FAFAJA RO JESOES KRISTOES, MANSEREN KOBEDI . UITGAVE VAN HET NEDERLANDSCH A(k BIJBELGENOOTSCHAP AMSTERDAM 1933  FAFAJA RO JESOE5 KRISTOE5, MAN5EREN KOBEDI #■ VV/tff „JEZUS VAN NAZARETH” HARMONIE DER VIER EVANGELIËN DOOR Dr. ALEXANDER WESTPHAL IN HET NOEMFOORSCH BEWERKT DOOR F. J. F. VAN HASSELT (bibliotheek \leidev WOS RANDAK  WOS RANDAK WOSIA. 1 ) Ro awar madero (ro randakia), WOSIA, I sja kwar. WOSIA kieinus MANSEREN ALLAH; — WOSIA, — ALLAH I ria. Ro awar madero (ro randakia) I keinus ALLAH rape. I so-Befrur nakam ria. Nakam, — rwaür Biëda ria. I so-Knam ro Babje (Kankenem) di ria. Ma kankenemia kawasa isna seda. Ma Isnaia *) WOSIA. — Snunkaku oso i swaruser jar oso ro sneri, fama i köfenbadir swaruser biëda ba, — oso wese i fauba snunkaku ani, i marisein ke, i msorke, i mewer ke, i swar ke, bape snunkaku ani i köfenbadir swaruser biëda, resari kawasa wese, si fau swaruser biëda rariso. Riani wos i d’ apbadir snunkaku, si swar rosei ro si snesna do. Rariria Manseren Allah. Manseren Allah, I wan Malaëkat fa s’un wos Biëda faro kawasa, roba Manseren Allah I badir swaruser Biëda faro Adam, Noak, Abraham ma Nabi sia kuker mafu ma kuker wos Biëda. Ma Nabi sia s’un Manseren wos Biëda faro kawasa ma si fas Manseren wos Biëda ro soerat. Ma soerat ani k’or be Refo roba Manseren Wos Biëda. Bape Manseren Allah I badir swaruser Biëda nabje fadi kuker I wan Manseren Jesus. Manseren Jesus —, I so —, I d’apbadir Manseren Allah swaruser Biëda. Man seren Jesus kankenem Biëda, farkakor, marmar, abiber Biëda, nakam na badir Manseren Allah swaruser Biëda. Riani Johanes, Befas Indjil ia, moerid ro Manseren Jesus, i d’or Manseren Jesus be WOSIA. 5 6 I sar ro fnurebia ma fnurebia i pok d’afer Isnaia ba. Manseren Allah I wan snon oso, snori Johanes (Jahia). Ma Manseren Allah i wan Johanes ani ra i farkor kawasa kuker Isnaïa, insa i d’un si kam be Kakiaria. Manggundi kada Isnaïa di ria ba, bape i kofenbadir Isnaïa faro kawasa. Ma Isna kaku ia, — Isna bebuk isna faro snunkaku oso-oso, — I mbrafen ro doenia. I roro ro doenia, — doenia rwaür Biëda di ria —, bape doenia fiau I ba. D’obo, — I randum rum manggunbiëda, fama kawasa ro rumia, si mewer I randum. Bape beso I sia, si kada, I d’or si be Romawa Allah, — is orne bekiar Snori sia. Romgun ma inei snunkaku si ria ba; Man seren Allah nia si be romgun ma inei Biësi. Jesus Kristus. Ma WOSIA I sower ro kraf snunkaku ma I roro fandu ko; ma ko mam nasan Biëda-nasan, Kma I buk faro Romgun mandos Biëdi-ifo kuker sas war ma napnapes. Johanes, i kofen ro I: — „I so —, ja kofen kwar, j’obo : „Bejom aja ia, pion aja, snar I bedjadi bepon aja.” Ma ro fafo Biëda ia, ko sma ampon kuker saswar bemnaba. Prenta ia kada ko sma ro Nabi Moses (Moesa), — Jesus Kristus I so — I d’un saswar ma napnapes maro ko. Snunkaku i mam Allah ba; Romgon man dos, bekeinus Kemari I badir I maro ko kwar. FAFAJA RO MARTSERETsT JESUS, RO FIOR I BABAIM 1. Malaëkat i kofenbadir faro Man- seren Jesoes ma Manintara Biëdi, sinan subesi, inari si sma romgun. 2. Radja manintera Biëdi bedjadi. 3. Radja manggundi riama. 4. Radja ro fior I babaïm. Malaëkat, i mam Sakaria fa i kofen faro i, swari inari d’aben romgun oso. Ro fior Radja Herodes, i beprenta ro sup Judea, Imam oso i sja, snori Sakaria, ro keret Abia. Swari, snori Elisabet ro rum Aaron. Mambeswa, imbeswa ansu su j’aser Manseren Jahwe prenta Biëna nanaps kaku ; su beük prenta oser ma roba. Su farbuk fioro kwar i sof ansone su bemansar, insar kwar, bape su sma romgun ba. 1 ) Ras oso, Sakaria i frur fararur biëda, fararur Imam, ro Rum Allah ro Jeroesalim ; ma i kun farsaser ro Sim besrenia, kawasa s’ores ro wondi, si nadi waf Imamia, isof i sasiar. Sakaria i kun kemenjan (stangi, manji- manji) be farsaser. I d’ow mgasi be bo, i kandor nabjeba kaku, snar i mam Malaëkat oso, i d’ores ro rwar kaku ro medja farsaser ia. Sakaria i mam Malaëkat, i wakwaker ma i mgak naba kaku. (Kawasa Israel s’obo snunkaku i mam. Malaëkat, inari i mar fasau). Fama Malaëkat ia, i kofen: „Sakaria! Wa mgak awer. Manseren Jahwe, I mnaf fararior beda kwar ma I wan aja fa ja kofenbadir faro au : Swambri, Elisabet inari d’aben romgun oso. Ma wa nir i be Johanes (Jahja). Inari wa sma marisen nabor kaku kuker i ma kawasa si bor, inari s’akmarisen. Snar Manseren inari I buk nasan beba faro i. Inari i for anggoer ma swan ma Rur besrenia inari kianosen i beri. Inari i d’un kawasa Israel, fa si bor, si siber wer be Manseren Jahwe, Allah sedi. Ma i mbrain napok farari Elia papoik ma rur biëdi. *) Bin Jehudi bepiasnasem, i ma kero, snar kawasa s’obo: Bin rariria, i jokef sasar beba oso. 9 10 Kuker farkakor biëda, sinan ma romgun, nei sesi kaim, inari si kiar Manseren wer ma i kfin beso-user Manseren Wos Biëda ba sia fa s’aser nanaps prenta na. Insa i fasos kawasa fa si so Manseren.” Ma Sakaria i mnaf Malaëkat wos biëda kwar, i fuken Malaëkat bo d’obo : „Rariso ja fau wos beda wos kaku di ria ? Swa jedi ma aja nu be insar, mansar kwar, riani ” Ma Malaëkatia i kofen: „Aja-so, Djibrail, Malaëkat bed’ores ro Manseren Jahwe warpon Biëda ma aja-so, Manseren Jahwe wawan Biëdi; Manseren, I wan aja fa j’awos kuker au ma j’un wos marisen orne faro au-ma wa kiar aja ba e, wa fuken ja fau orne rariso ? Wa mam, inari w’awosba rao sof roi onane na djadi kwar. Roi onane na djadi kwar, resari w’awos wer, snar wa kiar wos jeda ba ; wos inari djadi ro fior biëda ia.” Ma kawasa bebor ansi, si waf Sakaria. Ma si kandor, snar Imamia beürjar ro Manseren Jahwe rum Biëda ia dori. Sakaria i sasiar, fama i d’awosba. Ma kawasa bebor s’obo si fau kwar, Sakaria i d’awosba, snar i mam mammam oso ro Manseren Rum Biëda. I pianggai si munda, snar i d’awosba.—Ma fararur biëda imnis kwar, i bur be rum biëda wer. Ma fioroba, Elisabet i mobsba. Ma i sandik Manseren Jahwe, bo d’obo : „Manseren Jahwe I so — I d’un soesah jeda bur aja, riani ja ma kawasa ba kwar.” Malaëkat Djibrail i d’un Manseren wos Biëda faro Maria (Marjatn). Paik di wonem wer, — Manseren Jahwe I wan Malaëkat Djibrail fa i ra be menu Nasaret ro sup Galilea, fa i mam ingbor oso, snori Maria. Bej’arem ia, snori Josef (Joesoef), snon oso ro keret Dafid (Daoed). Malaëkat i mam Maria, i kofen: „Slamat faro au ! Bin besma berkat beba fiadi bin wese d’is au. Manseren I rojus au !” — Maria i mnaf Malaëkat wos biani i kandor rao ma i kara user wos bebje ome rariso. — Ma Malaëkat i kofen faro i, bo d’obo : „Wa mgak awer, Maria! Manseren Jahwe I swar au ma inari wa mobsba ma w’aben rongun oso ma wa nir i be Jesus. Nasan Biëda inari kiaki, ma inari s’or I be: „Benasan fadi nasan kam, Romgun Biëdi.” Ma Manseren Jahwe inari I d’ow I fa I kein ro kpuri Dafid Takta x ) biëda. I beprenta be keret Jakob fioro-fioro ma prenta Biëda i mnaba. — Ma Maria i kofen faro Malaëkat ia : „Berariso w’awos rariria be aja, snar ja fau snon o ba ?” — Ma Malaëkat i kofen faro Maria: „Rur besren ia inari d’adu mufre be au ma Manseren Jahwe papoik Biëda inari kawef au; riani Sasrenia, inari w’aben I, inari s’or I be Romgun Biëdi: Ma min bedi, Elisabet, s’obo piasnasem, i kako i mobsba, paik di wonem rape. Manseren Jahwe wos Biëda wos waworekba; I kofen wos oser waworek ba.” — Ma Maria i karem, d’obo : „Manseren infarmiam Biëdi is aja. Wos, wa kofen ani, djadi munda.” — Ma malaëkat i bur wer. Takta. — Karapesa, Radja kiëin ro i fa biuk prenta biëna. 11 12 Maria i bur be menu Juta fa i mam Elisabet. — Maria, i mbrain kapaper be menu Juta x ) ro bon Juda.— Ma i randum ro Sakaria rum biëda ma i betabea Elisabet. Ma Elisabet i mnaf Maria wos biëda, romgun biëdi i d’oper ro sneri. Ma Rur besrenia I keinnosen Elisabet ma i kofen kuker mgarem beba : „Bin besma berkat fiadi bin kaim d’is au ; ma slamat kuker romgunia bero ro snembri. Rosei bebewari Manseren jedi snari riama fa i serf aja ? Ja mnaf au, wa betabea maro aja beri, romgun jedi i d’oper beri ro sneri, snar i marisen. Slamat au, snar wa kiar wos, Manseren Jahwe wawan Biëda I kofen faro au, snar wos orne inari djadi.” — Ma Maria i kofen, d’obo : Rur jedi i sandik Manseren; ma ja marisen kuker Allah, Djoeroeslamat jedi. Ja benasanba, fama I mamepen aja; randak ro ras ine, kawasa kam inari si sandik aja, inari si kofen: bin besma slamat d’is aja. Snar Bepoik nakam ia, I sra aja fa I frur fararur beba. Snon snon Biëda i sren. Saswar Biëda I frur fararur beba; Snar I kok kawasa bej’ow manggunsi, swaruser sena; I pampun bepoiksia bur kankein sena. Ma I d’ow benasanba sia fa si kaki. I buk robena nabor faro bebiser sia, Menu Juta, Imamsia menu sena oso, fanam menu beba Hebron. Ro Nasaret, si mbrain ras di rim isof menu Juta. Ma benana sia, si sma roioba kwar. I besnar Israel snar manfarmian Biëdi ria, Ma I swarepen i wer. Imnis I kofen faro bepon kobesi Faro Abraham ma kpu biësi, isof fioro-fiioro. Maria i kein paik di kior so Elisabet, resari i mbrain wer be menu biëda. Johanes bebemasasi (manintara Radja) biè'djadi ma si buk snon-snon faro i. — Elisabet ras biëda rama kwar ma i d’aben romgun oso. Min biësi ma bati biësi s’fandur kam fa s’akmarisen snar Manseren I fasna saswar Biëda faro Sakaria ma Elisabet. Ras bewar, si rjur kam fa si rib 1 ) romgun ani ma si nir i be Sakaria, farari kmari snon-snon biëda. Fama snari d’obo : „Dawer! Ko nir i be Johanes.” Si kofen kam faro i: „Kawas besi oso snori Johanes ba.” S’panga kmari insa i d’apbadir snon-snon faro i. Sakaria i wan si fa s’un am- bafen fa i fias ma Sakaria i fas : „Johanes, snon-snon biëda i ria.” Kur orja beri Sakaria sbari bias ma ramaria piër ma i sandik Manseren Jahwe. Ma kawasa kam beroro jar sko ma ro sup Judea bon nakam s’awos user roi onane kam. Ma bemnaf sia kam, s’ardu na ro si snesna, ma si kofen: „Romgun orne, ras warpur inari berariso ? Manseren Jahwe rwasi i rojus i.” Rur besren ia kieinnosen Sakaria, Johanes kmari fa i kofen, bo d’obo : *) Rib. — Besoenat. 13 Ko sandik kawasa Israel Allah sedi! Snar I snefer kawasa Biësi Ma I faspar si ro soesah seda; I wan oso ro rum Dafid Fa I d’un slamat beba maro ko Imnis wos, Nabi besren Biësia si kofen kwar Ro awar madero wara isof ansona. I faspar ko bur bermomen ko sia; Ma I d’un ko bur bemewer ko, si rwasna. Fa I fasna I swar ko kmasersi. Ma I swarepen sasoser Biëda faro Abraham, ko kmaseri; Insa ko mkak maroba, k’uf farmian I Ro kankenem besiper kobeda. Ma romgun jed’au 1 Inari s’or au Be Nabi faro Benasan fadi ia, Snar au inari wa mbrain pon Manseren Insa wa fasos njan Biëna, Fa wa farkor kawasa Biësia, si fau slamat, Boma si sma maf ro sasar sena. Iriria Allah I fasna saswar Biëda Ma sasna ro bojaswa i snefer ko mufes kuker I Fa i beisna si kam beroro ro fnureb panpan Ma marmar ia kiawef sia Insa i d’ow ko wesna be njan dame. Ma romgun ani i ba be bo ma rur biëdi i pok kaku ma i rio ro sup beürsba isof i ra fa i farkor kawasa Israel sia. Jesus I djadi snunkaku ma si nir I ro snon-snon Biëda. — Fior Josef i d’arem Maria kaker (s’fandur su baim), Maria i mobsba kuker 14 15 ro sup ani gembala si sja; ma ro rob ani si keinus rofanfan sesi, beroro ro maper Ma Malaëkat ro Manseren, i d’adu mufes be si ma sasna ro Manseren i snaser jar si ma si mgak kuker makakak beba kaku! —• Ma Malaëkat i kofen faro si, bo d’obo :' „Mgo mgak awer I — Ja kofenbadir marispin beba faro mgo, marisein, bebedjadi faro kawasa kam. Ras ine Djoëroeslamat mgobedi 1 djadi kwar ro menu Dafid, is orne Kristus Manseren di ria. Tanda faro mgo, is orne : Inari mgo sma romgun am, si panggun I ro kruben ma I barek ro burwa beser abris.” — Ma Malaëkat i d’un abar biëda kwar, Malaëkat kangramu si fnowek i beri, si disen “a si sandik Manseren Allah, bo s’obo: I „Sanandik be Allah ro Nanggi bekaki jaswa ; ma ro doenia damai faro kawasa, Allah I S war si I” — Ma Malaëkat si rarjas bur gembala sia, gembala sia si kofenniai si, s’obo: „Ko ra be Baithlehem fa k’akmam wos, Manseren Allah I d’akirem maro ko kwar. Ma si ra kapaper be Baithlehem ma si sma Maria ma Josef ma romgun kapirare ïa, bebarek ro burwa beser abris ro rofanfan sia. Ma si mam orne kwar, si faja user faro kawasa wese wos na kur romgun kapirare am. Ma kawasa kam bemnaf gembala sia wos sena, si kandor. | Ma Maria i d’ardu wos onane kam ma i kara user na. — Ma gembala si siber wer ma si 1 sandik Allah ma si sjom I snar wos nakam, si mnaf ma si mam kwar imnis abar si tnnaf ani! — Ras di war wer si rib romgun kapirare ani ma si nir I be Jesus, s’user Malaëkat wos ro bepon biani.— Maria ma Josef, s'un romgun subedi be Allah rum Biëda ro Jeroesalim. — Manseren Jesus biëdjadi, fa ras samfur na waës, Josef ma Maria su j’un romgun subedi be Jeroesalim fa su fasna I faro Manseren Jahwe. Snar prenta ro Nabi Moses : „Romgun rawer oso kada, Manseren I na i fa i frur Manseren fararur Biëda; — ma si farser farsaser oso imnis Manseren I beprenta: waimon roba waimon mgun di suru. — Ma snon oso i sja ro Jeroesalim, snori Simeon. Snon orne i d’aser nanaps Manseren prenta Biëna, i swar Allah ma I waf kawasa Israel Hibor sedi; ma Rur besren ia rojus i. Ma Rur besren I kofenbadir faro i kwar, inari i mam Manseren, Kristus Biëd’ia, resari i mar. Ma Rur besren ia I sif i fa i ra be Manseren rum Biëda ro ras ani. Ma Josef ma Maria su randum kuker Jesus, Simeon i snefer su ma i fioraben romgun ia ma i sandik Allah d’obo : Manseren 1 hamba Bedi i bur ansona kada, imnis wos Bani; Snar mga biësu, su mam kwar Slamat, berama bur Au; Slamat, Wa fasos kwar faro er si kam; Isna oso, fa kawasa kafir sia, si maëm; Ma kawasa Israel, si behormat Allah, Au. Josef ma Maria su mnaf wos onane, su kandor naba. Ma Simeon i beberkat su, ma i kofen faro Maria : „W’akmam, romgun orne Manseren I rir I fa kawasa Israel si bor, si sapi ma si bor si kbawes ro I ri; ma inari si faber I ma bingundau kako,— rorabi inari 17 2 18 i stun ro rur bedi insa I fasnabadir swaruser bero ro kawasa bebor si snesna.” Ma Nabi bin oso, snori Anna, nei ro Fanuel ro er Aser, i snefer sko kako. Bin ani i beinsar kwar, ma i kenem kuker swa biëdi taoen di fik, resari i bekabom isof ansona. Oemoer biëda taoen samfur di war seser fik kwar; i susu bur Manseren Jahwe rum Biëda ba; ras, rob i sjom Allah kuker poeasa ma nadi. Kur orja 1 d’akrama, ma kawasa kam ro Manseren Jahwe rum Biëda, si mnaf Anna i sandik Allah ma i faja abar orne faro kawasa kam ro Jeroesalim, bewaf Slamat ia. Manantir berama ro rwar Murim, si sjom Kristus. — Ro fior Manseren Jesus, I bebed- jadi ro menu Baithlehem ro sup Judea, ro fior Herodes i be Radja; maem, manantir ro sup rwar murim si rama ro menu Jeroesalim, ma si fuken s’obo : „Radja Jehudi bebedjadi babo i so ? Nggo mam mak Biëda ro murim ma nggo rama kwar fa nggo sjom I. Radja Hero des, i mnaf orne, i kandor naba ma Jeroesalim besiper s’akkandor. Ma i befandur Imamsia bebarare sesi ma Katib sia kam fa i fuken si: „Kristus inari I sundo ro mobo ?” Ma si kofen faro i: „Ro Baithlehem sup Judea, snar Nabi i fas ro soerat ma i riok raris ome: „Ma au, Baithlehem, ro sup Juda 1 Menu kam ro sup Juda na ba fadi au, fama Radja beba, inari I sundo ro au ma inari I farkin Israel (kawasa Jesi si ria), nabje”.— Oriado Herodes i d’or kunes manantir ansia; ma i fuken asasuser si ro fior mundiri si mam makia. Ramna, i wan si be Baithlehem, d’obo: 19 20 si bro kam pres, ro oemoer seda taoen di suru ma kapirare wer ; si kam ra imnis fior i fuken faro manantir ansia. Rariria si frur imnis Nabi Jeremia biardi kwar, i kofen bo d’obo: „Ro Rama, si mnaf job (ob) ma kankanes naba. Rakel kianes snar romgun biësia snar si sjaba kwar. Ma i mewer s’awos fanander sneri.” — Ma Herodes i mar kwar, Josef bero kaker ro sup Masir, i mafu wer: i mam Manseren Malaëkat Biëdi, d’obo: „W’iber au, w’un imbesna sune, ma wa bur be sup Israel wer; snar beserf romgunia fa bemun i sia, si mar kam kwar.” Ma i d’iber i, i d’un romgun ia kuker snari ma i ra be sup Israel. I mbrafen ro sup Israel, i mnaf Herodes romgun biëdi, Arkelaoes di ria, i dwer kamari, riani i mgak, i bur wer be Baithlehem, fama i bur be Nasareth kuker farkakor ro Manseren ro mafu wer. Ma sko kon ro menu Nasareth. — Iriria Nabi sia wos seda djadi: „Inari s’or I be Nasarani.” Manseren Jesus ro Manseren Jahwe rum Biëda, oemoer ia taoen samjur seser suru. — Taoen nakam, Manseren Jesus kmari ma snari, su ra be Jeroesalim fa su j’akfrur festa Paska. Ma Manseren Jesus oemoer biëda taoen samfur seser suru kwar, riani i so sinan biësu be festa ro Jeroesalim. 1 ). — Festa i mnai kwar. Ma Josef ma Maria, su siber wer be Nasaret. (Snar kawasa si bor manggenem, riani Manseren Jesus I faspar ro kamari ma snari. I mam su ba kwar, riani i ra be Manseren Jahwe rum Biëda, d’obo: Sinan su serf I, inari su serf I ro Rum Allah beri). !) Romgun Jehudi, oemoer biëda taoen samfur seser suru, s’or i be „romgun torat”, ma i so be Rum Allah. Fama Maria ma Josef, su swaruser Jesus I so min ma bati Biësia riani su mbrain su serf I ras besiper; su fuken I ro min ma bati subesia. Ma su sma I ba, su siber wer be Jeroesalim, ma su serf, su serf munda. Su serf ras di kior kwar, su sma I ro Manseren Jahwe rum Biëda. I kein fandu Pendsta sia fa I mnaf faro si ma I fuken roi bebor faro si. Ma si kam si mnaf fakfuken Biëna, si kandor snar I karem nabje so. Ma Maria ma Josef, su mam I, su kandor kaku, ma snari i kofen faro I: „Romgun jed’au, snaro Wa frur rariria be nu ? Kmami, nu serf au kuker makakak i ba kaku.” Ma Man seren I kofen faro su : „Mu serf aja snaro ? Mu fau, Ja ro ro Mami rum Biëda ba e ?” Ma sinan su kandor su mnaf wos orne, I kofen faro su. — Ma I so su be rum ro Nasaret, jna I d’aser kamari ma snari ro wos subena kam. — Ma snari i d’ardo roi onane kam ro sneri. Ma Jesus, ro ras nakam I ba wer ma I pandai wer; ma Allah ma snunkaku sia, si swar I. 21  RANDAK RO MESSIAS FARARUR BIÊDA 24 1. Dafïd romgun biëdi. 2. Johanes bebemasi fararur biëda. 3. Jesus I sma masasi besren. 4. Bilis i farkor nanian Manseren, fama Manseren I mnaf faro i ba. 5. Moerid beponsia. 6. Manseren I farkor randak ro sup Galilea. Manseren Jesus ro rum Dafid (Daoed). Manseren Jesus, oemoer Biëda doboda taoen samfur di kior, I randak fararur Biëda. — S’obo I Josef romgun biëdi, ma Sorobabel (Salathiel romgun biëdi), Dafid, Obed, Boas, Naasson, Aminadab, Esrom, Fares, Juda, Jakob, Isaak, Abraham, — bepon Biësi si ria. Johanes bebemasasi fararur biëda. — Kaiser Tiberius, i beprenta ma i rwas sup Palestina be rarwas mun di fiak. Pilatus i benasan: „Faker ro sup Judea” ; Herodes : „Radja sup Galilea” ; ma beknik biëdi Pilipus i nai Iturea ma Trakonitis ; ma Lysanias i nai Abilene. — Annas ma Kajafas, su be Imam beba. — Ro fior ani, Johanes (Sakaria romgun biani) i ro ro sup beürsba. Ma Manseren Jahwe I d’or i, fa i farkor kawasa Israel ma i farkor ro menu kam fanam war Jardën. I farkor, bo i kofen badir masasi be mSror 1 ), fa si sma maf ro sasar sena, beüser fasfasia beriok: „W’ak- maim, Ja wan Malaëkat Jedi pion Au, fa i fasos njan Beda.” — Ma Jesaja i fas ro soerat biëda: Mgarem oso riok ro sup beürsba: Mgo fasos njan faro Manseren; Mgo frur pjan (pjom) njan swaf biëda; Wandow na, — mgo kupo (kiup) na ; Bon ma bonpir mgo kar pjom na, 1 ) Mbror. — Ro wos amber ko kofen: Tobat. Is ome oso i mam i mbrain sasar i siber fa i mbrain ro njan bebje; rariria rur kobedi, — rur be mbrain sasar, i susu bur sasar fa i swar kankenem imnis Manseren wos Biëda, k’or be mbror (tobat). 25 26 Bekaprau na; mgo frur na fa nanapes Berow-row na, mgo frur na fa na pjan (pjom); Ma bekenem sia kam Inari si sma Slamat, Allah I buk faro si. Ro sup beürsba, Johanes i buk masasi faro kawasa ma i farkor faro si, si sma masasi be mbror ma be maf ro sasar. Ma kawasa kam ro sup Jehudi ma ro menu Jeroesalim, si ra faro i, ma si kofenbadir sasar sena faro i, posa i buk masasi faro si ro war Jardën. — Johanes sansun biëda ido si frur ro onta bur ma i fesepen sifersi kuker katator (rorem) ro sapi kif (rib) ma i d’an ases (kampam) ma umber (aninem). — Kawasa Farisi ma Sadoeki, si bor s’rama fa s’aksma masasi. Johanes i mam si, i kofen faro si; bo d’obo: „Ikak sereni (ikak knampu) kpu biëmgo ! Mundiri bekofen- badir faro mgo fa mgo frar bur masasor berama ome ? Mgo fasna bon ro rari bebië kada, fa ko mam mgo susu bur sasar. Mgo kofen awer ro manggunmgo: „Abraham, kma kobedi iri”,— snar Ja kofen wos bekaku faro mgo : Manseren Jahwe I pok I farwe keru onane be romgun Abraham sia. Mgania i mawes kwar ro ai fuaria; aiknam kam na bebon nabjeba, inari si roben na ma si san na ro for. Kawasa si fuken i, s’obo : „Inari nggo frur rosei ?” Ma i kofen: „Mansei i sma sansun di suru, i bob oso faro benai sansun ba; ma oso i sma robean nabor i kako i frur rariria.” — Bej’or belasting ono s’or kako masasi. Si fuken i s’obo : „Ma nggo, rosei wa kofen fa nggo fmr i ?” I kofen faro si „Mg’or munda fa imnis prenta ia.” — Ma soldadu kako, si fuken i: „Ma nggo, nggo frur rosei ?” Joha- nes, i kofen faro si wer, bo d’obo : „Mgo frur soesah faro kawasa awer ; mgo fasar papus sena awer ma mgo kenem imnis gadji mgobeda munda.” — Ma kawasa si swaruser ma si karaüser, s’obo: „Johanes, Kristus i ria.” Ma i kofen faro si kam: „Aja kada, ja masi mgo kuker war, insa mgo susu bur sasar, bape oso i sja ma, i pok sjadi bur aja; aja, ja mnisba fa ja per katator bejabek robesower biëna; i kada inari i buk masasi kuker Rur besren ia ma kuker for. Ma i kin bade fa i ras fas biëda. Fas kraf inari i d’un ro kron biëda, bape faspis inari i kun na ro for bembrerba.” — Ma i buk farkakor nabor wer faro kawasa, ma i d’un abar marisen faro si. Manseren Jesus I sma masasi. — Kawasa bebor si sma masasi sren, ma Jesus kako I bur ro Nasaret ro sup Galilea ma I rama ro war Jardën fa Johanes i buk masasi faro I. Fama Johanes i dwark I, d’obo : „W’or masasi ro aja e ? I bje wer, — Au, Wa masi aja.” Bape Jesus I kofen faro i, bo d’obo : „Bje kwar, — ku frur rariria kada fa ku frur nanaps fararur kubeda.” Johanes i mnaf wos orne, i dwark ba kwar ma i masi Manseren Jesus kuker masasi besren. — Ma Jesus I sma masasi kwar, I sar bur waria ma I nadi. Ro fior I nadi, Nanggi i bas ma Rur Allah I d’adu mufes imnis ra waimon. Ma mgarem riok ro Nanggi muffe ma i kofen: „Romgun Jed’is Au, Ja swar Au ma Ja marisen Au naba.”.— 27 28 — Jesus ro sup beiirsba. — Jesus I bur war Jardën wer ma Rur besrenia kiënnosen isiper I. Ma Ruria I farkin I be sup beiirsba ma I mawer orwa ras samfur di fiak, I d’ananba ma I d’inemba. Posa, — I biser. Ramnai befroiisia 1 ) i snefer I, ma I kofen : „Manseren Allah rom- gun Biëd’ is Au, boma Wa kofen faro keru onane, fa na farwe be mamami.” Bape Jesus I kofen faro i, bo d’obo : „snunkaku, si kenem ro mamami jer ba, boi ro wos na sasiar ro Manseren Allah sbari kam.” — Ramna, bilis i d’un Manseren be Jeroesalim, Manseren Allah menu Biëda, ma i rir Manseren ro Allah rum Biëda bori, ma i kofen faro Manseren : „Allah romgun Biëd’is Au, ido Wa san manggund’au be sop, snar si fas ro Refo kwar: „Inari I wan Malaëkat Biëdi fa s’ow saser Au, insa wemsi i doser ro keru awer.” Jesus I kofen faro I: „Si fas kako: Wa nadi awer fa w’or Man seren Allah I fnowek au ro perkara sasar.” —Raimna bilis i d’un Manseren ro bon be- sajor kapak biëda ia ma i fasna faro I sup nakaim kuker paiamium kam ma i kofen faro Manseren : ,,Roi onane kam inari ja buk faro Au, bape Wa ban suba, resari Wa sjom Aja.” Bape Jesus I kofen faro i: „Bilis, wa bur Aja, snar si fas kwar: ,,Wa nadi be Manseren, Allah bedi, I jer, — ma wa sjom I.”—Ma bilis faffoiis biëda posa kwar, i susu bur Manseren fioro knik. Ma Malaëkat s’rama, ma si fnowek I. — —Imam sia, si fuken faro Jobanes bebemasasi, mundiri d’is i. — Kawasa Jehudi ro Jeroesalim, si wan Imam ono kuker snon ro er Lewi ono x ) Bilis i ria. faro Johanes, fa si fuken i: „Mundiri d’is au ?” Ma Johanes i d’awos nanapes, riani i kofen beri : „Aja, — Kristus ba.” Ma si fuken wer : „Resari ? — Elia ke ?” Ma i kofen wer: „Aja,—Elia ba.” Si fuken wer: „Au, Nabi ia?” I kofen : „Roba.” — Ma si mnaba. Si fuken wer: „Mundiri is au ? Insa nggo buk kankarem faro bewan nggo sia. W’ap manggundau rariso ?” Ma Johanes i kofen: „Aja ine, mgarem berok ro sup beürsba, bej’or : „Mgo fasos njan oso faro Manseren 1” so user Nabi Jesaja wos biëda.” Befuken ansia snon Farisi ria. Ma si fuken i wer, s’obo: „Kristus is au ba, — Elia is au ba, — Nabia sia oso is au ba, — berariso wa buk masasi faro kawasa ?” Johanes i kofen : „Aja kada, ja buk masasi kuker war, bape oso i sja (mgo fau i ba) I d’ores fandu mgo, — I piur aja, bape I djadi pion aja, ma ja mnisba fa ja per abra bur robesowerBiëna.” — Roi onane kam, na djadi ro Betabara, ro war Jardën rwariwara, mob Johanes i buk masasi ro ia i ria. — Johanes fiasna Manseren Jesus Jaro moerid biësi. — Ma meser wer Johanes i mam Jesus riama ma i kofen faro moerid biësi, bo d’obo : „Mgo mam Domba mgun Allah Biëdi, I d’un sasar bur doenia. Iso — ja kofen kwar Oso piur aja, I djadi pon aja, snar aja sjabaim ma I djadi kwar. Ma ja fau I ba, bape insa kawasa Israel si fau nananem I, bebewari ja rama kwar ma ja buk masasi ro waria.” — Ma Johanes i kofen kaker : „Ja mam Rur besrenia, I d’adu ro Nanggi mufre imnis waimon ma i ro ro i. Ja fau I ba, bape Bewan aja fa ja buk masasi 29 30 kuker waria, I d’apfasna I maro aja, d’obo: Wa mam oso, Rur besren ia I d’adu mufes faro I ma I ro ro I, bo I buk masasi kuker Rur besren. Ma ja mam orne kwar, riani ja besaksi kaku, orne Allah Romgun Biëdi ria.” — Manseren Jesus moerid Biësi bepon. — Ma meser wer Johanes i d’ores wer ro mob ani. Ma moerid biësi suru su j’oresus i. Ma Johanes i mam Manseren Jesus I mbrain ro mob ani, ma Johanes i kofen bo d’obo. „Wa mam Manseren Jahwe domba mgun Biëdi.” Ma moerid ansu su mnaf Johanes wos biëda ma su so Jesus. Ma Jesus I siber I; ma I mam moerid ansu su jom I, I kofen faro su : „Mu serf rosei ?” Ma su kofen faro I: „Rabi (is orne Goeroe) W’enef ro mobo ?” I kofen faro su : „Mu rama fa mu mam.” Ma su ra fa su mam mob, Manseren kiein roro ia. Ma su kein ras besiper so I. Kuro su srow Manseren, orja oras samfur. — Oso ro moerid ansu, Andreas, Simon Petrus beknik biëdi, d’akmnaf Johanes wos biëna ma i so Jesus. Ma i mam beba biëdi Simon ma i kofen faro i: „Nu sma Mesias * 1 ) ia kwar.” Ma i d’un i be Jesus. —Jesus I mamepen i ma I kofen : „Au, Simon, Jona romgun biëdi; inari s’or au be Kefas. (Petrus) 2 ). — Meser wer, Jesus d’obo I ra be Galilea, ma I mam Pilipus. Ma Jesus I kofen faro i: „Wa so Aja 1” — Pilipus i d’or Nata- naël ma i kofen faro i: „Nggo sma I kwar, - 1 ) Mesias.—Wos Jehudi di ria imnis wos Grika: Kristus. l ) Petrus. — Wos ome, inari ko kofen ro wos kobeda : Mankeru, — snon bepakrik kaku imnis keru, — snon befau kandejenba imnis keru menuk ro soren. Moses ma Nabisia, si bardi ani: Jesus ro Nasaret ria, Josef romgun biëdi.” Ma Natanaël, i kofen: „Ro Nasaret e? Roi bebje oso ikbos ro Nasaretke ?” Ma Pilipus, i kofen : „Wa so aja fa w’akmam 1” Jesus I mam Natanaël I kofen : „Mgo mam snon Israël benapes oso ; i fau sararer ba.” Natanaël i kofen faro Man- seren : „Wa fau aja e ?” Wa mam aja ro mobo?” Jesus I kofen faro i: „Ja mam au kwar ro ara fuwar, bepon ro Pilipus i d’or au. Natanel i kofen: „Rabi, Au Manseren Allah Romgun Biëdi di ria, Radja ro kawasa Israel 1” Ma Manseren I kofen, bo d’obo : „Ja kofen faro au: Ja mam au ro ara fuwari, bewari wa kiar Aja beri ? Inari wa mam jar naba fadi ome. Inari wa mam Nanggi i bas ma Malaëkat ro Allah s’ek mundarjas ma s’adu mufre be „Romgun Snunkaku.”— — Jesus I siber be Galilea. — Festa farkiam ro Kana. — Kuker snonpor Allah, Jesus I kaber wer be sup Galilea. Ras di sum na was, — ro ras bekior —, si frur festa farkiam ro Kana. Jesus snari i d’akra be festa. Ma s’or Jesus kako kuker moerid Biësi. Anggoer ibro, Jesus snari i kofen faro I: „Anggoer seda ibro 1” Bape Manseren I kofen faro snari: „Bai, wa kofenbadir orne maro Aja snaro ? Fafisu Jeda imnisbaim.” Ma Maria i mb rain faro manfarmiansia ma I kofen faro si: „I wan mgo fa mgo frur rojo, ido mgo frur beri.” — Ro mob ani tampajang na sja, — wonem; oso-oso i d’un Liter utin roba utin oser seser samfiir di rim. Ma Jesus I wan manfarmiansia fa si ser war ro 31 32 tampajang nakam. Ma si ser war ro tampajang nülfam ) na fo rarijas n’arisein ro nasrisna. Ma I kofen wer faro si: „Mgo kau ken fa mgo j’un faro bebarara mgobedi.” Manfarmian bebarara sedij i mam s’un anggoer faro i, i d’inem ma i sandik anggoer ia, d’ obo: „Anggoer bebje kakuma 1 d’or benai festa ia, d’obo : „Au ma berariso, kawasa wese si buk anggoer bebje kaku fa s’inem bepon, raimna s’inem anggoer bepakrik; bape au wa wan s’inem anggoer bepakrik bepon, raimna s’inem anggoer bebje.” Manfarmian kada si fau, anggoer ani s’un ro tampajang, fama bebarara sedi i fau i ba. — Tanda kanandor ome, tanda kanandor randak ma Manseren I frur i ro menu. Kana ro sup Galilea. Ma I fasna papoik Biëda. Ma moerid Biësi, si kiar kaku I. — Ramna Jesus I bur be Kafer- naum kuker snari, naik Biësi ma moerid Biësi. Bape si kein fioroba ro Kafernaum. Ma si fajaüser I ro sup ani besiper, ma Manse ren I farkor si ro sinagoge 1 ) sena, ma kawasa si sandik I. — Manseren Jesus I farkor si ro Nasaret.— Raimna, Manseren I rama wer ro Nasaret. Ma I farkor kawasa Nasaret ro sinagoge seda kako, ma kawasa, si kandor, si kofen bo s’obo : „Toekang kajoe ria, Maria romgun biani. Ma beknik Biësia, si snosna: Jakoeboes, Joses, Simon ma Joedas ma ko fau srar Biësia i) Sinagoge. — Kawasa Jehudi s’or rumia, s’fandur ro ras Sabat fa si nadi ma si wasja Refo, be Sinagoge. Ro Sinagoge si buk farsaser faro Manseren Allah ba ; si farser ro Jeroesalim munda. kako. Mudiri befarkor I ma ro mundiri snon- por Biëdi I frur roi onane kam ?” — Ma si sararan I. Riani I pok I frur tanda kanandor oser ba; ij er I rir rwasi ro beduf ono fa si pre wer. Ma Manseren I kandor, snar si kiar I ba. —Ras Sabat oso I ra be Sinagoge wer imnis biasa Biëda, ma Manseren I kwawes ma I d’ores fa I wasja Refoia. Ma I wasja Nabi Jesaja wos biëna, na rok : Manseren Jahwe Rur Biëdi rojus Aja; I wan Aja, fa J’un abar marisein faro bemiskin sia; I wan Aja fa Ja kofenbadir faro kawasa ro pandjara, si sasiar; Ma faro mga beprafsia fa si mam, Faro wominsia, si bur; Fa ja kofenbadir, Manseren Jahwe taoen sanandik Biëda. Manseren I rir Refo wer, I sisen i ma I siber i faro manfarmian Sinagoge, I kein ma I farkor d’obo : „Wos, knikirine ko wasja ani, ras ine i nik”. — Ma bemnaf Manseren far- kakor Biëda, si marisen kam wos Biëna, ma si kofen: „Berariso Josef romgun biëd’ine ?” — Ma Manseren I kofen wer faro si: „Inari mgo kofen maro aja: „Dokter, Wa buk ariaun faro manggundau. Wa frur ro menu Beda tanda kako, imnis nggo mnaf, Wa frur ro Kafernaum. Bape kawasa si bemaf Nabisia ba ro menu manggunsena. Ro fior Elia i farkor, — kabom si bor ro sup Israel, bape Manseren Jahwe I wan Elia be menu Sarepta ro sup Foniki, insa kabom oso ro 33 3 34 sup kafir ani i fan i ro fior, andoba i min sup Israel ma sup na fanam. — Pado si bor ro fior Elisa i farkor, bape Elisa i frur oser ro si ba fa i pre wer. I frur jer Naaman, snon ro sup Sjam, sup kafir di. — I kofen wos onane, kawasa kam ro Sinagoge si msor nabjeba kaku; si kwawes kam ma si spaper I be bon seda bori s’obo si san I. Bape I mbrain ro fandu seda ma I bur be Kafernaum. MANS EREN JESUS I D’OR KAVASA. 36 1. Jesus badir manggundi be Radja Mesias. 2. Fararur beba ro Mesias ro sup Judea. 3. Tanda kanandor ro sup Galilea. 4. Kawasa si marisen Manseren ma si sandik I. — Manseren Jesus I fasren Manseren Jahwe Rum Biëda. — Kawasa Jehudi festa Paska fianam rape, riani Jesus I ra be Jeroesalim. — Ma I mam ro Manseren Jahwe Rum Biëda snon bebob sapi ma wese si bob domba ma wese wer si bob waimon. Snon ono, si farowe kumpang beba be kumpang faspar ma kum- pang ro sup amber be kumpang ro sup Jehudi. Ma Jesus I d’un abra fa I buk jau si bur Rum Allah kaim, kuker domba ma sapi sesia. Ma Manseren I pambar snon befarowe pipi, medja sena ma pipi na kpaser. Ma I kofen faro bebob waimonsia : „Mgo bur ! Mg’un roi bebor ine bur mobine 1 Mgo frur Kma Jedi Rum Biëda be pasar awerI” — Ma moerid Biësi, si swarepen wos ro Masmur: „Ja besnar Rum Beda rao isof kniko ja mar”. Ma Jehudi beba- rara sesi, si fuken Manseren, s’obo : ,,Wa fasna tanda rosei fa nggo mam snonpor fa Wa frur roi onane kam ?” Ma Jesus I kofen faro si, bo d’obo: „Mgo kok Rum Allah orne ma Ja bawes i wer ro ras di kior.” Jehudi si kofen wer: „Sinan kobesi, si fararur taoen samfur di fiak seser wonem fa si bawes rum orne, ma Au,W’obo inari Wa bawes i ro ras di kior munda e ?” Fama Manseren I sarber baken Biëda kuker Rum Allah orne. Manseren I d’iber I bur kubir, resari moerid Biësi si swarepen wos ani; ma si kiar Refo ma wos Jesus I kofen ani. — Ro festa Paska, Manseren I kein ro Jerusalem ani, kawasa si bor si kiar Manseren, snar si mam tanda kanandor I frur na. Bape Jesus I kiar Jehudi sia ba, snar I fau asuser si kam. Man seren, I fau snunkaku swaruser sena kam; oso i badir faro I ba jo; manggundi I fau kwar. 37 — Nikodemus.-— Snon Farisi oso, snori Nikodemus, i ra ro rob faro Manseren Jesus, fa i d’awos kuker I. Nikodemus ani, kawasa Jehudi bebarara sesi oso ria. Ma Nikodemus i kofen faro Manseren: „Rabi, nggo mam tanda kanandor, Au Wa frur na, riani nggo fau, au goeroe waworik ba, Au Manseren Jahwe wawan Biëdi ria. Manseren Jahwe I rojus Au ba, -— inari Wa pokba Wa frur tanda onane”. — Jesus I kofen faro i, bo d’obo : „Wa mnaf kaku be wos Jeda, snar wos Jeda wos kaku : Oso i sur wer baim, i pok i mam Karadjaan Allah ba.” — Ma Nikodemus i kofen : „Berariso snunkaku oso i ba kwar, inari djadi i sur babo wer ? I sjun ro snari sneri ke fa snari i d’aben i wer ?” — Ma Jesus I kofen wer : „Ja kofen wos bekaku faro au : War ma Rur su j’aben au ba, inari wa pok wa sjun Karadjaan Allah ba. Kraf kada i d’aben kraf wer, bape Rur I d’aben rur. Wa kandor awer, snar Ja kofen faro au : Wa sur kaku wer. Wamia i sjo user marisen biëda. Wa mnaf kada, wa mnaf rakrok biëda, bape wa fau i ba mob i rama roro ia ma biëria be ia. Rariria kako i, Rur I d’aben i.” — Nikodemus i kofen wer, bo d’obo : „Roi bebor onane, Wa kofen anna, na djadi rariso ?” Ma Manseren I kofen: „Au, kwasa Israel goeroe sesi oso, ma jar onane wa fau ba e ?” Ja kofen wos kaku faro au: Roi bebor nggo kofenbadir anna, nggo fau na kaku ma roi bebor nggo fasna faro mgo, nggo mam na kwar. Bape mgo kiar sasoser nggobeda ba. Ja kofenbadir jar bekiur doenia faro mgo, mgo kiar na ba, resari Ja kofenbadir jar bekiur Nanggi, inari 3a wa kiar na e ? Romgun snunkaku, bero ro Nanggi, I kada I d’ek be Nanggi, snar I d’adu ro Nanggi kwar. Oso wese ba. — Imnis ro sup beürsba, Moses i warser ikak ia, rariria inari si warser Romgun snunkaku, insa mansei bekiar I, i rjo ba, boi i sma babje (kankenem) bemnaba, Snar Manseren Allah I swar kuf doenia, bebewari I wan Romgun mandos Biëdi mufre, insa mansei bekiar I, — i rjo ba, boi i sma kankenem bemnaba. Allah I wan Romgun Biëdi be doenia, bebewari I behoekoem doenia ba, boi insa I faspar doenia bur hoekoem ia. Oso i kiar I —, hoekoem inari miun i ba, bape oso, i kiar I ba, hoekoem miun i rape, snar i kiar Allah Romgun mandos Biëdi Snon- snon Biëda ba. Hoekoem ia is orne : Isna ia d’adu kwar ro Nanggia fre faro doenia, bape kawasa si susu bur isna ia, fa si mbrain ro fnurebia, snar fararur sena nabjeba. Snar oso d’obo i frur roi biëba i susu bur sasna, i snefer isna ia ba, snar i mgak isna ia inari biardi fararur bebjeba biëda, ma i sma hoekoem kuker fararur barbor biëna. Bape oso i naps, bo ma i snefer sasna, insa isna biadir i frur fararur biëna kuker Manseren Allah.— — Johanes kako i bemaf Manseren Jesus.— Warpur wer, Manseren Jesus I d’un moerid Biësi, ma si bur be sup Judea. I rjo orja boi i be masasi faro kawasa. Ma Johanes kako i be masasi ro Enon fanam Salim, snar war i bor ro mob orja, ma kawasa s’rama s’or masasi. (Herodes i san Johanes ro pandjara bairn). Johanes moerid biësi ono ma kawasa 39 40 Jehudi si famfabri kuker rari banban. Ma si ra faro Johanes ma si kofen faro i : „Goeroe, bera be Au ro war Jardën ma wa kofenbadir i maro inggo ani, I kako I buk masasi ma kawasa kam si snefer I. Ma Johanes i kofen : „Manseren ro bojas I buk rojo maro ko, resari ko na i kaku. J’or manggunmgo be saksi, — ja kofen kwar: Aja Kristus ba, bape Manseren I wan aja fa aja manintara Biëdi, bembrain pon I. Snon benai inarem, bej’arem ia ria; bape bej’arem ia bati biëdi, i d’akmarisen kuker bati biëdi. Rariria ansona ja marisen. I kada, inari I sur fa I kaki ma aja inari marjo. — Berama mufes ro Nanggi I kaki fadi si kaim; bekbos ro doenia, bar doenia di ria ma wos i d’awos di wos doenia di ria. Besabu ro Nanggi ia, I sjadi si kam, I faja roi I mam ma I mnaf na kwar, — bape si kiar wos Biëda ba. Bekiar sia, si kada si fau, Manseren Allah I napes kaku. — Manseren Allah Wawan Biëdi, I d’un Manseren Allah wos Biëna; snar Manseren Allah I wan Rur Biëdi faro I fa I nai siper I. Kma I swar Romgunia ma I rir nakam ro rwasi. Mansei bekiar Romgunia, i sma babje (kankenem) bemnaba ; bape mansei bej’aser Romgunia ba, Manseren masasor Biëda i kandejenbur i ba.”— — Herodes Antipas i sisen wark Johanes bebe- masasi ro kota Makerus fanam Soren bemar. — Herodes Antipas 1 ) i san swari 2 ) ma i d’un *) Herodes Antipas. — Herodes bemun romgun kapirare sia ro Baitlehem ani, romgun biëdi ria. *) Herodes swari, Poeteri Arab di ria, Radja Aretas nei biëdi. Herodias, Pilipus, beknik biëdi, swari fa i nai i be swa. Johanes, i mnaf perkara ome, i ra faro Herodes ma i farkor i fa i siber Herodias wer. Bape Radja i kandor i ba, ma i sisen wark Johanes ro kota oso. — Ma Manseren Jesus I mnaf Herodes i sisen wark Johanes, ma I mnaf si kofenbadir faro kawasa Farisi, moerid Biësi si bor wer ro Johanes biësi ma kawasa si bor wer s’or masasi ro Manseren (Manseren manggundi I buk masasi ba, — I wan moerid Biësi fa si buk masasi). Manseren I mnaf orne kaim, — riani I bur sup Judea fa I siber be Galilea. — Manseren Jesus ro sup Samaria. — Man seren Jesus I mbrain be sup Samaria 1 ). Ma ro oras bewonem I sof menu oso ro sup Samaria, snori Sikar. Menu orne fanam mobia, Jakob i buk faro romgun biëdi Josef. Ma Jakob i d’er warbejer oso ro mob ani. Manseren I mor snar I mbrain njan i kwaim, riani I mnasui ro warbejer ia. Ma bin Samaria oso i rama fa i pos war. Ma Jesus I kofen faro i: „Wa buk war keno maro Aja, fa J’inem.” Moeridsia kada, si bur be menuia fa si kobes robean. Bin Samaria i kofen faro Manseren : „Snon Jehudi, au, w’or war ro aja, bin Samaria ria e ?” (Kawasa Jehudi ma kawasa Samaria si *) Sup Samaria. — Ro sup Judea ma sup Galilea fandu. Kawasa Jehudi bembrain ro Judea be Galilea, si biasaba si mbrain ro sup Samaria snar Jehudi ma Samaria si msoriai si kaker kuker wos ro fior Esra ma Nehemia. Riana Jehudi si mbrain njan i kwaim ro sup Perea war Jarden rwaria. Bape Manseren Jesus I for sup Samaria ba, snar I Gembala bebje di ria, beserf domba Biësi ro sup Samaria kako. 41 42 besase (besisje). Ma Manseren I kofen faro binia: „Wa fau Manseren Allah babje Biëda kada ma wa fau mansei bej’or war ro au kada, inari au w’or war ro I, ma inari I buk war bebje 1 ) faro au.” Ma binia i kofen faro I: „Toean, Wa sma papos ba fa buk pos ma warbejer orne kiakl kaku. Ma Wa sma war bebje, Wa kofen ani, rariso ? Au, Wa sjadi bur kpu kobedi Jakob ke. I — so, — bebuk warbejer orne maro nggo ma manggundi kuker rum biëda besiper s’inem war ome munda.” Jesus I kofen wer faro i : „Oso i d’inem war orne, inari i mbro wer, bape isei d’inem war, Aja Ja buk faro i, i mbroba kwar fioro-fioro. War Aja Ja buk faro i ma i riuber 2 ) ra i mnaba isof ro kankenem bemnaba.” Bin i kofen wer faro I: „Toean, Wa buk war, Wa kofen ani maro aja kada, insa ja mbro ma ja rama fa ja pos war kaker awer.” Ma Jesus I kofen faro i: „Rwa, w’or swambri ma mu rama ro mobine.” Ma bin i kofen „Ja beswa ba.” Ma Jesus, I kofen faro i: „Wos bedine, wos bekaku; wa beswaba, snar wa buk snon di rim kwar ma snon befan au ansona, swa mbri di ria ba; wos orne wos benapes.” Ramna bin i kofen faro I: „Toean, ansona ja fau kaku, — Nabi d’is au. Sinan nggobesi, si nadi ro bon ome ; ma mgo nido mgo kofen : Oso i be i nadi, i ra be Jeroesalim.” Manseren Jesus I kofen faro i: „Bai, — wa kiar Aja: rasia inari riama, mboi i sja rape, — benadi kaku sia, inari si nadi be Kma ro rur ma kuker >) War bebje. — War bekenem. — Kawasa Jehudi s’or war rjuber be „War bebje, — war bekenem”. *) Riuber. — Kababia. si snesna na napes ma Kma inari I snefer faro kawasa, si nadi rariria.” Ma bin i kofen: „Ja fau Mesias inari I rama. I kada, inari I kofenbadir jar onane kam maro ko.” Jesus I kofen faro i: „Aja is ome; — bej’awos kuker au.” — Ro fior ome, moeridsia s’rama ma si kandor, snar Manseren I d’awos kuker bin oso. Bape oso i fukenba „W’or rosei ro i ? roba W’awos rosei kuker i ?” — Ma bin ani i rir fiom biëda ma i frar be menuia fa i d’or kawasa, d’obo: „Mgo rama! mg’akmaem snon oso i sja, i kofenbadir maro aja roi nakam ja frur ro bepon i wara nakam ; mgo ra kaim ; imbur Kristus I ria di!” — Ma kawasa si bur menu seda fa si mam Manseren. — Ma moe ridsia si fuken faro Manseren : „Rabi, w’anan- ba e ?” Bape Manseren I kofen : „Mgo fau robean Jeda ba.” — Ma moerid s’awosjae si, s’obo : „Oso, i d’un robean faro I ke ?” Ma Jesus I kofen faro si: „Robean Jeda is orne : Ja frur Bewan Aja ia marisen Biëda ma Ja frur fararur Biëda ra i mnis. Mgo kofen paik di fiak kaker, inari si kin gendoem inge ? Mgo mam, Ja kofen faro mgo: Mg’ow mgo mgamna, mg’akmam jaf nakam, na mbra kwar fa ko nurek (sjemuk) na. Benurekia (Besnemukia) i sma sewa ma i fandur bon be kankenem be- mnabaia, insa bekakeria ma benurekia (besjemu- kia), su marisen kam. Kuker jar onane kam, si kofen kaku: „Bekakeria wese,-benurekia wese 1” Ja wan mgo fa mgo nurek rokaker, mgo ker i ba; wese s’om jafia kwar ma si kaker kwar ma mgo kin fararur seda.” — Kawasa Samaria, si kiar. — Ma kawasa 43 44 Samaria ro menu ani, si bor, si kiar, snar si mnaf binia wos biëda d’obo : „I kofen- badir maro aja, ja frur rosei ro bepon”. Ma kawasa Samaria, si fuken faro Manseren bo s’or ro I, s’obo Manseren I kein so si kada. Ma Jesus I kein ras di suru ro menu ani; ma kawasa si bor, si mnaf farkakor Biëda, si kiar I, snar manggunsi, si mnaf Manseren wos Biëda ma si kofen faro bin ani: „Ansona nggo kiar maroba kwar snar wos, au, wa kofen ani, bape ansone nggo kiar I, snar wos manggunbiëda ma nggo kiar : „I ma Kristus ria, Djoeroeslamat bej’un Slamat faro doenia. — Ma Jesus I bur ro Sikar be sup Galilea. Manggundi I kofen kwar: „Si bemaf Nabi ro menu wese, bape ro sup manggunbiëda, si kor i ba.” Fama kawasa Galilea, si mam tanda kanandor, Manseren I frur ro Jeroesalim anna, si marisen I rama faro si. — Jesus I farjan be Kafernaum. — Ma Jesus I bur ro Nasaret fa I kein ro Kafernaum. Menu Kafernaum, menu oso ro siser Doken Galilea. Doken ani i was er Sebulon saprop biëda ro er Naftali saprop biëda. Nabi Jesaja i kofen kwar: „Sup Sebulon ma sup Naftali, njan bera be soren, war Jardën braria, — sup Galilea, kawasa kafir mun sedia —; kawasa bero ro panpan, si mam sasna beba, kawasa bekein ro sup ninima marmar, Isna I d’ek faro si kwar.” — Jesus ro sup Galilea. — I Jrur Jaker oso romgun bi'èdi, beduj, fa i bje wer. — Fior orja, Manseren Jesus I farkor d’obo : „Mgo susu bur sasar, snar Radja Nanggi Papoik Biëdi (Keradjaan Nanggi) I fanam mgo kwar. I d’un abar bebje, I kofen: Rasia rwuri ansona i sja kwar, mgo mbror ma mgo kiar angangirem bebje. — Ma Jesus I rama wer ro menu Kana ro sup Galilea. (Menu Manseren I farwe war be anggoer ani). Ma Radja faker biësi oso bero ro Kaférnaum, romgun biëdi i duf. Ma i mnaf Jesus I rama ker Judea be Galilea, i ra fa i snefer I, ma i d’or ro Manseren fa Manseren I so i fa I mam romgun biëdi, snar kniko i mar. Jesus I kofen faro i: „Mgo mam tanda kanandor ba, jado mgo kiar ba.” Faker ia d’obo : „Manseren rwama, Wa fnowek aja, imbur romgun jedi i mar di.” Manseren I kofen faro i, bo d’obo : „Wa ra, — romgun bedi i bje rape.” Ma faker ani i kiar Manseren wos Biëdi, ma i bur be rum. Ro fior i mbrain be rum biëda, i srow manfarmian biësi ono, si sanberen fa si kofen faro i: „Romgun bedi i dufba kwar!” Faker ani i fuken faro si bo d’obo : „Oras di beso, dafduf biëda i sjof bur i kwar ?” Si karem, bo s’obo : „Rasowinda ro oras befik, dafduf biëda i sjof bur i kwar. Ma kmari i swarepen : kaku oras ani Manseren I kofen faro i kwar: „Romgun bedi i bje.” Ma faker ani kuker rum biëda besiper si kiar Manseren. Ome tanda kanandor besuru ro sup Galilea. — Manseren I d ’or moerid Biësi fa si so kaku I ma I wan si fa si kikef pamia. — Ras oso Jesus I d’ores ro jendi sare ro Doken Gene- saret. Kawasa si mam I, si riur so I, kniko si fiosapepen I fa si mnaf Manseren wos Biëda. Manseren I mam manbenaik di suru. Oso 45 46 ro su, snori Simon (s’or i kako be Petrus) ma beknik biëdi Andreas. Fararur subeda su ra swan. Sampan subeda i piar ro mob orja. I d’or su d’obo „Mu so Aja, fa Ja wan mu fa mu serf snunkaku.” — I mbrain knik wer, I mam manbenaik di suru wer, su snosna Jakoboes ma Johanes (Sebedeus romgun biësu). Sebedeus ma romgun biësu sko us pam skobeda. Ma I d’or su kako. —- Posa I d’ek ro Simon sampan biëda ma I wan si bores I be wanda knik. Ma Manseren I kein ro sampania ma I farkor kawasa befandur ro jendi sare. — Farkakor posa — ma I kofen faro Simon: „Wa ponsjar borpum sampan bed’ine be mob bedok i wanda, ma mgo kikef (nap) pamia. Simon i kofen faro Manseren : „Toean, rob besiper nggo kikef (nap) pam rao, nggo mor bape nggo sma in oser ba beri. Fama snar Au, Wa kofen, riana ja san pamia. Ma si sma in si bor kaku rao, pamia i muk. Ma si panggai min sesi ro wai suminia fa si fnowek boi si sjob pamia kuker in kaim. In si bor rao, isof sampan di suru su fo, kniko su msar. — Ma Simon Petrus i mam in si bor kuf rariria, i snefer Manseren, i kunem d’obo: „Manseren Wa susu bur aja, snar snon besasar d’is aja.” Snar i ma min biësi kam, si kandor nabjeba kaku kuker in kangra- mu. Ma Jesus I kofen faro Simon: „Wa mgak awer 1 Randak ro ansona, inari Ja wan au fa wa serf snunkaku.” — Si su sampan su, posa-si bor bur nakam fa si so Jesus. — Manseren fararur Biëda ro Kafernaum. — Si rama ro Kafernaum. Ma Manseren I farkor si ro Sabat ro Sinagoge seda. Ma kawasa, si mnaf farkakor Biëda, si kandor naba, snar I farkor si kuker papoik. Ma bills oso i swobr ro snon oso bed’akrandum sinagoge ma i d’ar naba kaku, d’obo : „Rwama, Wa bebe nggo fa nggo ro ke ? Ja fau Au : Sasren Allah d’is Au 1” Bape Jesus I farkor i d’obo: „Kwein fasis ! Wa sasiar bur i! „Ma bills ani i san snon anine, fa i sapi ro fandu kawasa, i d’ar naba ma i sasiar bur i. — Ma kawasa si kandor kam ma s’ awosjae si, s’obo : „Rosei is orne? Wos babo sai bebesjania?” Snar I beprenta kuker papoik beba, ma bills si bur, — si mnaf prenta Biëna. — Ma ro sup besiper, si faja user Manseren fararur Biëda ma si sandik I. — Ro Simon Petrus rum biëda. —Manseren I farkor ro sinagoge kwar. Raimna I so Petrus ma Andreas be rum subeda. Ma Petrus imbaniori i bis, riani i barek ro aker biëda. Manseren Jesus I mnaf ome, I ra faro i, — I kin rwasi ma bis i bur i. Ma i d’iber i ma fiasos robean faro I. — Ma mandira, ori i sjun, s’un bedufsia ma besarbir sia kam be I ma kawasa ro menu besiper, si riur kam ro kerwa ia rwari. Ma I jau bills sia kuker wos munda ma I frur bedufsia fa si bje wer. Iriria Nabi Jesaja wos biëda i nik, d’obo : „I kamar dafduf kobena fa I d’un na bur ko.” — I jau bilis sia bur snon ma bin sia, s’ar s’obo : „Romgun Allah d’is Au I” Bape Manseren I f jow si, I mewer si kofenbadir I, snar si fau: I Kristus ria. — Kawasa si serf Manseren. — Ma fnureb bewas isna ia, Manseren Jesus I d’iber I, I 47 sasiar ma I ra be mob bembroën fa I nadi orwa. Ma Simon sko, si pisak ma s’iber si. Si mam Manseren ro rumia ba, si jau user I, si sma I, si kofen faro I: „Si serf Au kaim!” Kawasa be serf Manseren si sma I, si dwark I, s’obo : I bur awer si. Bape I kofen faro si: „J’un abar bebje ro Keradjaan Allah be menu wese kako, bebewari Ja rama ri.” — — Jesus mararain Biëda ro sup Galilea. — Manseren I mbrain ro sup Galilea besiper ma I farkor ro sinagoge sena ; I d’un Radja Nanggi anggaginem Biëda faro kawasa ma I frur beduf sia fa si pre wer. — Si faja user I kako ro sup Sjam. Ma s’un kawasa kuker dafduf roepa-roepa : bemabak sia, sarbir sia, bej’apa- per sia, — ma I frur si fa si pre wer. Ma kawasa kangramu si jauüser I ro Galilea ma Dekapolis ma Jeroesalim, Judea ma ro war Jardën rbaria. — Ma Jesus I mam kawasa si bor manggenem, riani I wan moeridsia, si bores I fa s’kaworuk dokenia be rbar moerim. — Wamdojer ro Doken Genesaret.— Ma mandira kwar, I kofen faro moerid sia: ,,Ko ra be rbar iwa 1” Ma si bur kawasa bebor ansi ma s’un Manseren ro sampan ia ma skoetji ono wese na so si. Ma Manseren I d’un bantal (nora) be sampan oerndi, I fak rwuri ro i ma I d’enef. Ma warn i sjo be dober, riani wak na kaki, na baser sampan ia, sampan i seben, kniko i fo. Moerid si mkak, s’obo inari si msar, riani si ra faro Manseren, s’ban I ma si kofen bo s’obo: „Beratiso Manseren, Wa swar nggo ba e ? Kniko ko ro 1” Ma 48 Manseren I d’iber I, flow wamia ma I kofen faro wakna, bo d’obo : „Mgo sjob fa mgo brin !” Ma wamia i sjob, i brin ma i pjer kaku. Raimna Manseren I d’awos moeridsia, d’obo : „Mgo mkak rar orja snaro ? Berariso mgo kiar Allah ba ?” Ma moeridsia s’awosjae si bo s’obo: „Snon sei iria rari bebeni: Wamia, wakna na mnaf I ndi ?”— — Manseren I benabje snon bemabak ro sup Gadara. — Ma si fiafer ro dokenia rbar i wa, ro kawasa Gadara sup seda. Ma I d’adu bur sampania. I rande kwar ma I dor snon bemabak oso be mbrain ro kubir na muma. Snon orja i roro kubir 1 ) na munda. Oso i pok fa i jabek i ba ; kuker rante kako djadiba. Si jabek i kuker rante kwar, ma s’pa i ro aipapa (apiaur) kwar, bape rante na muk, aipapa (apiaur) na kar isof oso i pok fa i four fa fiafir ba. Rob, r’ isna i mbrain ro bon ma i kein ro kubir na, boi i d’ar ma i kob manggundi kuker keru. Ma i mam Jesus ro mob bingwaim, i frar faro I, i kunem faro I ma i d’ar naba, d’obo : »Wa serf aja snaro, Jesus, romgun ro Allah, Biëkaki sjadi bur kam ? Ja sowar was Au ro Manseren Allah I Wa sasus barbor aja awer 1” — Snar Jesus I kofen faro i: ,,Rur bemamas, wa sasiar bur snon ome 1” — Manseren, I fuken faro i: „Snombri i so?” Bemabak d’obo „Snon-snon jeda,,Kangramu” di ria, snar nggo bor kaku.” Ma i d’or faro Manseren, insa Manseren, I jau i bur menu ia , ) Kubir. Kawasa Jehudi si rir bemarsia ro aweab ma si snosnepen aweab rwari kuker keru romantar, bape snon bemabak i pok kaku ma i san keru na bur kubir rwaria. 49 4 50 awer. Ma to mob orwa bejen nai beba oso i sja, si sjub robean ro bon pir. Setan ansi s’or kam faro Manseren, I marisen kada, I wan si sjun to bejen si wa. Ma I kofen faro si: „Mgo rafa 1” Ma setan si sjun ro bejen sia ma bejen nai ia besiper, s’oper kam ro mob be- karfafer be waria dori ma si msar kam, doboda sjaran di suru. — Snon bemamwark bejensia, si frar, si bur ra, si kofenbadir abar ani ro menu seda ma ro wondi ma kawasa kam si ra, s’mam roi bebedjadi orja. Ma s’rama faro Manseren Jesus si mam snon bemabak ani i knon kwar, i sansun i. Ma si mgak. Ma bemam roi onane kam, s’faja asuser ro bemabak ia ma ro bejen sia. — Ma kawasa ro sup orja, s’or ro Manseren, fa I bur sup seda kada. Ma Manseren I d’ek sampan oso. Snon, Manseren I benabje ani, i d’or ro Manseren, fa i so I. Bape Manseren, I d’un i ba, boi I kofen faro i: ,,Wa bur be rum beda ma be naik ma kawasa besi kam, insa wa faja asuser faro si ro saswar beba, Manseren I fasna faro au.” Rariria snon ani i siber ra, i faja asuser ro Dekapolis, Manseren saswar Biëda faro i. Ma kawasa si mnaf i, — si kandor kam. — Jesus I siber wer be Kafemaum. — Jesus I d’ek sampan wer ma s’un I wer be Kafernaum, menu biani. Ma kawasa s’ores waf I. Ma kawasa si bor, si ra fa si mam I ro rum Biëda, isof mob ia i d’un si ba; kerwa ia barpondi kako i fios. Ma Manseren I farkor Wos Allah faro si. — Ma snon di fiak, si bar snon oso i duf (kraf biëda, i pokba, imnis i mar). S’un i faro Manseren. Snar kawasa si bor si fiosape- 51 pen mob ia, si pok si ra isof Manseren Jesus ba, riani s’ek awawek (kawek) kuker bedufia, —— s bas rum ia bori srow Manseren Jesus mob d ores ro i, boi si kju bepokba ia ro jar biëda. Ma Manseren Jesus, I mam kakiar seda, I koren faro bepokba ia : „Romgun Jed’au, wa sma maf kwar ro sasar bena.” Fama Pendeta Jehudi ono, si kein orwa, — ma si swaruser : „I d’awos rariso ? I d’onef Allah ! Mundiri i pok i buk maf ro sasar, bo Allah I jer.” Ma Manseren I fau swaruser sena, riani I kofen faro si: „Rosei bebeni mgo swaruser roi berari orja ro mgo snemna ? Rosei i maus wer, — Ja kofen faro snon beduf ine : Wa sma maf kwar ro sasar beda roba Ja kofen: Wa kwawes, w’ow jar beda, ma wa rafa ? Bape insa mgo fau Romgun Snunkaku, I pok I buk maf ro doenia faro kawasa ro sasar sena, ramna Manseren I kofen faro snon beduf ani, bo d ob ° = j Ja kofen faro au: „W’ow jar beda ma wa bur be rum beda 1” Ma ro kur orja ben, bedufia i kwawes, i d’ow jar biëda ma l sasiar. Kawasa osja si kam, si mam tanda kanandor ome, si kandor kam, boi si sandik Manseren Allah, s’obo : „Berari orne, nggo mambaim.” 00 Jesus I d or Lewi. — Ma Manseren I ra be swan jende sare wer, ma kawasa si bor, si ra taro Manseren ma Manseren I farkor si. Ma Manseren I ^ mbrain uk kantor belasting, ma 1 mam Lewi, Alfeus romgun biëdi, befararur orwa. Manseren, I d’or Lewi, d’obo: , Wa t° A ) a >; Ma ^ ewi 1 kwawes, i so Manseren ben. Ma Lewi (s’or i kako be Mattheus 52 (Matioes), i d’or Manseren Jesus ma moerid Biësi fa s’anan ro rum biëda ma bej’or belasting ma besasar 1 ) ono s’akan. Pendeta Jehudi ma kawasa Farisi si mam ome, si kofen faro moerid sia, s’obo : „Goeroe mgobedi, I d anan kuker bej’or belasting sia ma kuker bekin agama ba sia, — be ?” Ma Manseren, I d’ak- mnaf wos orne, I kofen: „Bepre sia s or dokter ba, bape beduf sia si kada s’or dokter. Riani mgo bur ma mgo swaruser wos orne : „Ja marisen saswar; j’or farsaser ma roba. Ja rama ba, fa. j’or kawasa benaps^sia, bape Ja rama fa J’or kawasa besasar sia.” Johanes moerid biësi ma Farisi moerid sesi, si bepoeasa, 2 ) imnis rari seda. Ma ono s’rama faro Manseren, s’obo : „Snaro Johanes ma Farisi moerid sesi si bepoeasa, bape moerid Besi ma roba.” Ma Jesus I kofen faro si: „Snon bej’arem ia min biësi, si kein so i kaker, s’anan ma si farirem. Snon bej’arem ia i kein so si kaker, si frur festa. Bape ras s’un snon bej’arem ia, i bur min biësia, festa farbabuk posa kwar, ido insape s’anan ma si farirem ba. (Kuker wos ome, Manseren Jesus I sarber manggundi •ma moerid Biësia. I kein so si kaker, i bje si snesna pre; si kein so Manseren sedi kuker soesah awer. Manseren I bur si, inari si sma soesah). Ma Manseren I kofen wer : „Kruben babo, si pap i baim, ko buk sokop kruben bekwaria ba, insa kruben bekwar i msap nabjeba wer awer. Anggoer babo k’ardu ro karong kam- bing-kif bekwar ba. Snar anggoer babo i 1) Kawasa Farisi s’onef kawasa kafir ma^ kawasa Jehudi bej’aser Moses prenta biëna ba; — ma s’or si be „kawasa besasar.” 2) Poeasa, prenta oso ro Nabi Moses. 53 frows kambing-kif, fa na sap karong na ma anggoer i sbawer ma karong kako i msawek. Anggoer babo k’ardu ro kambing-kif babo. (Kuker wos ome, Manseren Jesus I sarber farkakor Biëda. I d’or farkakor babo-anggoer babo-ma farkakor babo ome i rir ro agama babo. Wos wese wer ro Manseren Jesus riok: „Oso i d’inem anggoer bekwar, i d’or maroba anggoer babo beri; snar i kofen : „Bekwar ia i bje wer.” Jairus. Bebarara oso ro sinagoge Kafernaum, snori Jairus riama ma miam Manseren, i kunem faro I, ma i d’or Manseren fa I so i be rum biëda, d’obo : nei biëdi, — kniko — i mar, ma i d’or Manseren fa I rir rwasi bo i, fa i bje wer. Ma Manseren I so i. Ma kawasa kang- ramu si so Manseren, ma si fiosapepen I. Ma bin oso i duf taoen samfur seser suru rape kuker dafduf rik ma i bob pres robena biëna kam fa i bak faro dokter sia, bape i pre ma roba, i duf munda. I mnaf Manseren I sja, i rama ro warpur ma i pian Manseren sansun Biëda, d’obo i pian Manseren sansun Biëda munda, inari i bje wer ma dafduf i mna. Ma kur orja beri, rik ia i sjob beri boi firuser kraf biëda fama i pre kwar ro dafduf biëda. Kur orja Manseren, I fau, papoik oso i sasiar ro I. Riant Manseren I siber I fa I fuken faro kawasa ansi d’obo: „Isei bekin sansun Jeda ?”— Moerid sia si kofen : „Manseren, Wa mam kawasa bebor ome, si fiosapepen Au; resari berariso di, wa fuken : bepan ro Au ia ri ?” Bape Manseren I mam be kawasa bebor ansi biuk mgasi d’iser bekin I ia. Bin ani i bor, 54 riama i srosér ma i kunem ro wepursi faro Manseren, boi I kofen faro i: „Nei jed’au, kakiar beda i frur au fa wa bje wendi, riani wa bur kuker slamat ma dafduf beda i mna kwar. Manseren I d’awos kaker kuker bin ani, kniko bera snar Jairus sia s’rama. Ma si kofen faro Jairus : „Inei bedi i mar kwar, wa frur soesah faro Goeroe kaker e ?” Bape Jesus I mnaf wos orne, I kofen faro bebarara : „Wa mgak awer, wa kiar munda 1” Ma Manseren I mewer si so kaim ; Petrus, Jakobus ma naik biëdi Johanes, sko jer sko so I. Ma si randum Jairus rum biëda; ma Manseren I mam orwa, kawasa si job ma si kanes. Ma Manseren I sjun ro sim I kofen faro si: „Mgo kanes ma mgo bemanggenem snaro ? Nei i mar ba, i d’enef.” Ma si mbrif I kaim. Fama I jau si kam ma I d’un nei ia kemari, snari su ma moerid ansko be mob, nei i barek ia. Ma I kin nei ia rwasi ma I kofen faro i: „Talita Kumi”. (Ro wos kobeda, ko kofen: Nei, ja kofenbadir faro au: Wa kwawes). Ma nei i kbaus ma i mbrain beri (oemoer biëda taoen samfur seser suru); ma bemam sia, si kandor naba kaim. Ma Manseren I sjoserepen si, si faja faro oso awer, ma I wan si buk robean faro nei ia fa i d’an. — Manseren Jesus I frur mga bepraf di suru, su mam wer. — Ma Jesus I mbrein wer, mga bepraf di suru su jom I, su j’or: „Romgun Dafid, au, Wa swar nu kada I” Ma Jesus I rama ro rum biëda kwar, mga bepraf su ra faro I; ma Jesus I fuken su: Mu kiar kaku e, Ja pok Ja bas mu mgamna ?” Su karem ma su kofen : „Nu kiar baboi!” Ma Manseren pianda su mgasna, I kofen faro su: „Mu sma-user kakiar mubeda.” Ma snon ansu su mgasna na kapes beri. Ma Manseren I wan su, su faja I awer faro kawasa wese. — Bape su sasiar, su sandik I ro sup besiper. — Snon tarapoi oso, bilis i swober i. — Snon ansune su bur kwar, s’un snon oso faro I, i d’awosba ma bilis oso i swober i. Ma Manseren I jau bilis ia bur i, ma snon ani i d’awos beri. Ma kawasa si kandor wer, s’obo : „Israël sia si mam beraris orne baim”. Bape kawasa Farisi si kofen: „I jau bilis sia kuker snonpor bilis mananur sedi.” — 55  MANSEREN JESUS I BA WES KERADJAAN NANGGI. 58 MESSIAS (KRISTUS), ROMGUM ALLAH Dl RIA. 1. Bebarara, si mewer Jesus. 2. Jesus I badir manggundi be Allah romgun Biëdi. 3. I sra farfir Wawan Biësia ma I ba dir Keradjaan Nanggi prenta Biëda. 4. I mbrain ro sup besiper. 5. Radja Nanggi manintera Biëdi (Johanes bebemasasi), i mar. 6. Jesus biardi marmar Biëda, insa kawasa si sma maf ro sasar sena. KERADJAAN. Ro tam bepur na, inari wa wasja nabot: „Keradjaan Nanggi” ma „Ketadjaan Allah”. I bje, ja kofen tesari, rosei di ria: „Ketadjaan”. Snar wos „Ketadjaan”, wos Noemfor ma wos Biak ba. Wos Melajoe di ria. Knam ro wos ome „Radja” ma ke-RADJA- an, is ome RADJA sup biëda ia* RADJA kawasa biësia, RADJA prenta biëda ia. Rariria, ko kofen: Ketadjaan Wolanda, Ketadjaan Ingris, ma wese. Is ome Radja Wolanda sup biëda, Radja Wolanda kawasa biësi, Radja Wolanda prenta biëda ma wese ma ko kofen kako Radja ïngris sup biëda, kawasa biësi ma ptenta biëda. Radja Wolanda i kein ro sup kobeda ba. Rum biëda ro sup Wolanda, bape wawan biësi, si ptenta fodwer i; bandera biëda i kabararu ro sup kobeda; k’afnak soerat óso, ko mam portret biëda ro franko. Ome kam tanda: kawasa biësi ma ko kon ro sup biëda ma ko mnaf prenta biëda. KE-RADJA-AN NANGGI is ome Radja Nanggi kawasa Biësi ma si mnaf Radja Nanggi prenta Biëda. Radja Nanggi is ome Manseren Allah. Riani KERADJAAN NANGGI is ome kako kawasa si nai Manseren Allah be Radja sedi ma si marisein si mnaf prenta Biëna. Ro Keradjaan Wolanda rari ma prenta wese ma kera djaan Ingris rari ma prenta wese. Oso ro sup Ingris d’obo i farjan be keradjaan Wolanda, i bje i fau bepon rari ma prenta ro keradjaan Wolanda. K’obo ko sjun Keradjaan Nanggi, i bje ko fau kako Radja Nanggi prenta Biëda ma rari ro kawasa Keradjaan Nanggi. Manseren Jesus I farkor maro ko prenta Kera djaan Nanggi. Ma I fasna kawasa Keradjaan Nanggi, rari ma kankenem seda rariso, ma I bawes keradjaan Nanggi. Keradjaan ro doenia si sase ma bandera sena na sisje! Keradjaan doenia ko mam ro ko mgasna. Keradjaan Nanggi rariria ba. Ko mgasna mor ro kraf kobeda na mam keradjaan Nanggi ba. Kawasa Keradjaan Nanggi ko mam si ro sup nakaim. Rari doenia sena wese, wos sena wese, ko mam si paisim, piuper, kraf bembra ma wese. Bape si kam si kin adat Keradjaan Nanggi ma si mnaf Radja Nanggi prenta Biëna. 59 60 Jesus I vu be Jerusalim fuvo festu Pusku. Warpur wer, Jehudi sia si frur festa. Ma Man- seren Jesus I kako I ra be Jerusalim. — Fanam Kerwa-Domba ro Jerusalim, doken oso i sia, s’or i ro Jehudi wos seda be Baitesda (ko pambar be wos kobeda: Rum saswar). Ma si frur sim beba di rim na jar doken ani. Ma ro sim di rim an na, beduf si bor, si barek. Ko mam mga bepraf sia, be apaper sia, bepok- ba sia ma wese. Si waf war ia i rwaren. Ro fior orja, snon oso i barek ro rum ani, taoen samfur di kior seser war. Ma Jesus I mam i, I fau, beduf ani i barek fioro kwar ro Baitani ma Manseren I fuken faro i: ,, Wa marisen, wa pre wer ke ?” Ma bedufia i kofen • „Man seren, oso i sjaba, i d’un aja be dokenia ro kuro war i rwaren ia; ja sof ro waria bairn, oso wese i d’aron bepon aja kwar. Ma Jesus, I kofen : ,,Wa kwawes, w ow jar beda ma wa rafa”. Ma snon ani kraf i pre beri, i d’aper jar biëda ma i bur. Bape ras i sasiar Baitesda ras Sabat di ria. Jehudi sia si mam snon am, — si kofen faro i: „Ras Sabat, ras ine s> riani w’un jar beda awer.” Bape i kofen d’obo : „Snon befrur aja, fa kraf jeda i pre wer, 1 wan aja, d’obo : w’ow jar beda ma wa rafa. Bape snon ani i fauba, mundiri befrur i fa i bje wer, snar Jesus I bur fasis ma Manseren I mbrain fandu kawasa bebor bero ro mob ani sia. , Warpur wer, Jesus I mam 1 ro Rum Allah ma I kofen faro i: „Mam ansona wa pre kwar, wa sasor au fa wa besasar wer awer ma wa duf nabjeba wer.” Snon am i bur ma i kofen faro Jehudi sia, Jesus I so-befrur 1 fa i pre wer. Bebewari Jehudi sia si serf fa si mun Manseren, snar I fararur ro Sabat. Bape Jesus I kofen faro si: „Kma Jedi, I mna ro fararur Biëda ba, isof ras ine, riani J’akfararur kako”. Ma kawasa Jehudi si msor naba wer, snar I kok prenta Sabat ma I d’or Manseren Allah be „Kma Jedi”. Rariria I d’ow manggun- di fa I mnis Allah. Manseren Jesus I kofen faro si: „Ja kofen wos kaku faro mgo : Romgun I d’aw osoba ro manggundi. I mam Kemari fararur Biëda, resari I frur farari Kemari. Kemari I swar Romgun ia ma I fasna fararur Biëda kam faro I, ma I fasna fararur naba sjadi wer ro nane, insa mgo kandor naba. Imnis Kemari I ban bemar sia fa si kenem wer, raria Romgunia I buk kankenem faro mundiri I marisen. Kemari manggundi, I behoekoem kawasa ba, bape I buk snonpor faro Romgunia fa I behoekoem si, insa kawasa si be maf Romgun ia, imnis si be maf Kemari. Oso i bemaf Romgunia ba, i bemaf Kemari ba kako, bebuk snonpor faro I. Ja kofen wos kaku faro mgo : Oso i mnaf wos Jeda, ma i kiar faro Bewan Aja Ia, i kenem fioro-fioro ma i sma hoekoem ba, i kada, i borbur marmar ia fa i kein ro Kankenem ia. (Ro babjeba i bur be Babjeia). Ja kofen wos kaku faro mgo : Oras fanam kwar, mboi is orne rape, bemarsia (bebjebasia) inari si mnaf Romgun Allah mgarem Biëda ma bemnaf mgarem Biëda sia inari si kenem. Imnis Kemari manggundi I nai kankenem ia, rariria I frur fa Romgun manggundi I nai kankenemia; ma I buk snonpor faro I fa I behoekoem, snar I Romgun Snunkaku. 61 62 — Mgo kandor snar orne awer. Oras i sja ma ma bebarek ro kubur sia kam, inari s’iber si ma inari si ra be Babjeia (Kankenemia) ma befrur babjeba, inari s’iber si fa hoekoem bebjeba i min si. Ja pok Ja frur roi oso ro manggund’aja ba, bape Ja karaüser imnis Ja mnaf, — ma Ja behoekoem nanapes, snar Ja serf marisein Jeda ba, Ja marisen Ja frur Kma Jedi marisein Biëda. I so — Bewan Aja. Ja besaksi faro manggund’aja, inari si kiar wos Jeda ba. Oso wese i besaksi snar Aja, ma Ja fau, wos I kofen ro Aja i napes. Mgo wan faro Johanes fa mgo fuken i, ma i d’awos nanapes. Bape Ja serf saksi ro snunkaku ba; Ja kofen orne munda, insa mgo ro awer. Johanes imnis awias (aujas, amias) besak ma besnai ma fior knik munda, mgo marisen kuker isna biëda. Bape Saksi Jeda ma I ba sjadi Johanes wos biëna, snar fararur, Kma Jedi I sjoser fa Ja fasos na, na besaksi buro Aja, Kma Jedi I buk snonpor be Aja. Ma Kma Jedi manggundi I besaksi, I wan Aja. Mgo kiar wawan Biëdi ba, riani mg’akmnaf mgarem Biëda ba, ma mg’akmam I ba, ^ ma wos Biëda i rjoüs mgo ba. Mgo bepriksa soerat Refo, snar mgo kiar na buk kankenem bemnaba faro mgo ; soerat Refo anna, na buk saksi snar Aja kako, fama mgo mewer mgo sjefer Aja, insa Ja buk kankenem bemnaba faro mgo. Ja serf sanandik ro snunkaku ba, bape Ja mamepen mgo ma Ja fau, mgo fau saswar Allah ba. Aja rama ro snonpor Kma Jedi, bape mgo mewer Aja, bo oso wese i rama ro manggundi papoik biëda, inari mgo mnaf i beri. Mgo marares mgo kuker sanandik snun- kaku, bape sanandik ro Manseren Allah, mgo kor i ba, riani mgo pokba mgo kiar Manseren. Mgo kara awer, Aja so-inari Ja kofenbadir sasar mgobena faro Kma Jedi. Moses i kada i d’un mgo be hoekoem; mgo kiar l d’obo i besnar mgo, bape mgo kiar Aja ba, riani mgo kiar Moses kako ma roba, snar Moses wos biena na kiur Aja. Mgo kiar soerat biëna ba, berariso inari mgo kiar wos Warpur festa ro sup Judea. Festa Paska dande kwar, ras Sabat besuru, Manseren I mbrainuk jaf gendoem oso, ma moeridsia si panuk gendoem joren ono fa s’an ma s’is wef . na ro si rwasna. Ma snon Farisi ono s’awos si, s’obo :„Snaro mgo frur orne ma mgo kok prenta Sabat. Ma Jesus I besnar moerid Biësia ma I kofen d’obo: „Mgo wasjabaim Dafid i trur rosei ro fior i d’awau, — snar i kuker beso l sia, si biser ? Mgo fauba i randum ro Manseren Jahwe Rum Biëda ma i d’an ma- fiami farsaser, Akimelek i buk faro i ? Ma beso^l sia s’akan ? Mamami farsaser, Tmam s j jer s an na. — Ma mgo wasja ba: Imam sia kako s kok ras Sabat ro rum Allah, bape oso ikor orne be sasar ba. Ma Ja kofen faro mgo : Oso I kaki bur Sabat, I sja ro dine. Mgo nruser wosia kada : Saswar i ba sjadi farsaser mari mgawos pum moerid Jesia ba ro sansoren bebro.” — Ma I kofen faro si: „Snunkaku ia bebedari Manseren I beprenta ras Sabat ia; Manseren I frur snunkaku ba snar Sabat ia.” 63 64 Snon kuker rwasi bepadorem. — Ro ras Sabat oso wese, Jesus I d’akrandum sinagoge ma snon oso, rwasi rbar ia-padadorem, i d akran- dum; ma kawasa Farisi kuker Katib sia si sin Manseren, imbur I frur beduf ia ro ras Sabat wer, ido inari si buk sof I. Ma si faken faro I: „Ro ras Sabat, ko frur bedufsia ke? Ma Jesus I kofen faro si: „Snon mundin fandu mgo, i sma domba oser munda, — ma domba ani i sapi ro warbejer, i pos 1 bur waria ba ma i d’un i be rum ? Ma snunkaku i siadi bur domba. Riani prenta Sabat 1 dwark ba ko benabje kawasa.” — Rama I kofen faro snon ani: „Wa fos rwamsi 1” Ma snon ani i fos rwasi ma rwasi i bje, i pok ben rans rwasi rbaria. —Ma kawasa Farisi si msor nabjeba kaku ma si ra faro Herodes bati biësi, insa si serf angar o fa s’buk mun Manseren Jesus. Manseren I fau, s’obo si mun I, riani i susu wer be sup Galilea. Ma Manseren Jesus I fau, s’obo si mun I, I bur wer kuker moend Biesi be doken Galilea. Ma kawasa kangramu si so I: Kawasa ro Galilea, ro Judea, ro Jeroesa- lim, ro sup Edom, ro sup Tirus ma Saida, si mnaf kwar Manseren fararur Biëda, nam si rama fa si mam Manseren. Ma Manseren 1 kofen faro moerid Biësia, i bje sampan oso i V<*in peper (snefer) I, snar kawasa si fiosape- pen I. Manseren I frur bedufsia si bor ta si bje wer, riani beduf wese si bor, s rama fa s’or Manseren I frur si. Si kin sansun Bieda, si marisen rape. Ma kawasa, si duf kuker buis be swober si, si rama si ban suba, si sandik 1 boi si kofen: „Allah Romgun Biedi is Au Ma I d’awewepen (kofenepen) si napaknk, insa si kofenbadir I awer. Rariria Nabi Tesaia wos biëda i djadi: Hamba Jedi is orne, Ja sra farfir I kwar; Ma Ja swar I naba, Ja rir Rur Jedi ro I; I d’un Napnapes faro kawasa kam; Ma I rakrok kuker wese ba ma I d’ar ba. Ma oso i mnaf mgarem Biëda ba ro njan. Friwen (fanfriwen) bekewer, Ipanggar i ba. Marom bepau kaker, I d’afur i ba; I susu ba, I kandejen ba Isof Napnapes beprenta ro doenia. Ma kawasa kam s’or farkakor Biëda. •— Manseren I bawes Keradjaan ia. — Fior ani, Manseren I d’ek ro bon fa I nadi, ma I nadi rob besiper faro Manseren Allah. Ma r’isna, I d’or moerid Biësia. — Ma I sra farfir snon samfur seser sum, ma I d’or si be Wawan roba Urbasa Biësi. 1 ). Manseren Wawan Biësi si snosna: Judas (Jakobus romgun biëdi) ma Judas Iskariot 1 ), i so-bebob Manseren Jesus. Radja I buk prenta ro Keradjaan Nanggi. Ma Manseren moerid Biësi, s’ores jar Jesus, ma I bak sbari ma I buk farkakor faro si, bo d’obo: Slamat faro beawowba 2 ) sia. Si kada kawasa Keradjaan Nanggi. Slamat faro bearuwa 3 ) sia. Inari si nai doenia be waris. Slamat faro bebiser ma bembro be Nap- napes sia. Inari si pok. Slamat faro besma soesah sia. Inari si sma hibor. Slamat faro befasna saswar faro besma soesah sia. Ro soesah seda inari si sma saswar wer. Slamat faro kawasa, si snesna firuser roi bemamas ba. Si kada inari si mam Allah. Slamat faro befrur damai sia. Inari s’or si be Allah romgun ma nei Biësi. Slamat faro bebekandera sia snar Napnapes. Inari si nai Keradjaan Nanggi. Slamat faro mgo, snar kawasa bemewer Aja, s’onef mgo ma si mun mgo ma si faja kuker sararer roi bebjeba ro mgo, snar si fau, mgo swar Aja. Mgo marisen, snar ro Nanggia i). Iskariot. Snon ro menu Kariot, menu kapirare ro sup Judea. I jer Rasoel ro sup Judea; wese ro sup Galilea kam. *). Beawowba. Bemararesba. Bemararesia, si sandik mangun si mangenem, riani si mewer si sma farkakor. Beawowsia, si sandik wese ma si kor mangunsi ba. 3). Bearuwa. Msor fasauba. Munsu babjeba kuker babje. Kawasa, si koriar si, si koriar wer ba. 66 67 tngo sma babiak i ba kaku. Rariria si fna soesah faro Nabi, si farkor pon mgo sia. Bape soesah faro benana, mgo. Mgo sma marisen mgobeda kwar. Soesah faro bepok mgo. Inari mgo biser. Soesah faro bembrif mgo. Inari mgo fanows ma mgo kanes. Soesah faro mgo besma sanandik ro kawasa Sinan sesi si sandik rariria nabi besararer sia kwar. _ Rofflüwa ro Keradjaan Nanggi. Mgo bemnaf ^i a > 7 m g° kada J’or mgo be keru masen faro doenia. Fama*> kerumasen i danpro kwar, kuker rosei ko frur i fa i masmasen wer ? Fainda osoba kwar, si san na ma s’arfwafwef na. Mgo so — Bebeisna faro doenia. Menu oso si bawes i ro bonia bori, i jokef ba bur kawasa si mgasna. Rariria kako ko pam pada- ™ araba / a ko kawef i kuker sajer, bape biëbekaf i ro bo, insa i d’ajar kawasa kam ro nim ia dori sia. Rariria kako isna mgobeda d ajar kada, insa si mam fararur bebje mgobena ma si sandik Kma mgobedi ro Nanggi hnbur mg’obo Ja rama fa Ja kok Moses ma Nabi sia farkakor sena di. Roba kaku ! Ja rama orne, Ja kok na ba, bape Ja frur mnis na Sansiren 1 ) oso ro Refo i rio ba beri, isof nakam na mms. Riani oso i kok wos jar oser ro Refo, ma i farkor nanjan i faro kawasa, inari 1 baba mgun ro Keradjaan Nanggi. Bape l ) Sansiren Wos kaku ro Refo is ome Jota. Tota leter kapirare kaku ro kawasa Jehudi wos seda. Djadi kako ko kofen : „1 oser ro Refo inari i ro ba, snar i” leter kapirare kaku ro wos kobeda. 68 mundiri i frur mnis nakam ma i farkor rariria, nasan biëda i kaki ro Keradjaan Nanggi. Ja kofen faro mgo : „Mgo napes sjadi wer ro befau Refo ma Farisi sia ba, man mgo s)un ro Keradjaan Nanggi ba. Saswar faro naiksi. Mgo mnaf prenta riok faro sinan sia kwar: „Mgo mamun awer; ma oso miamun, bebarara sia man si benoe- koem i. Bape Aja, Ja kofen faro mgo: Oso i msor min biëdi ro sansoren bebro, —.beba rara si behoekoem i; oso i d’or mm biedt be Kwakuba” 1 ) — hakim beba mart biehoekoem i; bape oso i d’or min biëdi be „Setan , inari i sma hoekoem ro for bembrerba. Wa marisen, w’un farsaser faro Manseren Jahwe ma wa ra rape faro Imamia ma wa swarepen min bedi sneri i bje au ba, wa rir farsaser beda resari bo wa siber fa mu bedamai resan, ramna wa rafa, wa kun farsaser bani. s Wa sma perkara kuker oso wese, w or mat fasau ro i ro fior mu mbrain kam be hakim kaker ia, imburo i san au faro hakim, bo hakim i rir au ro sipiri rwasi ma si sisen au ro boei ndi. Ja kofen nanaps faro mgo : Ro orwa wa sasiar ba, isof wa bak pres ma e a. Ko snesna sren. Mgo mnaf sinan si kofen : Wa frur wos kuker oso wese swari awer.” Bape Aja, Ja kofen mgo : Manset miam beroris seref bin oso ma t benafsu t), ï> Kwakuba. Kawasa Jehudi wos seek riok be ..Raka’ > is ome ibro, — roioba. Biani si koriar oso be mun »bro, twlfwt ome kako: Mansei mam bino ma i wasen i ro sneri dori i frur sasar kuker i rape. 69 i frur sasar kwar ro sneri dori. Mgamsi rwar kaku i fna au be sasar, w’eser i ma wa san i; snar wa sma slamat kuker mgamor oser, ine i bje, i bje wer ro si san au ro for kuker mga di suru. Ma rwamsi rbar kaku i fna au be sasar, kwaruk i ma wa san i; i bje wa sma slamat kuker rwa oser munda ro wa sma soesah ro for kuker rwa di suru. Si kofen wer : Oso i marisen i faspar ro bin biëdi, i buk soerat faspar faro i. Bape Aja Ja kofen : manbeswa su meweriae su ro sansoren bebro, su frur sasar. Snon bejau binia, i frur sasar ma snon wese i buk bin ani wer, i frur sasar. (Mambeswa oso i kok sim, bebedari orne su faspar, orne kada perkara kaku, riani Ja kofen ba).” K’awos nanaps. „Mgo mnaf kako, wos riok faro sinan sia: Mgo famiumnepen sasi awer, snar Manseren I d’akmnaf i. Fama Aja Ja kofen: Mgo sasowar awer; kuker Nanggi jo-dawer, snar Nanggi Manseren Allah kan- kein Biëda ria; kuker saprop o-dawer, snar saprop ia Manseren Allah araref Biëda ria ; kuker Jeroesalim o-dawer, snar Radja benasan sjadi menu Biëda ria. Mgo besasi kuker mgo rwumna awer, snar mgo pokba mgo frur snumburaim oser be piuper roba be paisem. Roi oso-kaku, mgo kofen; „kaku” ; roi oso-kakuba, mgo kofen : „kaku- ba” i ra. Wos nanjan n’dama ro bilis. Ko aruwa. Mgo mnaf wos i riok faro sinan sia: „Mgamor i fadwer mgamor ma nakor i fadwer nakor”. Fama Aja Ja kofen faro mgo : ■I 70 Wa snuk awer be msor au sia 1 Bape oso 1 baser au ro fofer rwar kaku ia, wa siber rwaria faro i; oso i biëmambri (bererwar) au fa i d’un sansun beda, wa buk amuk (maramuk) beda wer faro i, fnowek; oso i d’or ro au 1 ) fa wa mbrain oras oser kuker i, wa so i oras di suru. Oso i d’or rojo ro au, wa swar i kuker roi i d’or ani; wa fadwas rwamsi faro befarjor awer. . Mgo mnaf wer, wos riok faro sinansia. Mgo swar min mgobesi, bape mgo smor besnuk mgo sia”. Bape Aja, Ja kofen faro mgo : Mgo swar besnuk mgo sia, ma mg or berkat faro befna soesah faro mgo sia, insa mgo-Kmasri Nanggi I nai mgo be romawa Biësi, snar I wan ori fa i beisna kawasa bebje ma bebjeba sia ma I buk mekem faro benapes sia ma faro benapsba sia. Si sandik mgo, snar mgo swar min mgobesi fajo ? Kawasa kafir rari seda rariria, inge ? Rosei bebewan wa marisen si sandik au, snar mgo bemaf kawasa mangunmgobesi ? Kawasa befau Manseren Allah ba, s’akfrur rari ria. Ma snaro, w’ow au, snar wa benabje kawasa, si benabje au kwar . Kawasa bekin agama ba, si frur rari ria. Snaro w’ow au snar wa fnowek oso, wa fau inaro miunsu faro au wer ? Kawasa sasar kako, si fnowek oso si fau inari i munsu faro si wer. Mgo swar kawasa besnuk mgo ma mgo benabje ma mgo fnowek kawasa, si pokba si munsu faro mgo. Mgo frur rari ria, man mgo sma babiak beba, snar Bepoik sjadi romawa i) Wos kaku ro Refo: Oso i dor au, fa wa so i fa ro un papus biëna. Biësi adat seda rari ria, snar I benabje kawasa befau I ba sia ma kawasa barbor sia kako. Mgo fasna saswar faro bebarbor sia, farari Kma mgobedi I swar si rariria. Saswar Biëda i mna kuker kawasa barbor seda ba, riani mgo, romawaBiësimgo, saswar mgobeda i mnaawer. Kawasa Jehudi Pendeta sesi, si farkor faro si, oso i mari- sen i sma Slamat, i swarepen nabje: I — i buk kumpang faro benanaba sia ; 2—i nadi; 3—i be poeasa. S’or ome be : „Frur Napnapes” Ma Manseren Jesus I farkor jar di kior anna faro moeridsia. Pendeta Jehudi, si farkor, bape farkakor seda farkakor kakuba; Manseren Jesus I farkor ro knamia. Ma Manseren Jesus I kofen: Mgo sasor mgo ! Mgo frur Napnapes awer, fa kawasa si sandik mgo. Kawasa si bak mgo kwar kuker sanandik seda, Manseren Allah I munsu faro mgo ba; mgo sma babiak kwar ro kawasa, riani Ko swar benaba sia kaku. Bape mgo swar benaba sia ma mgo buk roio faro si, mgo wan awer fa si wuf trompet ro warpon mgo. Rariria kawasa si snesna kaprau si biasa ro Sinagoge ma ro sampak sansoren, fa kawasa si bemaf si. Ja kofein nanaps faro mgo, kawasa sanandik seda, orne babiak seda, wese ma roba. Bape mgo swar benaba sia fa mgo buk roio faro si, i bje rwa sar i fauba rwa rwar kaku i frur, insa wa fasna saswar beda ro kankunes, Kmami bemam ro kankunes, I —, inari I munsui faro mgo ro mgaba. Nadi kaku. Mgo nadi, mgo farari sne bekap- rau sia awer ; si kada si marisen s’ores ro rum nadi ma ro njan farsam, insa kawasa si mam 71 si. Ja kofen nanaps faro mgo : si kada si sma babiak seda kwar.'' — Bape mgo, — mgo marisen mgo nadi, mgo sun ro sim mgobeda, mgo ken kerwaia, resari mgo nadi. Kmami bemam ro kankunes, inari I munsui faro mgo ro mgaba. — Ma mgo nadi kuker wos famfnom awer. Kawasa kafir si biasa rari ria, s’obo : Wos nabor, nadi bekwaim, — inari oentoeng beba. Mgo farari si awer! Mgo Kmasri I fau soesah mgobeda rape bepon mgo nadi faro I. Poeasa kaku. Ma mgo bepoeasa 1 ), mgo farari mga besoesah awer, imms kawasa kaprau si frur. Kawasa si mam si ro si mgasna s’obo : si bepoesa napakrik, riani si pokba kwar. Kawasa bepoeasa rari ria, si mnaf kawasa sanandik seda, si sma babiak seda imnis kwar. Manseren Jahwe I kada, I kor poeasa rari ria be poeasa ba. — Bape mgo, — mgo marisen mgo bepoeasa, mgo rem mgo rwumna ma mgo ban mgo mgamna, insa kawasa si mam mgo, si fau ba mgo bepoeasa. Bape mgo — Kmasri, bemam ro kankunes, inari I munsui faro mgo ro mgaba. Arta Nanggi. Mgo fandur arta doenia awer. Arta anna, snu ma praf i d’an na fa na ro, 1) Poeasa. Kawasa Israel, si bepoeasa kako, is ome s’ananba, s’inemba. Moses i bepoeasa ras ma rob samlur di fiak ro bon Sinai; Manseren Jesus ro sup beursba. Kawasa benaps si bepoeasa insa si swarepen rol bebor ro doenia awer, si swarepen Manseren Allah ma Nangg munda. Bape kawasa si snesna kaprau, si bepoeasa la kawasa si sandik si. Manseren Jesus mewer si bepoeasa ba, bape i mewer poeasa anggar. ma bekrau sia, si farsar na. Mgo kada, mgo fandur arta Nanggi faro mgo. Snu ma praf s’an arta Nanggi ba, ma bekrau sia si farsar na ba, snar mgo snemna na so mobia, arta beda i sja. Isna ro ko-snesna. Mgamor beda padamara ro kraf beda i ria. Mgamor beda i bje kaHa inari kraf beda besiper i mam nabje, fama mgamor i bjeba, baken beda besiper i mam nabjeba. Mgo sasor mgo, insa isna mgobeda i pambar be fnureb awer. (Swaruser, firuser ma swarepen faro per kara ro doenia, na pambar sasna kobeda be fnureb, fa rur kobedi i mam Manseren njan Biëda ba kwar, riani isna piambar be fnureb pianpan.) Ko pokba ka so manseren di suru. Ma Manseren I fek wos I kofen ani kwar kuker wos wese wer d’obo : Oso i pok i d’aser manseren di suru ba; inari i swar oso ma sumindi inari i mewer. Roba i marisen sumindi ma i kandor wese ba. Riant mgo pokba mg’aser Manseren Allah ma mg’aser Mamon 1 ) i fnowek. Riani Ja kofen faro mgo: Mgo firuser manggenem awer: Ras ine k’an rosei ma ras me k’inem rosei ma ko sansun ko rariso ? Kankenem i ba sjadi robean ma baken ia i ba sjadi sansunia inge ? Mgo mamepen mansia ro farsos nanggi: s’kakerba, se nurekba ma s ardu robean rik si ba ; mgo-Kmasri *) Mamon. Kuker wos ome Manseren I d’ap : oen- toeng kuker kumpang, kuker sanandik, kuker maf; oentoeng kam, ko serf faro mangunko. 73 Nanggi I fan si; mgo sjadi bur mansia ma! Ko pok ko pam fior oser ro kankenem kobeda ba kuker swaruser kobena. Ma snaro mgo firuser manggenem, snar rofafmar ? Mgo mamepen manpioper ! Si fararurba, si sapsipba ma Ja kofen faro mgo, famamgor kam ro Radja Salomo, oso i mnis manpioper ba. Ma mgo mam abris 1 Ras ine na sur ma meser si karuk na fa si kun i ro for fama Manseren I mam abris ia kako fa I famamgor i nabje kaku. Inari I sansun mgo nabje wer ba e ? Mgo kiar kaku faro Manseren ba snaro? Riani mgo swaruser manggenem awer kuker robean ia ma aninem ia ma rofafmar ia. Kawasa kafir kada, si swaruser roi bebor onane kam; mgoKmasri Nanggi I fau kam, I fau roi bebor nakam, mgo sma; I fau kako, roi, mgo sma na ba. Mg’aser Keradjaan Nanggi rari Biëda nanaps, resari Manseren Allah I swar mgo kuker roi bebor anna. Mgo firuser manggenem awer snar roi bebor ro meser; Babjeba ro ras ine imnis kwar fa wa bar ro ras ine ; meser ras wese wer ma swaruser wese wer. Mgo mkak awer snar mgo borba. Mgo Kmasri Nanggi I marisen I frur mgo be kawasa Keradjaan Biëda. Saswar faro kawasa wese. Mgo sasor mgo : Mgo kara user oso wese wos biëda awer ma inari si kara user wos beda ba; si kara user wos bena kuker kakara, au wa kara ani. Mgo behoekoem awer ma inari si behoekoem au ba. Mgo swar kawasa ma inari si swar mgo. Inari si buk faro au ro kakara bebje, si panepen i, s’ajan i ma i kiawawus be bo. Kakara mgo 74 kara faro kawasa, kakara ani kako si kara faro au wer. Au berariso ? Sansiren ro naik bedi mgasi, wa mam i, bape ajub befris wark manggundau mgamor bedi, wa fau i ba e ? Inari wa kofen faro naik bedi: Be fa ja san sansiren bur mgamsi ma ajub i sja ro mgamsi kaker ? Snon bekaprau au I Wa san ajub bur mgamsi ia bepon resari wa mam fa wa san sansiren bur naik bedi mgasi. Roi besren mgo buk faro naf sia awer ma mgo san mutiara (ingin mgamor) faro bejen si awer, imbur s’arfepen na, posa si siber si wer ma si sapakuk (s’arkakuk-s’arkbasbos) mgo. . Pwnta Radja. Mgo frur faro kawasa, ïmrns mgo marisen kawasa si frur faro mgo. Refo besiper I wan mgo fa mgo frur rariria. Mgo sjun ro kerwa befios ia; snar kerwa beba ma sampak besarbam i d’un mgo be ' soesah beba ma kawasa si bor si mbrain ro sampak ani. Kerwa bej’un be Kankenemia 1 dor ma njan i fios ma kawasa si borba, si sma i. Mgo sasor mgo bur nabi sararer, si sjower sx ro domba kum ; fama ro dori naf sjarbi si na. Mgo mam si bebon rosei, inari mgo fau si. Mgo serf sandefor ro wamajer ba inge ? Bjef mgo serf ro sarsar ba. Ai bebje, —- bon biëna kako nabje ; ma ai bebjeba, — bon biëna kako nabjeba; ai bebje i pokba i biëbon bebjeba ma ai bebjeba i pokba i biëbon bon bebje. Riani bon sena na badir si. Snon bebje sneri 1 firuser roi bebje na bor ma i buk kbos roi bebje na; snon bebjeba swaruser biëna na 76 bjeba, riani i buk kbos roi bebjeba na; snar sbari i badir swaruser ro sneri. Agama ro sbari munda i beslamat ba. Mg’or Aja be Manseren, Manseren! ma mgo frur sasoser Jeda ba; mgo swaruser awer, oso i d’or Aja be Manseren, ebedari i sjun ro Keradjaan Nanggi. Si jer, si frur Kma Jedi bero ro Nanggi sasoser Biëda, si sjun ro Keradjaan Nanggi. Ro ras beba, ras, — Hakim beba inari d’awos kara kawasa kam, inari si kofen maro Aja: „Manseren, Wa fau nggo ba ë? Wa fauba, nggo farkor kwar ro snonpor Beda ? Ma Wa fauba ro snonpor Beda nggo jau bilis bur beduf sia ? Ma Wa fauba, ro snonpor Beda, nggo fasna papoik nabor ? — Bape ro mgaba inari Ja kofen faro si: „Ja fau mgo ba beri. Mgo borbur Aja, mgo benapsba mgo 1 Manseren I marisen, ko frur sasoser (prenta) Biëda. Oso i mnaf sasoser Jeda, ma i frur na- mnis kam, inari J’ori be snon befïruser nabje. Bebawes rum biëda ro sup kaku; mekem i min, war i ki ma wamdofer na min rum ani, fama i kwaken ba, snar si war i ro saprop kaku. — Ma — oso oso i mnaf sasjoser Jeda, bape i frur namnis i ba, J’or i be snon bemabak, befrur rum biëda ro buk x ). Mekem i min, war i ki, wam dofer na min, rum ani ma i kwaken, i kwaken nabjeba kaku. 1) Buk. Buk,- kajen, di ria, ko mam ro jampasi ro warweri, bape ro wam barik, ki i d’un kajen ani wer be soren. Ro jampasi snon oso i kofen, d’obo i frur rum biëda ro bukia, inari kawasa s’or i be snon bodok, snar fioroba rum biëda, i kwaken. 77 Ma Manseren I farkor kwar, kawasa si kandor kuker farkakor Biëda. I farkor si napok kaku. Snon befau Refo, si farkor imnis I ba. JESUS I SABU RO BON MA I MBRAIN BE KAFERNAUM. Jesus I f asren snon bepado oso. Ma Manseren Jesus I sabu bur bon ani, kawasa si bor kaku si so I. Ma snon beduf pado oso, i rama i ban suba ma i kofen : „O, — Manseren, Wa marisen kada, inari Wa pok Wa fasren aja.” Manseren Jesus I swar i naba ma I sfu snon ani baken biëdi ma I kofen faro i: „Ja marisen, pado i bor bur au, fa wa sren”. Ro fior or ja beri, snon ani baken biëdi i sren wer. Ma Manseren I soserepen i, d’obo : „Wa kofenbadir faro snon oso wese awer boi rwa wa fasna au faro Imam ma wa buk farsaser beda rari Nabi Moses i soser kwar ia ; insa kawasa kam si fau dafduf beda i mna kwar”. Bape snon ani i mbrain ma i faja faro kawasa kam, Manseren I frur rosei faro i 1 ). Riani Manseren I pokba I sjun ro menu ia kaker, bape i ro ro wondi ro sup bewursba, fama kawasa ro mob nakam si ra faro I fa si mnaf I ma I ffur bedufsia. Riani kawasa, si bor wer, si sandik I. Manseren Jesus ro Kajernaum, I Jrur Jaker Rotna bamba biëdi Ja i bje wer. — Ma Jesus I ) Moses i beprenta padosia si kein ro wondi, si kein awer ro menu kuker kawasa wese ma oso i kin si, i kako i bur be wondi resari. Manseren Jesus I sfu padóia ma snon ani i kofenbadir ome, riani Manseren I bur resari, bape kawasa si for I ba, si serf I munda. 78 rama wer ro Kafernaum ma mananur oso biëprenta soldadu di utin, manfarmian biëdi i duf naba, kniko i mar. Ma mananur ani i mior (swar) manfarmian biëdi ma i mnaf ro Manseren Jesus, I fuken faro Jehudi bebarara sesi fa si ra faro Manseren, ma s’or l, I rama kada fa I frur manfarmian biëdi fa i bje wer. Ma kawasa Jehudi bebarara sesi s’or Manseren fa I rama, s’obo : „Manseren, snon orne snon bebje kaku, i benabje nggo, i so — bebawes Sinagoge kobeda. Ma Jesus I so si. Manseren I rama fanam rumia kwar, mananur ani i wan min biësi ono faro Manseren ma si kofen faro Manseren raris ine : „O Manseren I Wa mor manggenem awer. Wa sof ro mob ine imnis kwar, snar ja pokba j’or Au fa Wa swun bab os jeda, rari bebeni manggundaja jo ja ra snar Au ba, riani bje kwar, Wa kofen wos jar oser munda, ja fau romgun jedi inari i mna. Aja kako ja mnaf prenta ma ja buk prenta. Ja kofen faro soldadu jesi oso: „Rwa 1 ma i ra beri; roba ja kofen : „Rwama 1 ma i rama beri. Ma ja kofen faro manfarmian jedi: „Wa frur orne 1 Ma i frur beri.” — Manseren I mnaf raris ine, I kandor kaku ma I siber I fa I kofenbadir faro beso I sia: „Bekiar raris orne ma Ja mnaf osobaim fandu kawasa Israel * 1 ). Bape Ja kofen faro mgo : Kawasa bero ro wam moerim ma kawasa bero ro wam barik, inari s’rama ma s’kein so Abraham, Isak ma Kawasa Jehudi s*obo dafduf kam, hoekoem snar sasar. Bape mananur Roma ani i kiar dafduf kam Man seren manfarmian Biësi. Ma kakiar ome Manseren Jcsus I smabaim ro kawasa Israel. 79 Jakob ro Keradjaan Nanggi, bape romgun Keradjaan, man se rospum si be mob befnureb ia, mob kankanes ma arkfas (arkafafais) na ^ Mananur wawan biësi si rama wet ro rum, si mam dafduf i sjob bur manfarmian am kwar. Jesus ro Nain. I ban snonkbor bemar oso fa i kenem wtr. — Ma meser, Jesus I mbrain be menu oso, snon Nain. Moerid Biësi ma kawasa kangramu, si jomuser I. Ma Manseren I fanam kerwa ia, maëm, s’bar bemar oso boi si sasiar ro kerwa am. Bemar ia, snonkbor di ria ; snari biekabom kwar ma snonkbor ani romgun mandos di ria. Ma kawasa kangram ro menuia su so snari. Ma Manseren I mam i, I swar naba ma I kofen faro 1: „Kwanes awer.” Ma I mbrain faro bemaria ma I pan ro adoren (araren) ma beror l sia, s’ores kar ma Manseren L I»™ «Snonkbor, Ja kofen faro au : w’iber au! Ma bemaria i kbawes fa i kein ro bo ma i d awos ben ; ma Jesus I siber romgun ia aro snari. Ma kawasa kangram ansi, si mkak ma si sandik Allah s’obo : „Nabi beba oso i kbawes fandu ko ma Manseren Allah I mam kawasa Biesi kwar!” Ma wos orne riok ro kawasa Juda sup seda ma ro sup na fanam. Johanes bebemasi, i wan moerid biësi fa si fuken Manseren Jesus I Kristus di ria ke ? J Herodes Antipas i sisenwark Johanes ro kota Makerus Bape st dwark moerid biësi ba, s’rama fa si 2mf Ma Johanes moerid biësi, si faja faro i roi onane kam ro Manseren Jesus. Ma Johanes i wan moerid di suru faro Manseren Jesus, 80 fa su fuken faro I: „Au so-Berama ia maro nggo ke, roba nggo waf oso wese e ? Snon ansu, su rama faro Manseren ma su kofen Tohanes angkakitem biëda, ma ro nor orja, kawasa si bor si rama faro Manseren fa I frur si snar si duf ma wese bilis oso i swober si, ma mga bepraf si bor si mam. Riani Manseren I kofen faro Johanes wawan biësu : „Mu rata ma mu kofen faro Johanes roi nakam mu mam ma mu mnaf ro mob ine: mga beprat sia si mam, bej’apaper sia si mbrain, bepado sia kraf seda s’aspdef, knabepro si mnaf, bemar sia si kenem ma benaba sia si mnaf abar mari- sen. Ma slamat faro i, i bekamanen Aja ba. Ma Johanes wawan biësu su bur kwar, Manseren Jesus I farkor kawasa kuker Johanes, bo d’obo : „Mgo ra be sup bewursba, fa mgo mam rosei ? Friwen oso ke, wam i sjo, — i miab ? . . . . Mgo rafa fa mgo mam mundin . Snon oso i sansun i kuker sjatu soetra ke ? . . . . Sansun bepium mgo serf ro radja rum sena, mobo si fnak kumpang sena. Mgo rafa fa mgo mam mundiri? .... Nabi oso ke? . . . . Nabi baboi — i kaki sjadi Nabi sia kam, — snar 1 so- s’fasbadir boi s’obo : „Ja wan manintara Jedi kwar, fa i pon Au insa i fasos njan Beda! Ja kofen nanaps faro mgo : Ro kawasa kam oso i ba bedi (sjadi) Johanes bemasi ba; boi bebekapirare kaku ro Keradjaan Nanggi 1 kada i kaki bur Johanes. Riani kawasa si mnaf farkakor bieda, ma bej’or belasting bebesma masasi ro Johanes, si fasna: Kaku ro Manseren Jahwe, snar 1 wan Johanes bepon. Rariria, kawasa si ni ror ma si san sasar sena. Bape kawasa Fansi ma 6 82 menu ani, i mnaf Manseren Jesus I sja to Farisi rum biani, i d’un fiom oso kuker mani bespum ma i d’aktandum. Kawasa kam ro menu ani, si fau bin ani rari i bjeba. Bape i busu sasar biëna ma i serf Manseren fa i d or ampon ro I. — Ma bin ani i randum i mamejes so Manseren Jesus wesi, i d’ores kar ma kianes ; ma roru biëna na daf to Manseren Jesus wesi. Ma i pios Manseren we Biësu kuker snumbu- raim biëna, i jas su ma i sbawer mani biëda ro Manseren wesi. — Ma snon Farisi am i mam orne, sneri wasen d’obo: „Snon orne, — Nabi kada, inari I fau bin orne bin mundiri; snar kawasa si fau kam, bin orne bin bekin agama ba.” Ma Jesus I kofen faro i; „Simon, J’awos wos ker faro au.” Ma Simon i kofen : ,,Wa kofen waworik, Rabi!” Ma Manseren I kofen wer: „Snon dakam oso i buk niaki faro snon di suru; oso i d’un niaki roepia samfur di suru, — sumindi i d’un utin du suru. Bape su sma roio fa su bak ba. Ma dakam bebuk niaki ani i buk ampon faro su kam, d’obo: Bje kwar, mu bak awer 1 Simon, wa kofen, mundiri inari mior (swar) dakam ani naba wer ? Bej’un niaki utin di suru ke, roba samfur di suru ?” — Ma Simon i kofen . „Joboda, snon bej’un utin di suru.” Ma Man seren I kofen : „Kaku ro au 1” — Posa Man seren I siber I fa I mam be bin ani, ma I kofen faro Simon : ,,Wa mam bin orne e ? Ja randum ro rum beda, wa buk war fa Ja buk ban wesi ba; bape bin orne i ban we jesu kuker roru biëna ma i pos su wer kuker snumburaim,... au, wa jas mgasi ba, — bin orne i sbawer mani biëda ro we jesu. —- Riam sasar biëna na bor, 83 &ma Ja kor na ba kwar, snar saswar biëda i ba Oso ï sma ampon ro sasar nabor ba, i swar manggenemba”. Ma Manseren I kofen faro bin : „Wa sma ampon ro sasar bena I” Ma bejakbarek ro medja so I sia, si snesna wasen : „Mundiri is orne, I brani biuk ampon faro oso ro sasar biëna ?” Ma I kofen faro binia: „Kakiar beda i buk bajaje (kankenem) faro au, wa bur kuker Mamna (Slamat)”. — Manseren I mbrainuk sup Galilea fa I d un anggaginem bebuk marisen ro Keradiadn Nanggt. — Warpur wer Jesus I mbrain ro menu oso be menu wese fa I farkor angeaei- nem marisen ro Keradjaan Allah, — ma moerid Biësi si so I, ma bin ono, Manseren Ijau bills bur si, s’akso. Bin si snosna: Maria Magdalena (Manseren I jau bibs di fik bur i) ma Johana, Kusas 1 ) swari, Susana ma wese, s uf farmian Manseren kuker robean sena. Ma Jesus I sjun ro rum oso ma kawasa su bor si karnapen wer, riani si pokba s’anan. Ma Manseren Jesus min Biësi, si mnaf orne, sobol bemabak kwar. — Ma s’un snon oso taro 1, bibs i swober i ma mga bepraf ma i d awosba; ma Manseren I frur snon orne fa i mam wer ma ï d’awos wer. Ma kawasa bemam °“ e ’ S1 kandor naba kaku ma si kofen: k/ 0n i g r n bjëdi is orne I” Bape Farisi ma befau Refo sia, si bur ro Jerusabm, si mnaf kawasa wos seda, si kofen; „Roba icaku, bape bibs mananur sedi manggundi Radja kum^^” er0deS feker ° SO > 84 swober i ma ro bilis mananur sedi snonpor biëdi I jau bilis sia bur bedufsia 1” — Ma Jesus I kofen faro si, bo d’obo : „Rariso bihs 1lau bilis ? Radja oso kawasa biësi, si bembrobjae manggunsi, Radja inari beprenta fioro ba; menu oso, roba rum oso si famfabri, kawasa ro menu ani, roba ro rum ani inari si faspar! Ma bilis oso i jau bilis wese, bilis inari 1 pok kaker e ? Ma Aja, — Ja jau bilis kuker bills mananur sedi papoik biëda, berariso romgun mgobesi ? Si jau bilis kuker mundin snonpor biëda ? Riani romgun manggunmgobesi man si kofen: „Sasar ro mgo ma kaku ro Aja !Bape Ja jau bilis sia ro snonpor Allah kada, Kerad- jaan Allah i mbrafen faro mgo kwar. — Snon bepoik oso i d’uf roi besar biëna kam fa 1 mam wark mob biëda, oso i pok fiarsar papus biëna bur i ba, snar si mkak i. Bape oso i rama kada i pok sjadi snon ani, fior i, i jabekepen 1 ma i d’un robesar biëna bur i, posa si farsar papus biëna, inari djadi. — Oso, i so Aja ba, 1 dwark Aja; oso i fandur kuker Aja ba, — 1 faspar. Rur bebjeba i sasiar bur snon oso, inari 1 bur be mob bembroën fa i serf mob oso fa i kem nabje, bape i sma i ba, resari i kofen: ,,Ja siber be rum wer, ja sasiar bur ani.” Ma 1 mbrafen ro mob biani wer, i mam si sapu ma si famam- gor rumia fa i pium kaku. I mam orne, i bur wer wa ; ma i d’un rur di fik wese, si sawo bedi i ma s’rande fa si kein so i ro snon aru sneri ma snon ani i sawo bedi wer ro bepon. Ratiria kuker kawasa barbor os ne. Sasar be Rur Besren ia. -— Riani Ja kofen- badir faro mgo : Kawasa inari si sma ampon 85 ro sasar sena, bape bej’onef Rur Besren ia, inari si sma ampon ba. Oso i d’awos nabjeba ro Romgun Snunkaku, inari i sma ampon. Bape oso i famiomnepen Rur besren snonpor Biëdi, inari i sma ampon ba, ro fior ome ba ma ro warpur ba. (Manseren I kofen orne snar si kofen rut bemamas i swober ro Manseren, riani Manseren Rur besren Biëdi s’or I be rur mamas). — Mg’or knam oso be knam bebje, inari mgo sandik bon biëna kako be bon bebje; roba mg’or knam be knam bebjeba ma inari mg’or bon biëna kako be na bjeba; — snar bon i kofenbadir knam roepa biëda. Ikak sereni kpu bië-mgo! mgo barbor, resari mg’obo, mg’awos wos bebje ? Djadiba ! Sba- don n’awos badir swaruser ro sneri. Bape Ja kofen faro mgo : Ro ras beba, Manseren inari fuken faro kawasa, snar wos sena kam, kuker wos famfnom kako. Mgo sma Mamna (Slamat), roba mgo sma hoekoen kuker wos, mg’awos na. Ma bin oso, d’akmnaf Manseren farkakor Biëda, i d’or naba: „Slamat bin, befran Au ma besus Au ia 1” — Ma Manseren I kofen : „Slamat kawasa kam bemnaf ma bej’ardu wos Jena 1” — Snort bef au Refo ma Farisi s’or tanda. — Snon befau Refo ono ma Farisi ono s’ra faro Manseren ma s’or tanda oso (tanda, rar Nabi sia si kofen kwar, tanda oso ro Nanggi beri), insa si mam I Messias di ria. Bape Manseren I kofen faro si: „Kawasa barbor osine, bej’aser Manseren Jahwe prenta Biëna ba, s’or tanda ë ? Si sma tanda wese ba, si sma tanda munda ro Nabi Jona (Junus). Imnis Jona i betanda 86 faro kawasa Ninefe, iriria Romgun Snunkaku, inari biëtanda faro kawasa ro fior ine. Ro ras kakara beba, snon Ninefe inari s’ores kuker kawasa osine, ma kawasa Ninefe inari si behoekoem kawasa osine, snar kawasa Ninefe si mnaf Jona farkakor biëda, si mbror. Ma maëm, Aja ine, Ja ba wer bur Jona ! — Radja bin ro Sjeba, inari i d’akores kuker si ro Ras Kakara beba, ma inari i behoekoem si. Snar i kada i rama ro supia pember fa i d’akmnaf radja Salomo, snar si faja faro i, radja orne i pande kaku. Ma oso i kaki bur Radja Salomo i sja ro mob ine ! Ma Jesus I farkor kawasa kaker, snari ma beknik Biësi si waf I ro wondi, si marisen s’awos knik kuker I. Ma oso i kofenbadir si faro I d’obo : „Snami i sja ma beknik besi, s’ores ro wondi, s’obo: s’awos knik kuker Au.” Bape Jesus I kofen: „Isei sna Jedi, mansei naik Jesi ?” Ma I kur fasna moerid Biësi, d’obo : „Mgo mam sna Jedi ma mgo mam naik Jesi. Oso i d’aser Kma Jedi ro Nanggi, i kada naik Jedi ma srar Jedi ma sna Jedi. — — Manseren I sarber Keradjaan Nanggi. — Ras ani, Manseren I sasiar rum ia ma I kein ro swan andir. Ma kawasa si karnapen wer faro I, riani I d’ek ro sampan oso fa I kein ma kawasa s’ores ro sup. Ma I farkor si kuker wos sarber nabor. — Snon bekikef mor ro jaf, saprop besase. (be- sisje) — I kofen: Snon oso, i sasiar fa i kikef mor ro jaf biëda. Mor i kikef anna, ono na sapi ro njan di bo, riani mansia s’rama ma s’an na. 87 Ono wer na sapi ro mob bebekeru, riani ran- dak kada, na sur nabje bape rares na kwaim mangun ba, riani fior ori sam, na marjo. Ono wer na sapi ro mob wamajer; — na sur. Bape wamajer d’aksur ma i d’ef na ma na bebon ba. Ma ono wer na sapi ro saprop bebje ma na sur nabje kaku ma ne bebon. Ono ne bon samfur di kior, ono ne bon samfur di wonem, ono ne bebon utin. — Mun- diri kna beproba, i mnaf kada 1” Ma Manseren moerid Biësi si fuken faro I: „Rosei bebeni Manseren Wa farkor si kuker sarber munda?” Manseren I kofen faro moerid- sia, d’obo : „Ro sarberia, Ja jokef kankunes ro Keradjaan Nanggi, fa bemnafsia si serf kankunes ma inari mgo fau i. Bebor sia, si mnaf sarberia, bape si serf kankunes biëda ba. Riani Nabi Jesaja wos biëda sior, d’obo: „Kuker knaram mgobena, inari mgo mnaf bape mgo fau i nabje ba ; kuker mgamor inari mgo mam bape mgo swaruser i ba ro mgo snemna; snar kawasa osine, si snesna na pakrik ma si mnaf ba ma si sisen si mgasna ; imbur si mam ro si mgasna, roba si mnaf ro si knasna, roba si kara-user ro si snesna, fa si mbror boi Ja frur si fa si pre ro dafduf sena. Mgo kada! slamat faro mgo mgamna, snar na mam; ma slamat faro mgo knamna, snar na mnaf 1 Snar Nabi sia ma kawasa benapes ro bepon, si swar kaku, s’akmam roi mgo mam ansona, bape si mam ba; ma s’akmnaf wos, mgo mnaf ansona, bape si mnaf ba”. — Ma moerid sia si fuken faro Manseren, fa I bardi sarber ani kankunes biëda. Ma Manseren I kofen faro si: „Mgo fau kankunes 88 biëda ba ? Berariso inari mgo fau sarber wese kankunes seda ? — Mgo mnaf: — Mor, snon ani i kepes, Manseren Allah wos Biëda ria. Snon bekepes mor ia, bej’un Manseren Allah Wos Biëda ria. Ma kawasa si mnaf Wos ia, fama Wos i riok ro si knasna munda, bape si swaruser i ba; si kada si mnaf, bape bills i rama beri i farkor nanjan si, fa i d’un wos, si ker ro si snesna anna bur si, insa si kiar awer, ma si sma slamat awer. — Kawasa raris ome, mor na sapi ro njan. Wese wer, mor i sapi ro saprop be keru. Si kada, si mnaf Manseren Wos Biëda beri ma si marisen i naba beri, bape si beraresba ro manggunsi, si kiar ma si marisen fioro ba ; kandera ma soesah na min si, snar s’aser Refo, si susu bur Manseren beri. Wese wer, mor i sapi ro wamajer kwar; si karuk wamajer fama rares ono na sja kaker. Mor i sur, bape wamajer i kako i sur; ma i sur fasau wer, riani i d’ef rokaker ia ma rokaker biëbon ba. Orne so-kawasa si mnaf Manseren Wos Biëda, ma Manseren Wos Biëda i sur ro si snesna. Bape swaruser doenia n’aksur ro si snesna (swaruser sansun, robean roba si ma snar s’aser Refo ia, roba si swar adat ro bepon kaker) ma Manseren Wos Biëda biëbon ba. Wese wer-mor i sapi ro saprop bebje. I sur nabje ma biëbon. Orne so-kawasa, si mnaf Manseren Wos Biëda, s’ardu i ro si snesna nanapes ma si swarepen ma si firuser wos orne ma si bebon ro kankenem seda; ono bon samfur di kior, wese samfur di wonem, wese utin. Ramna Jesus I kofen faro si wer : 89 „Padamara ko sosepen i kuker kawef ke ? Roba. Ko rir i ro aker wabni ke ? Roba kaku ! Ko saür i, insa d’ajar rumia siper, inge ? Roi nakam, si jokef na, inari kbos ; ma kankunes kam, inari si faja ro mgaba. Oso biëknaram, i mnaf nabje kada ! Mgo sasor mgo fa mgo mnaf nabje. Oso i sma roio rape, inari i sma fnowek kaker, ma oso i smabaim, d’obo i nai roio, roi d’obo i na i, inari s’un bur i kako”. Bekeria i d ’enef; rokaker i sur. Ko sarber Keradjaan Nanggi kuker rosei ? Keradjaan Nanggi imnis snon oso, i kikef mor ia kwar ro saprop, posa i d’enef ma i d’iber i wer, d’enef ma d’iber i wer ; rariria ro rob-rob, ras-ras ; ma mor i sur, i kbos ma rokaker i kaki, ma benai manggundi i fau i ba, — orne berariso. Snar saprop manggundi i buk kbos rokakeria kam: ram, resari, — jorem isof fas i mbra ma benai i wan fa si kin fas. Gendum kakuba ro gendum kaku fandu. Ma Manseren I sarber wer d’obo: Keradjaan Nanggi imnis snon oso i keps gendum kaku mor bebje ro jaf biëda. Ma kawasa s’enef kam, snon oso besnuk i, ma i keps mor bebjeba, (mor abris, roepa biëda gendum, bape gendum kaku di ria ba). Gendum i kbos, — abris ani kako kbos. Randak rokaker i besase ba, snar ram nam nis. Rokaker na kaki, koeli befararur ro jaf ia, si mam gendum kaku i sja, bape abris kako i bor kaku. Jorem kako imnis gendum kaku fama na bebon ba. Ma koeli si ra faro benai jafia ma si kofen :,,Toean, wa 90 kepes mor bebje ro jaf beda inge ? Resari, — abris onane na ro roriso ma ?” Toean ani i kofen : „Snon besnuk aja ani i kepes mor ro jaf ia”. Ma manfian si fuken i s’obo : „Wa marisen, nggo rafa ma nggo fandur na ? „Bape benai jaf i kofen: „Dawer I Imbur mgo pas sasar gendoem na ke ? Riant, bje kwar, na sur kam waworik resari, isof ras ko kin gendum ia. Ma fior orja inari ja kofen: „Mgo fandur abris resari, mgo fes na fa mgo kun na ; bape gen doem, mgo j’un be kron”. — Sawanggen mor. — Keradjaan Nanggi, imnis sawanggen mor. Mor i baba kaku, bape oso i ker sawanggen mor ro jaf biëda, mor i sur ma i kaki bur rofanan kam ; aiknam di ria. Ma man si rama ma si frur nas ro snau biëna. — Ragi — {Moer). Keradjaan Nanggi imnis ragi (moer), bin oso i d’un fa i rir i ro tepon, kati di kior. Ma ragi (moer) kianosen tepon kam ma i pisen. Kuker sarber rariria na bor Manseren I farkor kawasa. I farkor kuker sarber munda ; bape i badir sarber kankunes biëda faro moerid sia, ro fior kawasa bebor si sjaba ma I kein so si munda. Ma Jesus I wan kawasa, fa si bur ma I ra be mm Biëda. Ma moerid sia si fuken I, s’obo : „Wa badir maro nggo kankunes ro gendoem kakuba na sur fandu gendoem kaku”. Ma Manseren I kofen: „Romgun Snunkaku I so-bekepes mor ro gendoem kaku. Jafia, — doenia ria. Gendoem kaku is orne romawa bero ro Keradjaan Allah; abris (gendoem kakuba) mor, — is orne bilis romawa biësia. Besnuk benai jafia, bilis ria. Fior si kin gen- doem, is orne Ras bepupes ro doenia ine, ma manfian bekin gendoem, — Malaëkat ro Nanggi si ria. Imnis mgo fandur abris fa mgo kun i kuker for, rariria ro ras bepupes ro doenia, Romawa Snunkaku inari I wan Malaëkat Biësia fa si serf befarkor nanjan sia kam ma benapsba sia kam, insa si san si ro foria; ro mob ani kankanes ma arkfafais na, na mnaba. — Ma benapes sia inari si sna imnis on ro si-Kmasri Keradjaan Biëda. — Besma knaram mgo, — mgo mnaf nabje kada I” Keradjaan Nanggi wer imnis arta beba si jokef ro sapropia dori.Snon oso i jokef arta biëna ro sapropia dori, — i mkak si krau na ke. Fama i mar oso ro kawasa biësi i fau mobia ba, i jokef arta biëna. Ma ras oso, snon oso 1 fararur ro mob ani, i kar sapropia, i sma arta anna. I jokef na wer ma i marisen naba. I kofen osoba, bape i bob papus biëna nakam ; — posa — i kobes saprop ani, bejokef arta ia. Keradjaan Nanggi wer imnis snon oso beserf moetiara. Ma Manseren I sarber Keradjaan Nanggi wer, d’obo : Keradjaan Nanggi imnis snon oso beserf moetiara. I serf moetiara bebje, bebje munda. Ma ras oso i mam moe- tiara bepium sjadi moetiara biëna kam. Ma i bob moetiara biëna kam fa i kobes moetiara bepium ani. Keradjaan Nanggi. imnis soma, si san ro swan. Keradjaan Nanggi imnis snon oso, i san soma 91 92 to swan. Riani i sjob somaia, i sma ijen roepa- roepa. Si sjob i rande kwar, ansona si sra insia. Si sra fa bebjesia s’ardu si, bape bebjebasia, si san si 1 ). Rariria ro ras bepupes ro doenia ine. Malaëkat inari si sra bebjebasia bur benapes- sia, fa si san bebjebasia ro for beba. Mob am kankanes ma arkfafais na, 7— na mna ba. Ma Manseren, I fuken faro moeridsia: „Mgo fau kankunes kwar, bejokef ro sarber orne ?” — Ma si kofen faro I: „Nggo fau kwar”. Ma Manseren I kofen wer faro si: „Befau Refoia, i farkor Keradjaan Nanggi faro moerid biësia, i mms toean oso, befasna arta biëna, — arta ro bepon ma arta babo”. Manseren Jesus I farkor ro mararain Biëda. Befau Refo sia, si mewer Manseren Jesus. Manseren I farkor moerid Biësi be Rasoel. Ma Manseren I farkor kawasa kwar kuker sarber onane, I bur ma I mbrain ro menu oso be menu wese. I farkor ro sinagoge sena, — I d’un abar marisen ro Keradjaan Nanggi ma I faspar kawasa ro dafduf sena kam. Ma I mam kawasa bebor s’rama faro I, I swar si naba, snar si mor ma si mbrain faspar rari domba sia, si mbrain faspar snar oso 1 fakwak si ba. Ma I kofen faro moerid Biësia : „Jaf beba i dufen kwar, bape befararursia, si borba, riani mg’or faro Benai jafia, I wan befararursia kaker fa si fnowek. Ma Jesus I d’or moerid samfur seser suru l) Kawasa Jehoedi s’an in kam ba. S’an in kuker unef jer; si for in bej’unefba. Riani si sma in bej’unefba oso ro soma, si san i. Biansia ma I wan si, se suru-suru fa si farkor ro menu nakaim ma I buk snonpor Biëda faro si fa si jau bilis bur bemabaksia ma si frur bedufsia fa si bje wer. Jesus I wan si, I sjoser faro si, d’obo : Mgo mbrain awer ro kawasa kafir sampak sena ma mgo sjun kawasa Samaria menu sena oso awer; boi mgo ra faro domba berio bur rum Israël. Mgo rafa ma mgo kofen faro kawasa Israël: „Keradjaan Nanggi fiardar rape I Mgo frur bedufsia fa si pok wer ; mgo ban bemarsia fa si kenem wer; mgo fasren bepadosia ma mgo jau bilis bur bemabaksia. — Mgo j’un brawen awer, sarak awer ma kumpang faspar awer; mgo j’un manguab awer fa mgo buk ser robean berik mgo ; mgo kobes sansun di sum awer ma robesower wesi awer ma akion awer, snar kawasa befararur sia inari si sma anan seda. — Mgo sjun menu oso, mgo serf nabje resari, fa mgo sma mm oso, kawasa biësia rari sena imnis fa mg’enef ro rum ine ma mgo kein nako ro mm ine sof mgo sasiar bur menuïa. Ma mgo sma mm oso kwar, mgo randum ro i, mgo betabea faro kawasa ma mgo mam kawasa ro rum ani rari sena nabje, mgo beberkat si; bape kawasa rari sena na bjeba, mgo beberkat si awer. Oso i mewer mgo sjun mm biëda ma i mewer i mnaf wos mgobena, mgo sasiar bur mm ani ma mgo sasiar bur menuïa ma mgo kokef papafen bero ro mgo-wemna, insa si fau si besasar. Ja kofen kaku faro mgo: ro ras hoekoem beba, menu ani hoekoem biëda inari piakrek sjadi hoekoem bemin Sodom ma Gomora. — Ja wan mgo fa mgo farkor 9Ï3 94 95 ro mgaba. Mgo mkak awer, kawasa si pók s mun kraf mgobeda, boi si pokba s’mun rur ia, bape nigo mkak naba wer I, I pok I mun ruria ma krafia ro for bembrerba. — Si bob mansim di suru, s’or pipi di rim munda, bape mansim oso i sapi waworekba, boi Kema mgobedi I marisen di so; snomburaim mgo- bena kako ne korepen kam. Riani mgo mkak awer; mgo kaki sjadi mansim sia. Oso i ma Aja ba r’warpon kawasa, Aja inari Ja ma i ba r warpon Kema Jedi ro Nanggi; bape oso i ma Aja r’warpon kawasa, Aja inari Ja ma i kako r’warpon Kema Jedi ro Nanggi. Imbur mg’obo Ja rama fa kawasa si kenem ro dame di, Ja rama insa kawasa se mbrobiaë si; mambekema inari su famfaber snar Aja, ma imbesna inari su msor su kuker Aja, ma imbe- banjo su mewerjaë su; bena rum oser si ria jo, inari s’mumaë si. Mansei beswar kemari roba snari bedi bur Aja, Ja pokba Ja nai i; mansei beswar romgun biëdi roba inei biëdi bedi bur Aja, Ja pokba Ja nai i. Mansei bar aprop biëda ba fa i jomuser Aja, i pokba i nai Aja. Oso bieababen kankenem biëda, inari kankenem biëda rjo bur i, bape mundiri i kor kankenem biëda ba snar Aja, i kada inari i sma i wer. — Mansei biëtrima mgo, i trima Aja; ma oso i trima Aja, i trima kako Bewan Ajaia. Mansei bemnaf mgo, i mnaf Aja; mansei besan mgo, i san Aja. Ma mansei besan Aja, i san kako Bewan Aja ia. — Mansei biëtrima Nabi snar nasan Nabiia, inari i sma babiak be Nabi, ma oso betrima snon benapes snar napnapes biëda, inari si kor i kako be snon benapes. Mansei biënabje benasanba 96 osine oso, maski kuker war ken munda, snar i be moerid, Ja kofen kaku faro mgo, inari 1 smababiak.”— ., . Ma Jesus I sjoser kwar faro moend Biesi, p Qsa — I bur ro mob am fa I farkor ro menu sena. Ma si sasiar, si mbrain jar menu nakam ma si farkor abar marisen, s’obo kawasa si susu bur sasar sena ; s’akjau bilis bur bemabak sia, ma si sfu beduf si bor kuker mani ma si frur si fa si bje wer. Herodes i d'akmaf abar ro Manseren Jesus. Radja Herodes i d’akmnaf roi onane_ kam, snar si faja pampam Manseren farurur Biëna ro mob nakam. Ma Radja Herodes i biëkamanen, «nar ono si kofen: „Johanes bebuk masasi ani i ria, i d’iber bur bemar sia kwar, nam 1 pok i frur roi bebor onane”. Wese wer si kofen: „Elia i ria;”; wese wer s’obo: „Nabi oso 1 Bape Herodes i mnaf abar ro Manseren Jesus, d’obo : „Oso wese ba, Joha nes i ria, ja wan si perem am, bape i d iber i wer. Radja Herodes i wan fa si perem Johanes bebemasasi rwuri. Herodes i wan ono fa si for Johanes ma i sisenwark i ro boei, snar Johanes i farkor i kuker perkara Herodias, Pilipus (Herodes beknik biëdi) swari. Herodes i d’un Herodias fa i nai i be swa. Bape Johanes i kofen faro Herodes : Wa buk nameki swan, rari ome ma, i bjeba.” — Ma Herodias i msor Johanes nabjeba kaku, d’obo i mun i, fama djadiba. Snar Radja i mkak Johanes, 1 fau Johanes snon benapes, Manseren I ma i. I mkak kako kawasa snar s’or i be Nabi ma Herodes i besnar Johanes ma kniko-kniko i wan s’un Johanes fa i mnaf Johanes farkakor biëda. Ma Herodes i mnaf Johanes wos biëda, Radja biëkamanen ro sneri, nimbro i marisen i mnaf Johanes farkakor biëda. — Ma ras oso Herodes i frur festa snar hari taoen biëda. Ma i d’or faker biësi ma mananur soldadoesia ma kawasa Galilea bebarara sesia fa s’akan ro festa biëda. Ma Radja kuker bebararasia s’anan ma si fararinem, Herodias inei biëdi i randum. Ma Herodias inei biëdi i mas. Radja ma bebararasia si marisen masmasia. Ma Radja i kofen faro inei am: „W’or roi oso ro aja fa ja buk persen faro au, w’or waworek ma ja besasi inari ja buk faro au. W^or sup jedine rbariajo, inari ja buk faro au”. — Ma inei i sasiar randi, i fuken snari, d’obo: „Inari Tor rosei?” Ma snari i farkor i fa i d’orjohanes bebemasasi rwuri. Ma nei ani i ra faro Radja ma i kofen: „Ja marisen, wa wan si ser Johanes bebemasasi rwubukor biëda ro kansa duran ine fa ja nai i. Herodes i mnaf nei ani wos biëda, biësoesah kaku, bape i bor i berari, snar i besasi ro barpon bebararasia. Si mnaf kam wos biëda. Ma i wan soldadoe oso beri, fa i perem uk Johanes rwuri ma i d’un Johanes bebemasasi rwubukor biëda beri. Ma soldadoe am i ra beri ma i perem Johanes ro boeiia dori ma i ser rwubukoria ro kansa durano rama i buk i faro Herodias nei biëdi ma nei ani i d’un i faro snari. Ma Johanes moerid biësi si mnaf orne, si rafa fa s’un Johanes baken biëda ma si rir i ro kubir dori. 98 Jesus biardi marmar Biëda, bebuk maf faro kawasa to sasar sena. Jesus I susu bur kawasa beborsia. Ma Jesus I mnaf Herodes i mun manintera Biëdi (Johanes) kwar, I bur kuker skoetji be mob beürsba oso doken (soren bekrai) Tiberias rbaria. Manseren moerid Biësi si mbraiti ro menu- menu kaim, si siber faro Manseren wer. Ma Manseren Jesus moerid Biësi si rama wer ma si faija user roi bebor si frur na kwar. Ma Jesus I kofen faro si: „Mgo rama ro mob beürsba orne ma mgo mnasui mgo resari”. Snar kawasa, si bor s’ra, s’rama. Ma Jesus I d’un moerid Biësi be mob beürsba fanam menu Baitsaida. Bape kawasa si mam I d’ajujen bur si, si jomuser si, si mbrain ro siser ma si mbrafen ro mobia kwar bepon Manseren I d’ek ro sup kuker moerid Biësi. Riant Manse ren I d’ek sup, I mam kawasa bebor sia si waf I rape ma si marisen s’akmam Manseren I frur bedufsia fa si bje wer. Jesus I mam kawasa bebor, I swar si, I farkor si ma I fan si. Ma Jesus I d’ek bonia ma I kein orwa kuker moerid Biësia. Festa Paska, kawasa Jehoedi festa beba fanam kwar. Jesus I mam kawasa bebor ansi, I swar si ma I farkor roi nabor faro si ma I faja faro si ro Keradjaan Nanggi. Ma I frur bedufsia fa si pre wer. Manseren I farkor rao, ori i wai rape. Riani moerid s’ra faro I ma s’kofen bo s’obo: ,,Wa wan kawasa, si^ bur, insa si mbrain be menu befanamia fa s enef ma si kobes robean, snar mob orne mob beürsba”. Bape Manseren I kofen faro moeridsia: „Si bur snaro ? Mgo buk robean faro si”. Ma I d’ow mgasi, I mam kawasa bebor ansi, I fuken faro Pilipus, d’obo: „Ko kobes mamami ro mobo fa ko fan kawasa bebor ome ?” Manseren manggundi I fau inari I frur rosei, bape I fuken munda insa I mnaf Pilipus I kiar I ke. Ma Pilipus i kofen faro I: »Ajo -— Manseren, nggo ra, nggo bob roepia utin, inari imnisba fa oso i d’an ker munda.” — Ma moerid oso, snori Andreas, Simon Petrus naikri i kofen faro I: „Romgun oso is ine, d’ufepen mamami di rim ma in di suru. Bape inari ko be na rariso faro kawasa kangram s’ine ?” Manseren I kofen : „Be ma ! Ma mgo wan si fa s’kein kangeino ro utin, kangeino ro samfur di rim. Mob orja abris nabor. Ma kawasa si kein ro abris, — kangeino ro utin kangeino ro samfur di rim. — Ma Jesus I d’un mamami di rim anna ma in di suru su-ia, I wa mgasi be Nanggi, I beberkat na, rama I panis na. I rwas na faro moerid Biësia fa s’akrwas na faro kawasa kangram ansi. Ma s’anan kam ma s’arbor kam. Posa, — Manseren I wan moerid Biësi fa s’fandur robean bejaur (bedawer) ia, insa ker kaku i ro awer. Moerid s’fandur robean bejaur ia, si ser baja samfur seser suru fa na fo. — Moerid si kor bej’an sia, snon si jer, sjaran di rim. — Ma kawasa ansine s’mam tanda ani, si kofen : „Snon orne Nabi beba ko waf ani di ria 1” — Ma Jesus I fau, kawasa inari s’rama fa s’ow I be Radja, riani I paksa moerid Biësi fa s’ek skoetji beri fa s ajujen be rwar i wara ma I wan kawasa fa 99 100 si bur. Ma Manseren I d’ek bon fa I kandejen bur kawasa ma I mawor ro sup beürsba. Mandira kwar Manseren I mawor. Wamdofer ro doken (soren bekrai) Genesaret Manseren I mbrain ro wak na bo. Ma moeridsia s’ajujen ro skoetji seda be Kafernaum. Fnureb kwar ma wamdofer, riani wak na kaki, na baser moeridsia skoetji seda, ro doken (soren bekrai) ia fanduri. Oras kior ke, fiak ke ro rob, Manseren Jesus I mam moerid sia kandera seda, I ra faro si. Moerid si kar (dajoeng) (snarwam ro raundi) kilometer di rim, — resari si mam Manseren I rama, bape si fauba Manseren di ria, s’obo bemaria oso 1 ) ma s’ar naba snar si mgak nabjeba kaku. Bape Jesus I kofen faro si: „Mgo mgak awer, snar Aja ria!” Ma Petrus i kofen faro I: „Au ria, boma Wa wan aja fa j’akmbrain snar Au ro waria bori.” Ma Manseren I kofen : „Rwama 1” Petrus i mnaf raris ine, i d’oper bur skoetji, fa i mbrain be Manseren. Bape Petrus i mam wak na kaki ma wam i pok, i mkak riani i msar. Kur i msar ia, d’or naba, d’obo: „O Manseren, Wa fnowek aja! Manseren I su rwasi snar i fa I kin i, ma I kofen faro i: „Wa kiar nakoba, ma kwamanen snaro ?” — Ma moerid si marisen Manseren I d’ek ro skoetji ma wam- doferia i brin beri ma skoetji i mbrafen ro sup Genesaret. Ma beso skoetji sia, s’ban suba faro Jesus, s’obo: „Au — so — Allah Romgun Biëdi kaku!” Ma si kandor naba. Tanda kanan- lj Kawasa Jehoedi s’obo, oso i msar, kawasa si mam snonrur biëdi ro mob, i msar, ani. 101 dor ro mamami biuk farkakor imnis faro si ba, snar si snesna na pakrik. Kawasa si mam Manseren, — si fau I beri ma s’un beduf sosi faro I. Manseren, sko sabu ro skoetji seda kwar ma s’ek supia, kawasa si mam Manseren Jesus, si fau I beri ma s’akirem faro kawasa bekein ro sup jar menuia ma s’un bedufsia kam ro jar sena be mob, si mnaf Manseren I sja. Ma mob kam, menu nakam, s’ün beduf sia ma si rir si ro pasar ma s’or ro I, I marisen kada, si kin sansun posom munda. Ma si kam, si kin I, si pre wer. Manseren I farkor ro Sinagoge ro Kafer- naum. I sarber manggundi be Mamami besabu ro Nanggia. Kawasa si serf Manseren. Kawasa si faijaüser tanda kanandor ro mamami ma meser, skoetji nabor ro Tiberias na fiafer ro mob, Manseren I nadi ani ma i fan kawasa bebor kuker mamami ma in ker munda. Kawasa s’rama babo fa si mam Manseren, si sma kawasa berama raso- winda rape ma s enef ro mob am. Ma kawasa ome si kofen, s’obo Manseren moerid Biësi si jer si bur kuker skoetji be rbaria. Si kam s i serf Manseren isof si sma I ro Kafernaum ma si fuken I, s’obo : „Manseren, Wa rama ro mob ine rariso ?” Ma Manseren I kofen faro si: „Ja kofen kaku faro mgo, — tanda Ja frur na, ne war mgo fa mgo serf Aja ba; bape snar mg’akan robean, mg’an fa mg’arbor, na — so befna mgo serf Aja. Mgo fararur awer snar robean 102 bero wer, bape mgo fararur kada insa mgo sma robean bebuk kankenem fioro-fioro, — mgo sma i ro Romgun Snunkaku, snar Kemari is ome Manseren Allah I buk snonpor Biëdi faro I. Ma si kofen faro I: „Inari nggo frur rosei, fa nggo frur Manseren fararur Biëda ?” — Ma Jesus I kofen : „Manseren Alah fararur Biëda is ome mgo kiar Wawan Biëdi”. — Ma si kofen wer: „Wa frur tanda rosei fa nggo mam ma nggo kiar Au ? Nggo kiar Au kuker fararur mundiri ? Ko-kmasersi kada s’an Mana kwar ro sup beürsba. Ko wasja ro Refo : „Manseren Allah I buk mamami Nanggi fa s’an i”. Ma Manseren I kofen faro si wer : „Moses i buk mamami Nanggi faro mgo ba; bape Kma Jedi I buk Mamami kaku faro mgo, snar Mamami Allah is orne Besabu ro Nanggi ia ma I buk kankenem faro doenia”. Ma si kofen faro I wer : „Manseren, Wa buk mama mi ome maro inggo.” Jesus I kofen faro si: „Aja so —, Mamami Kankenem ria! Oso i rama be Aja, inari i biser ba kwar ma bekiar Aja, inari i mbrow ba kwar. Bape Ja kofen faro mgo kwar: Mgo mam Aja, bape mgo kiar Aja ba. Kma Jedi I wan oso maro Aja fa Ja nai i, inari i rama be Aja, ma oso i rama be Aja, Ja jau i fa i bur ba. Ja sabu ro Nanggia fa Ja ro ro doenia, maroba bedari Ja frur marisen manggunj eda, fama insa Ja frur Bewan Aja marisen Biëda. Kma bewan Aja marisen Biëda is ome J’ardu nabje kaku kawasa kam, I buk maro Aja fa Ja nia si, insa oso i rio awer, bape Ja ban si kam ro ras bepupes fa si kenem wer. Ma Kma Jedi I marisen oso oso 103 bemam Romgunia ma bekiar faro I, i sma Kankenem (Bajaje) bemnaba. Ma inari Ja ban i ro ras bepupes fa i kenem fioro-fioro.” Ma kawasa Jehudi si msor Manseren ro si snesna, snar wos Biëda, I kofen ani: „Mamami bej’adu ro Nanggi, Aja ria.” Ma si kofen : „Ome Jesus, Josef romgun biëdi i ria, ma ko fau kam sinan Biësu. Berariso I kofen: Aja Ja sabu ro Nanggia ?” — Ma Jesus I kofen faro si: „Mgo msor awer. Oso i d’aw mang- gimdi fa i srow Aja ba; Kma Jedi I d’aw i, resari i serf Aja. Ma mansei i serf Aja, inari Ja ban i ro ras bepupes fa i kenem wer. Nabi-nabi sia oso i fas ro soeratia : Manseren Allah inari I farkor si kam. Riani bemnaf farkakor ia ro Kemari, inari i srow Aja. Bape oso i mam Kemari ba; Manseren Allah Wawan Biëdi, I kada, I mam Kemari. Wos Ja kofen faro mgo-wos kaku di ria: Oso i kiar Aja ma i d’aser Aja, inari i kenem fioro-fioro ; kankenem biëda i mna ba. Mamami biëbuk Kankenem ia, Aja ria. Sinan bepon mgobesia, s’an Mana ani kwar ro sup beürsba, bape si mar kam. Mama mi besabu ro Nanggi kada, kawasa s’an i ma si marba. Aja so — Mamami biëbuk Kankenem ia, Mamami besabu ro Nanggia. Oso i d’an Mamami orne, i sma Kankenem bemnabaia. Mamami, Ja buk faro kawasa Jesia, kraf manggundjeda ria ma Ja buk kraf Jedi faro doenia, insa doenia i sma Kankenem bemna baia.” Ma kawasa Jehudi, si famfaber, s’obo: „Snon ome I buk kraf Biëda maro ko fa k’an i, — rariso ?” Ma Jesus I kofen faro si: Ja kofen wos kaku faro mgo : „Oso i d’an Romgun Snunkaku kraf Biëda baim ma oso i d’inem rik Biëda baim, Kankenem kaku i sja ro i baim. Oso i d’an kraf Biëda ma i d’inem rik Biëda, Kankenem bemnaba i sjun ro i, ma inari Ja ban i ro ras bepupes fa i kenem fioro-fioro. Kraf Jeda robean kaku di ria ma rik Jeda aninem kaku di ria. Oso i d’an kraf Jeda ma i d’inem rik Jeda, i nia Aja ma Aja, Ja na i. Oso i d’an Aja, inari i kenem kuker Aja, imnis Aja, Ja kenem kuker Kma bekenem, Bewan Aja Ia. Mamami ome, Mamami besabu ro Nanggia wese ma Mana, mgo-kmasersi s’an, wese. Mgo-kmasersi s’an Mana, si mar, bape mansei i d’an Mamami ome, i marba, bape i sma Kankenem bemnabaia.” Manseren Jesus I farkor wos orne ro Sina- goge ro Kafemaüm. Moerid Biësi s’akmnaf farkakor orne ; ma si bor si kofen : „Farkakor orne i pakrek manggenem; nggo pok nggo mnaf i ba.” — Jesus, I fau moerid Biësi s’awos nanurem snar wos orne, riani I kofen faro si: „Mgo msor kuker wos, Ja farkor ani ? Berariso, mgo mam Romgun Snunkaku I d’aber wer be mob, I kein ro bepon ia ? — Ruria, i so — I knam ro Kankenemia, — kraf i fairba (be oentoengba). Wos Ja kofen faro mgo, Rur wos Biëdi ria, riani wos be buk kenem. Bape ono ro mgo, si kiar Aja ba”. Snar Jesus I fau beri, mundisi bekiarba, ma mansei inari bebob I. Ma Manseren I kofen : „Rariria wos, Ja kofen ani: Oso i d’aw manggundi fa i serf Aja ba, boi Kma Jedi d’aw x, resari i srow Aja.” Kawasa si bor, randak si so Jesus, si susu 104 105 bur I. Ro kur ani, moerid Biësi si bor, si susu bur Manseren ma si mbrain kuker I ba kwar. Ma Jesus I kofen faro moerid samfur seser suru Biësia, boi d’obo : „Mg’ak bur ba e ?” Bape Simon Petrus i kofen faro I: „Manseren inari nggo ra faro mundiri ? Au W’awos wos ro Kankenem bemnaba! Ma nggo kiar kwar ma nggo mengakoe, — Au so — Kristus ria, Allah bekenem ia, Romgun Biëdi ria!” Rama Jesus I kofen: „Ja srafir mgo, — snon samfur seser suru, inge ? Ma oso ro mgo, i be bilis.” Wos ome i kur Judas, Simon ro Iskariot romgun biëdi; snar i moerid oso ma i so bebob Manseren faro kawasa benai I ba sia.  MANSEREN JESUS MA BEMBROB BIESIA. 108 MESSIAS, Befaspar kawasa ro sasar sena ria. 1. Manseren bembrob Biësi, si bebati jae si fa si mun Jesus. 2. Jesus I bur. 3. Jesus I mbrain fawar be Jeru- salim. 4. Jesus bembrob Biësia, si fam- faber fawar kuker I. 5. Jesus I farkor moerid Biësi munda. Manseren Jesus I farkor fa war ro sup Galilea. Roi onane kam na djadi ro fior fanam festa Paska, kawasa Jehoedi festa seda. Ma Jesus I mbrain ro sup Galilea; I mewer I mbrain ro sup Judea, snar kawasa Jehoedi si serf fa si mun I. Jesus I bur beri be Jerusalim bairn, I kein ro sup Galilea resari. Farisi, si fuken I, snar adat banban ma Manseren I farkor si ro adat beponsi. — Ma kawasa Farisi ma katib ono, si bur ro Jerusalim fa si mnaf Manseren Jesus. Ma si mam moeridsia, si ban si rwasna ba bepon s’anan ma s’awos moeridsia. Kawasa Farisi ma Jehudi kam si mbrain be pasar kwar, si ban si rwasna, resari s’anan. Si so beponsia rari seda. Ma si kin rari wese nabor kaker, s’ban roi beser kam ma ben kansa ma medja na. 1 ) Ma kawasa Farisi si fuken faro Manseren Jesus, s’obo : „Moerid Besi si kin rari ro bepon kobesi ba e, bo si ban si rwasna ba bepon s’anan, kukero ?”—Ma Manseren Jesus I kofen faro si: „Berariso rari mgobena na kok Manseren sasoser Biëda ? Moses i kofen kwar : Mgo bemaf kmami ma snami ma oso i fras kemari roba snari, mgo mun i fa i mar. Bape kmami roba snami i d’or roio ro mgo, mgo kofen : Roi, w’or ro aja ani, *) Kawasa Farisi ma kawasa Jehoedi wese, si ban si rwasna ma si ban ben ma kansa ma roi bebor wese, — orne sasar di ria ba. Bape orne sasar seda, si kin rari bekur doenia ine be agama, snar prenta agama na kur Kankenem kuker Manseren Allah. 109 110 Korban 1 ) di ria, riani ja pok ja buk faro au ba; oso i d’awos rariria kada i frur prenta nanapes, maski sinan s’awau. Rariria rari mgobena na kok Manseren sasoser Biëda. Rari mgobena rariria, — nabor. Kawasa kaprau — mgo ! Jesaja wos biëda i kur mgo, d’obo: Kawasa orne, si bemaf Aja kuker si sbasna, bape si snesna na so Aja ba. Bape si bemaf famfnom Aja, snar si farkor prenta Allah ba, bape si farkor rari snunkaku. Snar mg’ande Manseren sasoser Biëda, ma mg’aser kawasa rari sena.” Manseren Prenta Biëda ma kawasa rari sena. — Mgo mnaf Aja kam, fa mgo fau kaku: Roi ro wondi besjun ro snunkaku sbari, i buk babir (frur mamas) i ba, bape swaruser bebjeba i swar ro sneri na buk babir (ftur mamas) i, rari: — swaruser bebjeba, mamun, wos bin, fadadaik, anonef, karau, sararer, masasor, anggar, marares, roi onane kam, na buk babir (frur mamas) snunkaku — Oso beknairaim, i d’akmnaf kada 1 —Jesus I mbrain be kawasa kafir sup seda. — Ma Jesus I bur be menu-menu ro sup Tsoer. 2 ) I mbrafen ro menu oso; — bape I mewer kawasa si fau, I sja. Fama djadiba. Snar bin oso i mnaf ro I kwar, i rama, i ban suba ma i d’or fa Manseren i fnowek nei biëdi snar nei !) Korban. Korban, is ome farsaser faro Manseren Jahwe. Romgun oso i kofen faro sinan biësi: Bar, w’or ro aja ani korban di ria, i kofen: Manseren Allah I nei bar ani kwar, Ja bedjandi faro Manseren Allah kwar, riani ja buk faro au kada, inari Manseren Allah I fras aja. *) Tiroes. 111 biëdi rwuri biëwaëm. Bin ani, bin Grika ro sup Foemka. Ma bin i d’or ro Manseren fa Manseren I jau bilis bur nei biëdi, d’obo : „Manseren ! — Dafid Romgun biëdi d’is Au, Wa swar aja! bilis oso i swobr (saob) nei jedi nabjeba kaku 1” — Bape Manseren I kofen wos oser faro i ba. Ma moeridsia s’obo : „Manseren, Wa wan i fa i bur, snar i d’or ko manggenem.” Bape Manseren I kofen: rama faro kawasa wese ba; faro domba si ro bur rum Israel si jer.” Ma bin i ban suba ma i kofen: „Manseren, Wa fnowek aja I” Ma Jesus I kofen faro i: „Romawa ro rum s arbor resari; ko j’un romawa sia robean seda bur si awer fa ko fan naf mgun sia.” Ma bin i kofen : „Kaku ro Au, Manseren, bape naf mgun s’an robean mom-mom na sapi ro romawasia medja seda.” Ma Manseren I kofen: „Bai! Au wa kiar napok kaku. Wa sma marisein beda kwar 1” — Ma bin ani i bur be rum ma i mam nei biëdi, i barek ro akeria. Bilis i bor bur i kwar. Ro Dekapolis x ). Manseren I frur snon oso beknapro bed’ams fawirba, fa i bje wer. Ma Jesus I bur ro sup Tsoer wer, I mbrainuk Saida ma Dekapolis i sof I mgir wer ro war beba (doken) Galilea. Ro sup Dekapolis, Manseren I mna ma I kein ro sop. Ma kawasa si bor, s’rama s’un beapapersia ma mga beprafsia ma we bepokbasia ma beduf wese, X ) Dekapolis. Ko kofen menu samfur. Sup Dekapolis to war Jarden rwaria. Kawasa bero ro sup ome, s’awos wos Gnka ma si kin adat Grika, riani si bejehudi kakuba kwar. 112 si bor kaku ma si rir si ro Manseren Jesus wesi. Ma Manseren I frur si fa si bje wer. — S’un kako snon oso faro I, i beknapro ma l d’awos kambarakrok (fawirba). Ma s’or ro Manseren fa I pan i. Ma Manseren I d un i bur kawasa wese ma I sjun rwapin ro snon ani knasi ma Jesus I d’aninef, resari I pan ramaria. Rama I wa mgasi be Nanggi, I mnasui ma I kofen : „Effata, is ome. wa bas ! Ma ro kur orja beri, kna su bas ma ramaria piakrikba kwar; ma i d’awos nabje. Ma Jesus I fjow si, d’obo si fajaüser awer. Bape kawasa, si pokba si kein fasis ma si fajaüser munda. Riani kawasa si kandor si mam beterapoi sia s’awos nabje ma beapapersia si mbrain napok wer. Ma si kofen: I frur kam nabje kaku. Ma si sandik kawasa Israel Allah sedi. Manseren I fan kawasa kangramu kuker tnamami di fik ma in ono. Ma ras oso kawasa kangramu, si fandur wer ma si sma robean ba. Jesus I d’or moerid Biësi, d’obo: „Ja swar kawasa osine, snar si so Aja ras di kior rape ma si sma robean ba. Ja wan si fa si bur, Ja mkak inari si pokba si mbrain be rum, mar si biser. Ono s’rama ro mob bingwaïm. — Ma moerid sia si kofen: „Inari ko sma mamami na mnis ro sup beürsba ine fa ko fan kawasa bebor ine ke?” —Ma Manseren, I kofen faro si: „Mgo sma mamami, di beso ? - Ma si Wnfen • Fik !” — Ma Manseren I wan kawasa fa si kein ro sop, raimna I d’un mamami di fik anna, I nadi, I panis na. Rama I buk mama mi faro moerid sia, insa si bob na faro kawasa. 113 8 — Ma si buk faro kawasa fa s’anan. Ma si sma kako in ono. Jesus I beberkat si, raimna I wan si buk in kako faro kawasa. Ma s’anan kam ma s’arbor; ma si sra mamami bej’awer na > — noken di fik na fo kam. Bej’ansia kam snon sjaran di fik. — Posa Manseren I wan si fa si bur. — Manseren I mbrain ro sup maper Galilea. — Kawasa si bur kwar, Jesus I d’ek sampan kuker moerid Biësi ma si fiafer ro sup Dalmanuta ma Magdala. Ma kawasa Farisi ma Sadoeki s rama ma s famfaber kuker I, s’or tanda oso ro nanggi fa si kiar I. — Ma Jesus I mnasuï ma d’obo: „Mgo mam mandif na parper (sjeser) ro mandira, mgo kofen: Inari i brin, snar nanggi i fararik (fanandik), bape ro arwo mgo mam mandif weker, mgo kofen: Kas ine dofér. Kawasa kaprau, mgo, — mgo fau koruser tanda ro nanggi, bape mgo fauba mgo koruser fior-fior tanda sena. Kawasa barbor ine, beso Manseren Jahwe sasoser Biëna ba, s’or tanda ? Si sma tanda ro Jona; tanda oso wese ma roba.” — Ma Manseren I bur si. Manseren I bur wer be rbar betnuritn ro doken Galilea. Ma I farkor moerid Biesia fa si sasor si insa s’aser Farisi farkakor seda awer. —■ Ma kawasa si bor, s’rama wer, — sjaran sjaran ma si fiosapepenjaë si. Ma Jesus I d’ek ro sampan ma I d’ajujen bur si be rwaria. Ma moerid Biësi, si fanander s’un mamami; s un oser munda. Ma Manseren I farkor si d’obo: „Mgo sasor mgo ma mgo pake awer  115 rwasi ro i. Ma Manseren I fuken faro i: „Wa mam roioke ?” Ma i d’ow mgasi, d’obo : „Ja mam snunkaku, si mbrain ma roepa seda imms aiknam.” Posa Jesus I rir rwasi ro snon am mgasi. Ma snon mga bepraf ani i d’ow mgasi be bo ma i bje kwar. I mam kam^ — i mam bingwaim ma i mam nabje. Ma Man seren I wan i fa i bur be rum biëda, d’obo i fajaüser Manseren fararur Biëda ro mpnnia awer. — Jesus i rama wer ro Kafernaum. Naik Biësi si kiar I ba. Jesus I mbrain kankunes be Jerusalim. — Festa Jawer undaim fanam kwar, kawasa Jehudi festa sena oso. Ma Manseren naik Biësi si kofen faro I: „Wa ra be sup Judea insa Wa frur fararur Beda ro mgaba. Oso i marisen, kawasa si fau i kam, i fararur ro kankunes ba. Wa fasna fararur Bena faro kawasa kam.” Snar naik Biësi, si kako, si kiar I ba. Ma Jesus I kofen faro si, bo d’obo : „Ja rabanim; mgo kada, mgo ra waworek. Kawasa si msor mgo ba, bape si msor Aja, snar Ja kofen faro si fararur sena fararur nabjeba. Mgo ra waworek be festa orne. Ja rabanim, snar fior Jeda i mnisbaim.” — Ma I kofen wos ome kwar, I bur be Jerusalim beri ba, I kein resari ro sup Gaülea. Bape naik Biësi si rafa kwar, resari I kako I ra be festa; ro mgaba ma roba, — ro kankunes. — Jesus ro Jesta undaim ro Jerusalim. Jesus I badir Manggundi. D’obo kawasa si kojen kaku, — si marisen I ke, — si mewer I ke. — Ma kawasa Jehudi, si serf Manseren ro festaia, s’obo: „I sja ro ?” Ma kawasa s’awos nabor 116 snar I. Ono si kofen: „Snon bebje di ria.” Wese si kofen: „Roba, I farkor nanjan kawasa.” Bape s’awos ro manggunsi, s’awos ro mgaba ma roba, snar si mkak bebararasia. Ma ro festa fandu ri, Jesus I mbrain be Rum Allah. Ma Manseren I farkor ma kawasa Jehudi si kandor, s’obo : „Berariso snon orne I fau Refo nabje so; si farkor I be Goeroe ba.” Ma Jesus I kofen faro si: „J’un farkakor manggunjeda ba, bape Bewan Aja farkakor Biëda di ria. Oso i so Manseren Allah, inari i fau, J’un Manseren Allah farkakor Biëda ke, roba ke. Oso, i d’un farkakor manggundbiëda, i serf kawasa si sandik i; bape oso i marisen si sandik Bewania, i kada i napes ma i fararur kuker sararer ba. Moses i buk prenta faro mgo, bape mg’aser prenta biëna ba! Mgo marisen mgo mun Aja snaro ?” Kawasa si kofen : „Wa bemabak, mundiri d’obo i mun Au ?” Jesus I kofen faro si: „Mgo kandor, srrnr fararur Jena oso. Moses i beprenta soenat. (Moses manggundi i soser soenatia ba, bape sinan rari seda di ria) ma mgo besoenat ro Sabat. Mgo kada mgo besoenat ro Sabat, resari mgo msor Aja, snar Ja frur bedufsi ro Sabat fa si pre wer. Mgo kara nanaps.” — Kawasa ro Jerusalim si kandor snar Man seren. — Ono ro kawasa Jerusalim, si kofen : „Snon orne, — si serf I fa si mun I, ma I farkor ro mgaba, fama oso i dwark I ba. Bebarara si fau ansona ke, snon orne Kristus I ria ? Bape snon orne mob biëda, ko fau i, bape Kristus I rama kada, inari oso i fau mob Biëda ba.” Ma Jesus I kofen ro Allah Rum Biëda, I kofen naba, d’obo: „Mgo fau Aja! Ma mg° fau mob Jeda ! Ja rama ro marisein Jeda ba. Bewan Aja I napes ; I kada, mgo fau I ba! Bape Aja, Ja fau I, snar Aja Ta so I ma I wan Aja.” S obo, si for I; bape oso i kin I ba, snar oras Biëda i mnisbanim. Ma kawasa si bor si kiar I, s’obo : „Kristus I rama kada, inari I frur tanda nabor sjadi tanda Biëna ke ?” Farisi si mnaf kawasa s’awos rariria, riani si ma Imam bebarara sesi, si wan hamba sesi fa si for I. Jesus I kofen faro si: „Fioroba kwar, inari ja siber wer faro Bewan Aja la. Inari mgo serf Aja, bape mgo sma Aja ba, snar mgo pokba mgo snin ro mob Ja kein ro ia”. Ma kawasa Jehudi s’awosjaë si, s’obo: „Inari I ra be mobo, d’obo ko pok ko sma I ba? I ra faro kawasa Jehudi bero ro sup Grika ma inari I farkor kawasa Grika ke ? Berariso wos Biëda: Inari mgo serf Aja, bape mgo sma Aja ba, — ma mgo pokba mgo snin mob, Ja kein ro ia?” — Ro rumbrawer Rum Allah. Rjuber war bekenemia. — Ro ras bepupes festa ani, ro ras beba, Jesus I d’ores ma I d’or: „Oso i mbrow, I rama be Aja kada, insa i d’inem! Oso i kiar Aja, sneri inari buk rjuber war bekenemia. — (Wos orne kiur Rur besrenia; kawasa si kiar Jesus, inari si sma Rur besrenia. Rur besren riamabanim, snar Jesus I benasan- bamm). — Kawasa si mnaf Manseren wos Biëda ma si bor si kofen: Nabi kaku di ria! Wese wer si kofen : Kristus I ria ! Wese wer, 117 118 si kofen: Kristus, snon Galilea ke ? Refo biardi: Kristus inari I sur ro rum Dafid, ro menu Baithlehem, Dafid menu biëda. — Ma kawasa si famfaber snar I. Ono s’obo si for I, bape oso i kin I ba. Farisi bamba sesi si siber faro toean sesi wer. Nikodemus i besnar Manseren. — Ma hambasia, Farisi wan fa si for Manseren, ansi, si siber wer faro Imam bebarara sesi ma faro Farisi. Ma Farisi si kofen: „Mgo j’un I ba e ?” Hamba, si kofen: „Snon oso i farkor imnis I ba.” Farisi si kofen: „I farkor nanjan mgo kako ke ? Bebarara sia oso i kiar I ke ? Farisi oso i kiar I ke ? Bape kawasa oso ine befau prenta ba, inari si sma fras.” — Bebarara sia oso, snori Nikodemus, berama faro Manseren ro rob, ani ria, i kofen faro si: „Ko mnaf ma ko fuken snunkaku oso fa ko fau perkara biëda nabje, resari ko behoekoem i, orne prenta kobeda inge ?” Si kofen faro i: „Au kako snon Galilea ke ? Wa mam, Nabi kobesi oso ro Galilea ke ? x ) — Posa, oso-oso i mbrain be rum biëda, bape Jesus I mbrain be bon Saitoen. — S’un bin befrur sasar faro Manseren. — Arwo, Jesus I randum wer ro Manseren Allah rum Biëda ma kawasa kam s’fandur faro I. — Rob ani, si sma bin oso befrur perkara ma Farisi sia ma Katib sia, s’un bin am faro Manseren ma si fuken faro I, s’obo: „Rabi, !) Bebararasia, si kofen sasar, snar Nabi di suru (Jona roba Joenoes ma Nahum), su snon Galilea. robandi si sma bin ome ro perkara bebjeba. Moses i soser ro prenta biëna, bin rari ria ko so i kuker kern, isof i mar. Au kada, Wa kofen rariso ? Si fuken orne, insa si sma wos oso fa si for I. — Bape Jesus I kunem ma I fas kuker rwapin Biëda ro kajen. Bape si fuken, si fuken I munda, riani I kein ro bo ma I kofen faro si: Mansei befrur sasar ba, i kada i so keru bepon ro i. 1 ) —- Posa, — I kunem wer ma I fas wer. Si mnaf orne, si bur bejamjom kam, mansar sia si bepon, isof Jesus ma bin ani, su jer su sja kaker. Ma Manseren I kein ro bo wer, I kofen faro binia: „Kawasa bebuk sof au, si sja ro ? Oso i behoekoem au ba e ?” Ma bin i kofen faro I: „Osoba, Toean 1” Ma Jesus I kofen faro i: „Rari ria Aja kako, Ja behoekoem au ba. Wa bur be rum ma wa frur sasar kaker awer.” — Ro sarabi Rum Allah, mob burwa koempan i sja. Isna beisna doenia. Ma Jesus I kofen wer, d’obo : „Aja so-Isna beisna doenia. Oso i jomuser Aja, inari i mbrain ro fnurebia ba.” —- Ma Farisisia si kofen faro I: „Wa besaksi faro manggundau, riani wos Beda l ) Farisi ma Katibsia s’un bin ani faro Manseren kuker anggar. Moses i beprenta kwar (Kitab Imamat orang Lewi, Fatsal 20 : 10) bin ma snon su frur perkara, su mar kam; kawasa si so si kuker keru isof su mar. Manseren Jesus I behoekoem bin ani kada, inari s’un Manseren faro mananur Rome, snar kawasa Rome si mewer Jehudi mang- gunsi si behoekoem oso fa i mar. Manseren I kofen: Dawer I Mgo mun bin ome awer, inari si kofen faro kawasa Jehudi Mgo mam; I kandor prenta ro Moses ba, riani Nabi di ria ba. 119 120 i napesba.” Bape Jesus I kofen: „Kaku 1 Ja besaksi faro manggundaja, bape wos Jeda i napes, snar Ja fau marin Jeda 1 ) ma Ja fau, Ja ra be mobo. Bape mgo, mgo fau mob Jeda ba ma mgo fauba, Ja ra be mobo. Mgo kara ma mgo behoekoem imnis mgo mgamna mam; Aja kada Ja kara fa Ja behoekoem osoba. Ma Ja kara wos oso kada, Ja kara i nanapes ; snar Aja jer Ja karaba, boi Kma Jedi Bewan Aja di ria, d’akkara. Ma prenta manggunmgobeda i kofen: Snon di suru su besaksi imnis, saksi subeda saksi kaku.” — Ma si fiiken I, s’obo : „Kmami I so ?” Ma Manseren I kofen faro si: „Mgo fau Aja ba ma mgo fau Kma Jedi ba. Mgo fau Aja kada, inari mgo fau kako Kma Jedi.” Wos onane kam, Manseren I farkor ro warare Rum Allah, I d’ores fanam burwa koempan. Bape oso i for I ba, snar fior Biëda imnisbanim. — Jesus I kofenbadir inari I bur fasau. — Jesus I kofen wer: „Ja bur. Inari mgo serf Aja ma inari mgo mar kuker sasar mgobena. Mob, Aja, Ja ra ia, mgo pok, mg’akra ba.” — Jehudi si kofen : „Inari I mun manggundi ke, snar I kofen: Mgo pok mg’akra be mob, Ja ra ro ia ba.” Jesus I kofen: „Mgo kada, mgo kawasa ro sup wabni, Aja kada ro bo; mgo kada kawasa doenia, — Aja snon doenia ba. Ebedari Ja kofen, inari mgo mar kuker sasar mgobena snar mgo kiar ba Aja ANI 2 ) 1 ) Marin, — mob beponsia si ro ia. *) ANI. Kuker wos ome Manseren Jesus I sarber manggundi be Messias (Kristus). Snar Jehudi si waf kam Messias inari I rama. ria, riani inari mgo mar kuker sasar mgobena.” — Ma si kofen faro I: „Au snon berori.?” Ma Manseren I kofen: „J’awos kuker mgo — fainda (oentoeng-) rosei? Ja fau nabor ro mgo fa Ja kara, bape Bewan Aja ia I napes ma wos J’un faro doenia, Ja mnaf nakam ro I kwar.” — Si fau ba Jesus I d’awos faro si ro Kamari; riani I kofen faro si: „Mg’ow 1 ) Aja kwar resari mgo fau Aja ANI ria, ma Ja frur fararur Jeda ro manggundaja ba, bape Kma Jedi I farkor Aja bepon. Ma Bewan Aja ia I rojus Aja ma Kma Jedi I bur Aja ba, snar Ja frur marisein Biëda, ijer. — — Ma Manseren, I kofenbadir wos onane, kawasa si bor si kiar I. Ma Jesus I kofen faro kawasa Jehudi bekiar I sia: „Mgo bor bur wös Jeda ba, inari mgo be moerid Jesi kaku ma inari mgo fau Napnapes ia ma Napnapes ia inari I per mgo.” Ma si kofen faro I: „Nggo, 7 Abraham romgun kepu biësi ria ma os o i frur nggo be womin ba ; berariso Wa kofen : Napnapes ia I per mgo ?” Ma Jesus I kofen faro si: „Ja kofen nanaps faro mgo : Oso i frur sasar, i sasar womin biëdi ria. Womin i keinus rurrua fioro-fioro ba; romgun kaku kada, i kein kaku ro rumia. Romgun ia i per mgo kwar ido inari mgo be manseren kaku.” — Manseren Jesus I badir Jehudi sia inari ƒ' J a ^ au > — mgo Abraham romgun biësi ria; bape mg’obo mgo mun Aja, snar wos Jeda i sjun ro mgo-snemna ba. Aja kada, l ) Mg’ow. Manseren i swarepen marmar Biëda ro aprop; s’ow I be aprop. 121 122 toi bebor kam, J’awos faro mgo anna, Ja mam na kwar ro Kma Jedi; mgo kako, mg’awos ro roi bebor kam mgo mam ro mgo kmambri.” Ma si kofen wer: „Kma nggobedi Abraham di ria. Ma Manseren I kofen wer: „Mgo, — Abraham romgun kepu biësia kaku kada, inari mgo frur farari Abra ham fararur biëda. Bape mgo serf fa mgo mun Aja — Bej’un Napnapes faro mgo, — imnis Ja mnaf ro Manseren Allah. Abraham rariria ba. Mgo farari mgo-kmambri fararur biëda kada 1” Ma si kofen wer faro I: „Nggo, — romgun ro abris ba; nggo sma kma oso, is orne Manseren Jahwe.” Ma Manseren Jesus I kofen: „Manseren Jahwe Kma mgobedi kada, inari mgo swar Aja, snar Ja lffin bepon so I; Ja rama ro snonpor Mang- gundaja ba, I so-Bewan Aja ia. Mgo fau wos Jeda ba, — mbajo ? Snaro mgo pok mgo mnaf wos Jeda ba ? Snar mgo, — bills romgun biësi ria ma mg’aser mgo-kmambri marisein biëda. I so-ro randak beri, i serf fa i mun snunkaku ma i d’ores nako ro Napnapes ba, snar i fau Napnapes ia ba; i d’awos wos sararer munda, snar i knam ro sararer kam. Bape mgo kiar Aja ba, snar J’un Napnapes faro mgo 1 Munditi i fau sasar oso ro Aja. Ma J’awos nanaps kuker mgo, berariso mgo kiar Aja ba ? Manseren Allah kawasa Biësi si mnaf Manseren Allah wos Biëna ma si marisen na. Mgo Manseren Allah kawasa Biësi ba, riani mgo mnaf wos Biëda ba.” — Ma Jehudi si kofen: „Nggo kofen kwar, — Au, snon Samaritan d’is Au ma bills i swober ro Au. Jesus I kofen: „Bilis i swober ro Aja ba, bape Ja bemaf Kma Jedi ma mgo mg’onef Aja. Bape Ja rama fa ja serf mgo sandik Aja ba. Oso, Bekara nanaps ia, I kada inari behormat Aja. Ja kofen wos kaku faro mgo : Oso i kiar wos Jeda, inari i mam marmar ba fïoro fioro.” Ma Jehudi si kofen faro I: „Ansona nggo fau kaku, — bilis i swobr Au. Abraham i mar ma Nabi sia si mar kam ; ma Au Wa kofen : Oso i kiar wos Jeda, inari ro fioro-fioro i marba. Au, Wa kaki sjadi kma nggobedi, Abraham ke ? Ma Wa kaki sjadi Nabi sia ke ? Si kada si mar kam. W’ow Au be mundiri ?” Jesus I kofen : „Ja sandik manggundaja, — sanandik Jeda fairba (ber- goenaba). Bape Kma Jedi I sandik Aja. Mg’ap Kma Jedi be Allah mgobedi, bape mgo fau I ba. Aja kada, — Ja fau I. Ja kofen kada: Ja fau I ba, inari Ja mnis mgo, — is orne sararer. Bape Ja fau I ma Ja keinus wos Biëda. Abraham, mgo-kmambri, i marisen naba i d’akmam Ja badir Aja ma i marisen naba snar i d’akmam kwar.” Ma Jehudi si kofen faro I: „Oemoer Beda, — taoen samfur di rim banim, boi Wa fau Abraham kwar e ?” Jesus I kofen faro si: „Ja kofen wos kaku faro mgo : Aja pon Abraham ma Abraham piur Aja!” — Rama s’un keru fa si so na ro I; bape Jesus I kandejen bur si ma I bur Manseren Allah Rum Biëda. — Manseren Jesus, I bas snon oso mga biësu, i mamba ro randakia. — Jesus I mbrain, I mam snon oso i mgabepraf ro kuro snari d’aben i. Ma moeridsia si fuken I: „Manseren, — snari i d’aben i, snon orne mgabepraf beri. 123 Sasar ro mundiri, sasar ro manggundi ke, roba sasar ro sinan su ia ?” Bape Jesus I kofen: „Sasar ro i ba, sasar ro sinan biësu ba. Mgasi i praf beri ro kuro snari i d’aben i, insa Manseren Allah I fasna fararur Biëda ro i. Isna kaker, riani Ja frur Bewan Aja fararur Biëda. Rob i sja ma; ro rob ko pok ko fararur ba kwar. Fior, Aja is ine ro doenia kaker, Ja beisna doenia.” Ramnai, I d’aninef ro saprop ma I frur sausew ro aninef Biëda; posa — I fsu sausew orne ro bepraf ani mgasu ma I kofen faro i: „Wa rafa wa ban mgamsi ro war Siloam.” 1 ) Ma mga bepraf i rafa ma i ban mgasi ma i siber, i mam. Ma kawasa bekein fanam mgabepraf ani rum biëda, si mam i si kofen : „Snon bepraf bej’or koempang ani, is orne ke ?” Ono si kofen: „I ria 1” Wese si kofen: „Roba, i ria ba, bape i mnis i.” Bape manggundi i kofen: „Aja ria baboi 1” Ma si fuken i: „Mgamsu kapes rariso ?” Ma i kofen: „Snon oso snori Jesus, I frur sausew fa I fsu mga jesu ma I kofen maro aja: „Wa ra be war Siloam fa wa ban mgamsi.” Ma ja rafa, ja ban mgasi ma ja maem.” Si fuken I wer: „I sja ro ?” I kofen: „Ja fau I ba.” — Kawasa Farisi si msor, snar Manseren I frur snon mgabepraf fa i bje wer. — Ma kawasa s’un snon ani, bepon i mgabepraf, faro kawasa Farisi snar Manseren I frur mgabeprafia fa i bje wer ro ras Sabat. Ma Farisi si kako, si fukenuser i ro mgasi kiapes rariso. Ma i kofen faro si: I rir sausew ro mgasi ma ja x ) Siloam. — Ko kofen ro wos kobeda: Wawan. 124 ban aja, posa — ja mam. Ma kawasa ono si kofen: „Snon ome, Manseren Jahwe wawan Biëdi ria ba, snar I kok prenta ro Sabat.” Bape wese, si kofen: „Berariso, snon be sasar oso i frur fararur rariria ?” Ma si famfaber. Ma si fuken snon mgabepraf ani wer, bo s’obo : „I bas mgamsi kwar, riani au, wa kofen, snon orne rariso ?” D’obo : „Nabi di ria1” Ma Jehudi si kiarba, snon am i mgabepraf ro bepon ma i mam ansona, riani s’or sinan biësu ma si fuken su, s’obo: „Romgun mubam is orne ke, mu j’obo mgasipraf. Berariso ansona i mam?” Ma sinan biësu, su kofen : „Nu fau, — snon orne romgun nubed’i ria; ma nu fau i mgabepraf beri ro kuro i biëdjadi ia; bape berariso i mam ansona, orne nu fau ia ba, ma bebas mgasi ia kako, nu fau i ba kaku. Bape romgun nubedi i ba kwar, riani mgo fuken manggundi.” — Sinan, su j’awos rariria, snar su mgak Jehudi sia, snar Jehudi sia s’awos kwar, s’obo : oso i d’or Jesus be Kristus, inari si san i bur Sinagoge. 1 ) Riani sinan su kofen ; „I ba kwar, mgo fuken manggundi.” — Ma Farisi s’or snon ani wer ma si kofen faro i: „Wa buk maf faro Manseren Jahwe. Nggo fau, snon orne snon benapsba!” Fama mgabepraf ani i kofen : „Snon am, — snon benapsba ke, — *) _ Si san i but Sinagoge. — Otne hoekoem ro agama Jehudi. besma hoekoemia, i pake sansun rumandaik, paik oser; ma i randum Rum Allah ro kerwa beba maroba. Kawasa biësi, si jer s’awos kuker i, wese si snin i isof ello di fiak (Meter di suru). Besma hoekoem, i kandorbanim, si hoekoem i napakrik wer. Besma hoekoem i mar, si kram kern kote kiaki ro kubir biëda. 125 126 ome ja fauiba; bape orne ja fau, bepon mga jesu su praf fama ansona ja mam nabje I Ma si fuken wer faro i, s’obo : „I frur rosei faro au ? I bas mgamsu rariso ?” Ma snon ani i kofen d’obo : „Ja kofen kam faro mgo kwar, bape mgo kiar aja ba; snaro mgo marisen mgo mnaf wer ? Mgo marisen mgo bedjadi moerid Biësi ke ?” Ma s’onef i, s’obo : „Au kada, — moerid Biëdi d’is au; nggo ma Moses moerid biësi; nggo fau, Manseren Jahwe I d’awos faro Moses, bape snon orne, nggo fauba i rama ro mobo.” Ma snon mga- bepraf (fama ansona bemaëm) i kofen: „Orne so — ko kandor,— mgo fauba snon ani i rama ro mobo, bape i bas mga. jesu 1 Ko fau Manseren Jahwe, I mnafba be fararior ro kawasa benapsba, bape oso i d aser Manseren Wos Biëda ma i frur Manseren marisein Biëda, oso rariria kada, Manseren Jahwe I mnaf faro i. Ro awar madero (ro randak) wa ma, ko mnafbanim, — oso i mgasu praf ro kuro snari d’aben i, resari su kapes wer. Snon ani i d’aser Allah ba, inari i pok i frur roi oso ba.” Ma s’awos i, s’obo : W’obo wa farkor nggo, au snon sasar suwor 2 ) (naba) ?” Ma si san i bur Sinagoge. Ma Jesus I mnaf, si san i bur Sinagoge kwar, I serf i. Ma Manseren I sma i, I kofen faro i: „Wa kiar be Allah Romgun Biëdië ?’’ Ma snon ani i fuken : „Allah Romgun Biëdi I so, insa ja kiar I ?” Ma Manseren I kofen : Snon sasar suwor — Farisi s’obo, mga bepraf ani, snon sasar suwor, snar i mga bepraf ro randak kanke- nemia, riani i sma hoekoem beri, — rariria kawasa Jehudi swaruser seda. „Wa mam I kwar. I so-bej’awos so au ome.” Ma snon ani i kofen: „Ja kiar Manseren” ma i nadi be Manseren. Ma Manseren I kofen : „Ja rama ro doenia fa Ja rwas kawasa, insa bemamba sia, s’maem ma bemamsia, si mgasna praf.” Ma snon Farisi ono,' s’akmnaf wos orne, riani si kofen faro I: „Nggo kako, nggo mgasna praef ke ?” Jesus, I kofen faro si: „Mgo mgamna na praef kada, inari mgo besasarba, bape mg’obo mgo maem, riani sasar mgobeda i kein.” — Gembala bebje. — Ja kofen wos kaku faro mgo : Oso i sjun ro kandang domba ma i randum ro kerwa ia ba, boi i d’oper rofen ajar ia ro mob wese, — snon bekrau di ria ma snon mamun. Domba sia gembala sedi kada i randum ro kerwa ia. Snon bekeinus kandangia, i mam i, i seben kanken ia ma domba si mnaf mgarem biëda. T d’or domba biësia, i d’ap si snosna ma i d’un si be wondi. Ma domba si sasiar kwar, resari gembala i pon si ma domba si jomuser i, snar si mnaf badir mgarem biëda. Bape dombasia, si jomuser snon oso wese ba, snar si fau mgarem biëda ba. Manseren Jesus I d’awos wos peper ome faro si, bape si fau i ba. — Kerwa ro kandang. — Posa, — Manseren I kofen wer: „Ja kofen wos kaku faro mgo : Dombasia kerwa seda Aja ria. (Aja kerwa domba). Berama bepon Aja sia kam, bekarau ma bemamun si ria. Riani dombasia s’aser si ba. Kerwa ia-Aja ria; oso i sjun ro Aja, 127 128 inari i sma Slamat. I sjun ma i sasiar ma inari i sma mob abris bebje. Snon bekrau kada, i rama fa i krau ma i mamun. Aja kada Ja rama kwar, insa domba Jesi s’kenem ma si sma robean nabor kaku. — Gembala bebje ma snon bej’an sewa. — Gembala bebje i mar fadwer domba biësi. Bape snon bej’an sewa munda, i fakwak domba sia ba, i na si ba, riani i mnaf naf sup i sja ma, i bor bur dombasia ma i frar ma naf sup i d’ark domba sia ma dombasia si mbrain faspar. Snon bej’an sewa i frar snar i d’an sewa munda ma i fakwak domba sia kakuba. Manfakwak (Gembala) kaku Aja ria. Jafauëpen domba Jesia ma s’fawiëpen Aja. Imrus Kma Jedi I fau Aja, rariria Aja Ja fau Kma Jedi. Ma Ja mar fadwer domba Jesia. Domba Jesi wese si sja kaker, s’ro ro kan- dang wese. Si kako J’un si ma Ja fandur si Wam be na oser ma manfakwak (gembala) oser. Kma Jedi I swar Aja snar Ja rir kankenem Jedi fa J’un i wer. Oso i d’un kankenem Jedi bur Aja ba; manggundaja Ja rir i. Ja pok Ja rir kankenemia, Ja pok J’un i wer. Kma Jedi I buk snonpor ome maro Aja.” — Kawasa Jehudi s’obo bilis i swober Manseren Jesus. — Ma Jehudisia si famfaber wer snar wos onane. Si bor, si kofen: „Bilis i swober, I, I bemabak; mgo mnaf faro I awer 1” '— Wese si kofen : „Wos onane, wos snon bema bak na ria ba; djadike bilis i bas mga bepraf sia si mgasna?” — Jesus i susu bur be menu-menu fanam Kaisarea-Philipi. — Posa, — Manseren Jesus I mbrain kuker moerid Biësia be sup Kaisarea- Pilipi. Ma Manseren I susu bur moeridsia fa I nadi. Ma moerid Biësia s’rama wer. I fuken si, d’obo: „Romgun Snunkaku, — Aja ria; bape kawasa s’obo mundiri d’is Aja ?” Ma moerid si kofen; „Ono si kofen: Johanes bebuk masasi; wese s’obo: Jeremia roba Nabi sia ro bepon oso, i d’iber bemarsia.” Ma Manseren I fuken faro moeridsia: „Bape mgo, mg’or Aja be mundiri?” Ma Petrus i kofen : Au, — Kristus di ria; Allah bekenem la Romgun Biëdi is Au. Ma Jesus I kofen: „Slamat faro au, — Simon Bar Jona ; snunkaku i badir ome faro au ba, bape Kma Jedi bero ro Nanggi. Ma Ja kofenbadir faro au : Petrus d’is au ma keru ome keru befaker sasra Jeda di ria ma bilis papoik biëda i pok kiok i ba. Inari Ja buk faro au koentji ro Keradjaan Nanggi; roi nakam wa fes to doenia, inari ne befes ro Nanggi kako, ma roi nakam, wa per ro doenia, inari ne per ro Nanggia.” Ma Manseren I kofenepen moerid Biësi insa si kofenbadir awer faro kawasa: — I Jesus, Kristus di ria. — Manseren Jesus I kojenbadir Jaro moerid Biësia, Jehudi inari si mun I ma inari I d’iber I bur kubir. — Ro kur orne beri, Manseren Jesus I kofenbadir faro moerid Biësi, ansona 129 9 130 I ra be Jeroesalim fa I sma soesah i bor. Ma bebarasia, Imamsia ma Katibsia, inari si mewer I ma inari si mun I fa I mar, bape ro ras bekior inari I (Tiber I bur bemarsia wer.” Ma Manseren I kofen wos onane imnis I kofen wos waworek. Ma Petrus i munwark Manseren ma i farkor Manseren, d’obo: „Man seren Jahwe I besnar Au kada! Wos Wa kofen anna inari kiur Au ba.” Ma Jesus I siber I, I mamepen moerid Biësi kam, rama I kofen faro Petrus : „Bills d’is au 1 Wa susu bur Aja ! Wa farkor nanjan Aja be sasar; swaruser beda, swaruser Allah na ria ba boi swaruser snunkaku na ria.” — Manseren I farkor moerid Biësia ma kawasa ham, beso I sia, s’uf aprop. — Posa, I d’or kawasa ma moerid Biësi ma I kofen faro si kam: ,,Oso d’obo i so Aja, i swar manggundi awer, bape i d’uf aprop biëda, i bar i ma i jom Aja. Oso i swar kankenem biëda manggenem, kankenem (babje) inari rio bur i, bape oso i rir kankenem biëda snar Aja ma snar Indjil (Angakinem bebuk mari- sein), kankenem ia rio bur i ba. Fainda (goena, oentoeng) rosei, — oso i beoentoeng doenia besiper, bape rur biëdi rio bur i ? Ma snunkaku inari i d’un babiak di beso fa i per rur biëdi ? Oso i ma i d’ap Snon-snon Jedi ia ma i mewer i d’aser wos Jeda snar i mkak kawasa barbor inari s’onef i, — Romgun Snunkaku inari I ma i ma I mewer i kako ro ras beba I rama kuker Malaëkat Biësia ro Kmari pajamium Biëda. Ro ras orja inari I munsu faro oso-oso farari fararur biëda.” Manseren I kofen kaker: „Ja kofen wos kaku faro mgo : Ono ro mgo, inari si mam Manseren Allah Keradjaan Biëda i rama kuker papoik beba, bepon si mar.” — Pajamium ro bonia bori. — Ras di wonem wer, Manseren Jesus I d’un Petrus, Johanes ma Jakobus ro bon oso bori fa I nadi. Ma ro fior Manseren I nadi, Manseren mgasi i sna wese ma sansun Biëda na mbrewer imnis isna ma na pioper suwor (kaku), imnis saldjoe. 1 ) Papioper rar orne ko mam ro doenia ine ba. — Ma snon di sum, — Moses ma Elia — su kako su pium suwor ma su j’awos kuker Manseren barbur Biëda ro Jeroesalim. Enef i min Petrus sko. Ma si pisak si mgasna, s’akmam Manseren pajamium Biëda ma snon bej’ores so I ansu. Ma ansu, su betabea faro Manseren, snar su bur wer, Petrus i kofen faro Jesus : „Toean, i bje nggo sja ro mobine ; Wa marisen kada, inari nggo bawes aswak (abdares) di kior, — oso faro Au, — oso faro Moses ma oso faro Elia.” Bape Petrus i fau kakuba wos biëna. Ma Petrus i d’awos kaker, mandif oso, — isna kaku, i kiadiren (fiardiren) si. Ma moerid sko mkak ro fior mandif i kiadiren sko kako. Ma sko mnaf mgarem oso riok ro mandif d’obo : „Romgun Jedi is orne, Ja swar I naba; mgo mnaf faro I.” Ma moerid sko mnaf orne, sko mkak nabjeba kaku ma sko ban suba, mgasi barek ro sop. Bape Jesus I ra faro Petrus sko ma I pan sko *) Saldjoe. Ro sup beprim, fafisu beprim kaku, mekem i mbruren be saldjoe, roepa manggum. Ma saldjoe ani piuper kaku. 131 132 ma I kofen: „Mgo kbawes ma mgo mkak awer 1” Ma sk’ow sko mgasna wer, sko mam Manseren manggundi I jer; wese roba kwar. — Manseren Jesus I sabu wer be sup maper Galilea. — Ma si sabu wer, Manseren I sjoser faro Petrus sko, d’obo : Sko faja faro kawasa wese awer pajamium sko mam ani. Romgun Snunkaku I d’iber I bur bemarsia, resari sko fajaüser pajamium, sko mam kwar ani. Riani sko kein fasis. Ma flor ani, s’faja osoba. Bape sko firuser (fioruser) roi nakaim, sko mam na kwar ma sko swaruser ro manggunsko rosei ri so: I d’iber I bur bemar sia. Ma sko fuken faro Manseren: „Snaro Katib si kofen Elia i rama bepon?” Ma Manseren I kofen: „Mgo fuken ro Elia e ? — Elia inari i rama bepon fa i fasos kam. Bape berariso, si fas kako : Romgun Snunkaku inari I sma soesah i bor ma inari s onef I ? Ja kofen faro mgo : Elia kada i rama kwar, bape si fau i ba ma si frur kuker i imnis marisein seda, rari Refo i fas kwar. Ma Rom gun Snunkaku inari si frur rariria; inari I d’aksma soesah.” Ma moerid sko fau kwar Manseren I d’awos faro si ro Johanes bebuk masasi. Ro sup Galilea wer. Kawasa si marisen si mam Manseren wer. Manseren I frur romgun beduf oso fa i bje wer. — Manseren Jesus ma moerid di kior si sabu bur bonia kwar, si mam moerid wese kuker kawasa si bor ma Katib ono, si kdur kuker moeridsia. Ma ka wasa si mam Jesus, si kandor ma si mbrain fa si srow I ma si kofen tabea faro I. Ma Manseren I fuken faro si: „Mgo kdur snaro ?” Ma oso ro arores i kofen : „Toean, j’un rom gun jedi faro moerid Besi. Bilis bebeterapoi i swobr romgun jedia, riani i d’awosba. Ma bilis i san romgun jedia ro sop ma kawawus i sasiar ro sbari ma i d’arkfais nasi ma i kor-kor. Ja fuken moerid Besi fa si jau bilis bur i, bape si pokba.” — Ma Manseren I kofen : „Kawasa bekiarba mgo, inari Ja kein fioro kuker mgo e ? W’un romgun ani maro Aja !” Ma s’un romgun beduf faro Manseren. Ma romgun ani i mam Jesus beri, bilis i bemang- genem i beri wer ma i san i ro sop wer ma romgunia i sawawir ma kawawus na sasiar ro sbari. Ma Jesus I fuken kamari, dafduf orne fioro rape ke ? Ma kmari i kofen: „Romgun i baba kaker, bilisia i swobr i rape ma i san i ro for kako ma ro war fa i mun i. Bape Au so, Wa pok Wa fnowek nggo ; Wa swar nggo, Manseren, Wa fnowek n gg° 1” Jesus, I kofen faro i: „Wa kiar ke ? Wa kiar kada, roi nakam na djadi.” Ma romgun beduf kamari i kofen beri ma roru (mgarur) na daf ro mgasi: „Ja kiar, Manseren, bape Wa fnowek Aja snar ja kiar namnisba !” Ma Jesus I mam kawasa si karnapen, I farkor rur bemamas, d’obo : „Rur bej’awosba ma bemnafba, Ja wan au fa wa sasiar bur i ma wa siber faro i awer 1” Ma bilis ani i d’ar; i bemang- genem romgunia beoser kaker; posa, — i sasiar ma romgun ani imnis i mat-; riani si bor, si kofen: i mar kwar. Bape Jesus, I kin rwasi, I bawes i be bo. Romgun i pre kwar ma Manseren I siber i faro kemari. — 133 134 Ma si kandor kam, snar Allah I pok so. Ma Jesus, I bur be rum. I randum kwar, moerid Biësi, si fuken faro I, s’obo : „Snaro ngg°, — nggo pokba nggo san bilis ani bur romgun bedufia ?” Ma Manseren I kofen : „Snar mgo kiarba. Kakiar mgobeda i baba imnis sawangen mor kada, inari imms fa mgo wan bon orne fa i bur ma inari i bur; ma roi oso robeaw ba faro mgo. Ko jau bilis kuker nadi jer.” — Jesus I mbrainuk sup Galilea, bape I mbrain ro njan, kawasa bebor si rrtbrairtba, snar I marisein I far kor moerid Biësia. — Ma Man seren I bur kuker moerid Biësia ma si mbrain ro sup Galilea, bape I mewer kawasa wese si mam I, snar I farkor moerid Biësi. I kofen faro si bo d’obo : „Mgo fanander wos Jena awer. Kawasa inart si for Romgun Snunkaku ma inari si mun I, posa-ro ras bekior inari I d’iber I wer.” — Moerid, si mnaf Manseren wos Bianna, si besoesah kaku. Bape si fau wos orne kakuba. Si mkak, si fuken Manseren kuker wos orne, riani wos ome wos kankunes faro si. — Jesus ro Kapemaum. S’or belasting faro Rum Allah ma Manseren I bak belasting kuker setater, Petrus i d’un ro yen sbari. — Ma s’rama ro Kafemaum. Bej’or belasting snar Rum Allah x ) ro Jeroesalim, si mam Manseren i) Romgun Israël, oemoer biëda taoen sarnfur di suru, i d’akbak belasting faro Rum Allah ro Jerusalim ; taoen kam snon Israel oso-oso i bak didrakme oser. Koem- pang ani, harga biëda roepia oser. si fuken Petrus, s’obo : „Toean bedi I d’akbak belasting snar Rum Allah ro Jeroesalim ba e ?” Petrus, i kofen : „I bak baboi.” — Ma Petrus i randum, Manseren I fuken i beri, d’obo : ,,Simon, — Radjasia s’or belasting ro mundiri, — s’or ro romgun manggunsesi ke, roba s’or ro kawasa wese ?” Ma Petrus i kofen : „S’or ro kawasa wese.” Ma Manseren I kofen wer: „Riani, — romgun mang gunsesi si bak ba. Bape insa si msor ko awer, wa ra be swan, w’un sarera beda ma wa besarera. Ij en, wa sma bepon ia, wa bas sbari ma inari wa sma setater 2 ) oso. Wa buk setater orne be belasting kubeda kam.” — Moertd si famfaber, manset ro si Maks sjadi wese ma Manseren I farkor si. — Si randum rumia kwar, Manseren I fuken faro moeridsia : „Mg’awos rosei ro sampak ?” Moerid si mbrain ro sampak, s’awosjaë si kwar ma si famfaber mansei ro si i ba sjadi wese. Manseren I fuken si, si karemba, snar si ma. Ma Jesus I mam swaruser ro si snesna, I d’or moeridsia ma I kofen faro si: „Oso i d’ow manggundi be mananur, inari i mbrain ro warpur kaku fa i fartnian (famian) wese.” Ma I d’un romgun kapirare oso, fa I rir i ro fandu ; I d’asjarepen (d’arkjawrepen) i ma I kofen faro si: „Ja kofen wos kaku faro mgo : mgo fadwer fa mgo mbror ma mgo mnis romawa kapirare sia ba ido mgo pok mgo randum ro Keradjaan Nanggi ba kaku. Oso i kor manggundi ba, 2 ) Setater. Harga koempang ome, didtakme di sum, riani imnis faro snon di sum. 135 136 farari romawa kapirare orne, inari i kaki ro Keradjaan Nanggi. Ma oso i seben kanken fa romgun kapirare i randum, i seben kanken fa Aja, Ja randum. Bebabaia, iso — be- baia.” Johanes i kofen: „Toean, nggo mam snon oso, I san bilis ro snonpor Beda, bape i so ko ba ; riani nggo munwark i, snar i so nggo ba.” — Bape Jesus I kofen: „Mgo dwark i awer; snar oso i frur tanda oso kuker snonpor Jeda, inari i d’onef Aja beri ma roba. Oso i dwark ko ba ,i fnowek ko. Oso i swar mgo ma i buk war ken fa mg’inem, snar mgo Kristus moerid Biësi ria, Ja kofenbadir faro mgo, — babiak biëda rio bur i ba. Oso ro kapirare osine i mbrain sasar snar oso i farkor nanjan i, i bje si fes keru romantar ro snon befarkor nanjan ia sasuri ma si sar i ro soren beba. Soesah nabor ro doenia snar farkakor nanjan I Ko pokba ko san fafrows bur doenia, bape bebuk frowes inari i sma soesah beba. Rwamsi i d’aw nanian au be sasar, i bje wa karuk i fa wa ra be slamat kuker rwamin oser ma wa ro awer ro for bembrerba kuker rwamin di suru. Ma wemsi i d’aw nanjan au be sasar, kwaruk i. I bje wa mbrain kuker we oser be slamat ma wa ro awer ro for bembrerba kuker wemin di suru. Ma mgamsi i d’aw nanjan au be sasar, i bje wa kuk praf i. I bje wer wa mbrain be. Keradjaan Allah kuker mga oser ma wa ro awer ro for bembrerba kuker mgamor di suru; mob orja, kwaw (karom) si mar ba ma for i mbrerba. Mgo sasor mgo, insa mg’onef kapirare osine awer, snar malae- kat sesi si mam fioro Kma Jedi ro Nanggi mgasi Biëda. Farsaser kam si sfu kuker keru masen; for ro hoekoem i fasren snunkaku. Keru masen roi bebje di ria, bape keru masen i d’anpro kwar, wa fmr i wer be masen kuker rosei ? Fairba kwar (bergoenaba); ko san i. Oso i beknaraim, i mnaf nabje kada! Mgo snemna be kerumasen kada fa mgo msoriae mgo awer! Min bedi i frur sasar be au wa rafa ma wa farkor i; bape bekior i d’akmnaf awer. Min bedi i mnaf farkakor beda, inari i swar au. Bape i mnaf faro au ba, w’un saksi oser ke, sum ke, snar saksi di sum ke, kior ke s’awos namnis, inari wos kaku di ria. Ma min bedi i kandorbanim, wa kofenbadir wos beda faro Sasraia; ma i mnaf faro Sasraia ba wa bebati kuker i ba kwar. — Ja kofen wos kaku faro mgo : Roi nakam mgo fes ro doenia, inari ne befes ro Nanggi kako; roi nakam, mgo per ro doenia, inari si per ro Nanggi kako. Ja kofen wer faro mgo : Sum ro mgo su snesna oser kuker roi oso ro doenia fa su j’ or r p Kma Jedi ro Nanggi, inari su sma marisein subeda; sum, kior s’fandur ro snon- por Jedi, Ja kein kuker si.” Ro jar „amporT (maf). Mgo sasor mgo 1 Naik bedi i fmr sasar be au, i bje wa farkor i; ma i d or maf ro au, wa buk ampon faro i. Ma i fmr sasar di fik be au ro ras oser bape i d’or maf be fik, wa buk ampon di fik faro i. Ma Rasoel sia si kofen faro Manseren : „Manseren Wa fabor (fanfon) kakiar nggo- beda!” Ma Manseren I kofen: „Kakiar 137 138 mgobeda imnis sawangen mor, inari wa wan aiknam ome fa i farjan be soren. Ma aiknam inari i mnaf faro au.” Ma Petrus i rama ma i fuken faro Manseren : „Manseren, naik jedi i frur sasar be aja, inari ja buk ampon befik, orne imnis ke ?” Ma Jesus, I kofen faro i: „Befik, orne imnisba, wa buk ampon samfur di fik di fik. 1 )” — Wos peper ro bamba befau saswar ba. — Keradjaan Nanggi raris orne: Radja oso, d’obo i koruser papus ma koempang biëna kuker hamba biësi. Ma s’un snon oso faro i, i d’un niaki roepia millioen (se joeta) nabor wer; ma i sma osoba fa i bak. Riant toean biëdi i wan fa si bob papus biëna ma swari ma romgun biësia, insa i bak niaki. Bape hamba ani i ban suba ma i d’or: „Toean, wa swar aja! Inari ja bak nakam.” Ma Radja ani i swar hambaia. I pir i ma i karuk niaki ia. Bape hamba ani i sasiar, i srow hamba oso wese, i d’un niaki ro i roepia samfur di suru seser fiak. Ma i forepen snon bej’un niaki ome, i kinuk sasuri ma i kofen faro i : „Bak niaki beda beri maro aja!” Bej’un niaki ani i ban suba ma i kofen: „Wa swar aja, inari ja bak nakam.” Bape bebuk niaki, i mewer ma i sisen i ro boei, isof i bak niaki biëda. Hamba wese si mam hamba bebarbor rari bebjeba, si besoesah kero ma si kofenbadir i l ) Samfur di fik di fik. Kuker wos ome Manseren I farkor ko, ko mna awer kuker ampon, bape ko swarepen sasar kobena ko frur be Manseren Allah, inari ko snesna s’ardu masasor awer, ma ko buk ampon faro befrur sasar be ko. faro Radja ia. Ma Radja i d’or hamba bebarbor ani ma i kofen faro i: „Hamba barbor d’is au ! Ja karuk niaki beda kwar, niaki i ba kaku snar fararior beda, riani i bje wa swar min bedi wer farari ja swar au.” —■ Ma toean biëdi i msor naba i ma i sisen i ro boei sof i bak kam resari. — Wa buk ampon ba ro srieri siper faro naik bedi, befrur sasar be au, Kma Jedi ro Nanggi inari I buk maf faro au ba. MANSEREN JESUS MARARAIN FAWAR BIËDA. Fior fianam rape, Manseren Jesus I bor bur doenia ma I wa mgasi be Jeroesalim fa I mbrain be orwa. Kawasa ro menu Samaria oso, si mewer, Man seren kuker moerid Biësi s’enef ro menu seda. Ma Manseren I wan ono fa si mbrain pon I fa si fasos mob oso waf I. Ma si mbrafen ro menu oso ro sup Samaria ma bena menuia, si mewer si buk mob fa si fasos waf Manseren snar Manseren I mbrain be Jerusalim. Ma moerid Biësu, Johanes ma Jakobus, su mam ome, su msor si ma su fuken Manseren : „Manseren, Wa marisen kada, inari k’or for ro Nanggi fa i kun si pres ?” — Bape Manseren I siber I ma I farkor su. Ma si bur be menu oso wese. — Katib oso d’obo i so Manseren. — Ma Katib oso i srow Manseren d’obo: „Toean ja marisen, ja so Au be mob wa mbrain nakam.” Ma Jesus, I kofen: „Bejen sia ro sup si sma 139 140 niw ma man sia ro farsos Nanggi, si sma nas sena; bape Romgun Snunkaku I sma mob oser ba fa I fak rwuri.” 1 ) — Bemar s’erak be mar sesi. — Oso wese ro kawasa beso I sia, I kofen : „Toean, Wa marisen kada, ja rafa resari fa j’erak kma jedi.” Bape Jesus I kofen : „Bemar s’erak bemar sesi sia.” 2 ) — Bef ara wa, i mam be war pon kada ! — Oso wese i kofen : Toean, ja so Au, bape ja betabea kawasa ro rum jeda resari.” Bape Jesus I kofen : „Oso i fara wa ma i mam be warpur i be fairba ro fararur Keradjaan Allah.” — Manseren I wan moerid samfur di fik fa si farkor Keradjaan Nanggi i fanam kwar. — Posa, — Manseren Jesus I wan moerid Biësi, samfur di fik, si mbrain pon I, se suru-suru, be menu menu kam, Manseren d’obo I snin na. Ma I kofen faro si: „ Jaf i dufen siper kwar, bape kawasa onoba fa ko fandur bon nakaim. Mgo rafa ! Mgo j’un robesaser koempang awer, mgo j’un mangwab awer, ma sepatu awer, mgo betabea kawasa awer 3 ) ro sampakia. !) Kuker wos sarber ome, Manseren I farkor beso I sia, si mna awer ro fararur Biëda. Bejen i mna ro niw biëda ; man i mna ro nas biëda, bape Romgun Snunkaku I sma mob ba fa I mna kaku. I mbrain ro menu oso be menu wese. Manseren I farkor snon am, d’obo i d’erak kemari resari, fa i so Manseren beri, snar Manseren, I mkak, snon ani i srow kawasa biësia, inari si farkor nanjan i bur Man seren. 3 ) Kawasa ro sup Kanaan, si betabea ro wos nabor, riani moerid sia si kofen tabea faro kawasa, man mararain seda fasau ba. Ro sup kobeda kada, Manseren inari I kofen : „Mg’an sambako ma beren kuker kawasa awer I” Mgo sjun randum ro rum oso, mgo kofen beri: Selamat i kawef rum ine ! Ma oso i sja ro rum orne beserf slamat, wos mgobeda inari kiur i; oso beserf slamat (Mamna) i sja ba, wos beda inari i siber faro mgo wer. Mgo kein ro rum ani, mg’anan ma mg’inem roi nakam, si buk faro mgo ; i bje snon befa- rarur i sma babiak biëda. Mgo bur ro rum oso be rum wese awer. Ma mgo sjun ro menu oso ma si marisen mgo, mg’anan munda robean ma mg’inem aninem si buk faro mgo ma mgo frur beduf sesi fa si pre wer ma mgo kofen faro si: Allah Keradjaan Biëda fïanam kwar! — Bape mgo sjun ro menu oso ma kawasa bena menu ani si mewer mgo kein so si, mg’ores ro sampak seda mgo kofenbadir faro si: Papafen ro menu mgobeda na pof ro nggo, nggo kokef na bur nggo kako; bape mg’akfau : Allah Keradjaan Biëda fianam mgo rape ! Ja kofenbadir wos kaku faro mgo : Hoekoem Sekiur menu Sodom inari mianan wer ro hoekoem bekiur menu ani.” Manseren Jesus I sasiar bur sup Galilea. Ma 1 besoesah snar menu-menu na mewer wos Biëda. — Ma Manseren I d’awos wef menu kam, si mam tanda kanandor bebor Biëna ma si mbrorba. Ma Manseren I kofen: „Waro Korasin ! waro Baithsaida ! Menu Tsur ma menu Tsaida, s’akmam tanda kanandor, Ja frur ro mu anna kada, inari su mbror fïoro kwar ma s’kanes. Ebedari, — ro ras Manseren I kara kawasa fararur sena, menu Tsur ma menu Tsaida sasar sena inari nabor na mnis mubena ba. — Ma Kafernaum 1 w’ek nakaki sof 141 142 nanggi, inari wa sapi sof naraka; kawasa Sodom s’akmam kada papoik Jeda imnis au wa mam i kwar ido i ro ba; inari i sja kaker. Ebedari ro ras Manseren Allah I kara kawasa sasar sena, sasar ro Sodom inari imnis sasar beda ba.” — Manseren I mbrain be war ]arden ma I frur duf padosia samfur fa si bje wer. — Manseren I mbrain be Jeroesalim ma I mbrain ro sup Galilea ma sup Samaria fanduri. Ma Manseren I mbrafen ro menu oso ma si srow snon pado samfur, s’ores ro manak ma s’or naba : „Jesus, Rabi, Wa swar nggo I” Ma Manseren I mam si, I wan si fasna manggunsi faro Imam sia. 1 ) -— Ma si mbrain be Imam sia, pado i bor bur si. Ma snon oser i mam kraf biëda i sren kwar, i siber ma i sandik mgaren (naba) Manseren Allah ma i mam Jesus, i ban suba ma i kofen terima kasih. Ma snon ani snon Samaria di ria. Ma Jesus I kofen : „Snon samfur si sren inge ? Ma snon di siw wese si sja ro ? Snon Samaria orne i jer, i siber fa i sandik Manseren Jahwe ?” — Ma Jesus I kofen faro i: „Wa kwawes ! Wa bur, kakiar beda, i so — bebuk slamat faro au !” — Soesah beba tanda ro sasar beba ma roba. — Fior ani si kofenbadir faro Manseren, — Pilatus, Resident Roma, i wan si perem snon Galilea ono ma rik seda piapiar kuker rik ro farsaser seda. Ma Jesus I kofen faro si: *) Moses prenta biëda: Oso i bepado, i bje wer, i ra faro Imam ma Imam i kofen : Pado i bor bur i kwar, resari snon ani i bur be menu biëda wer. „Mgo firuser (swarepen) ,snon Galilea ansi si barbor wer ke ro kawasa Galilea wese kam, snar soesah beba ome i min si ? Roba kaku, bape mgo mbror (betobat) ba, inari mg’aksma soesah beba rariria. Roba samfur seser war ansi, rum bekaki ro Siloam biarkepen si, — mgo firuser sasar sena nabor wer ro kawasa Jeroesalim sasar sena kam ? Roba kaku ! bape mgo betobat (mbror) ba, inari mgo kam mgo — Araknam biëbon ba. — Ma Manseren I farkor si kuker wos peper oso, d’obo : „Snon oso i ker araknam ro jaf biëdia fandu; i serf bon ro i, bape i sma ba. Posa, — i kofen faro snon befakwak (bemamwark) jafia : „Taoen di kior rape, ja serf aibon ro araknam, fama i biëbon ba; wa kar i; knam ome fainda (bergoena) rosei?” Snon befakwak (bemam wark) jafia, i kofen faro bena ia : „Toean, wa mam taoen oser kaker ; inari ja kar saprop ro fuari ma j’un saprop bebje. Ko mam i biëbon, ko kar i awer ; i biëbon ba, bje kwar wa kar i waworek.” — Jesus I frur bin oso, kruri i miap fa i mbrain nanaps wer. Mananur ro Sinagoge i msor, snar Manseren I frur ome ro Sabat. — Ro ras Sabat, Manseren I farkor ro Sinagoge oso. Ma bin oso d’akrandum, kruri bemiap. Rariria taoen samfur seser war rape. Jesus I mam i, I d’or i ma I rir rwasi ro bo i ma I kofen: „Bai, wa dufba kwar 1” Ma binia i naps beri ma i sandik Manseren Jahwe. Bape mananur Sinagoge i msor, snar Jesus I frur 143 144 bin beduf ani fa i bje wer ro ras Sabat. Riani i kofen faro kawasa: „Ras di wonem ko fararur; riani mgo rama ro ras fararur oso kuker beduf sia, bape ro ras Sabat awer. Ma Manseren I kofen faro i: „Snon sararer d’is au! Mgo kam, ro ras Sabat, — oso oso i per sapi biëdi roba keledai biëdi fa mgo j’un i be war fa i d’inem inge ? Ma bin orne, Abraham nei kpu biësi o'so, bejabekepen taoen samfur seser war kwar, ko per i maroba ro Sabat ke ?” Kawasa bemsor Manseren, si mnaf Manseren wos Biëda si ma bape kawasa bebor si marisen snar roi bebje kam, Manseren befrur na. Manseren I farkor ro mararain Biëda; I farkor ro Ras, Manseren I behoekoem kawasa. — Ma ro mararain be Jeroesalim, Manseren I farkor ro menu kaim. Ma oso i fiiken Man seren, d’obo: „Manseren, besma Slamat sia si bor ke, si borba ke ?” Ma Manseren I kofen : „Mg’epen mgo fa mgo randum ro kerwa befios ia; kawasa si bor inari si sett fa si randum, fama si pokba. — Benai rumia i ken kerwa kwar, mg’ores ro wondi ma mgo nuk kanken ia ma mg’or : Toean, Toean, Wa seben kerwaia ! Ma I kofen : Ja fau mgo ba . Posa, — inari mgo kofen : Ng’anan kwar ma ng’inem kwar kuker Au ma Wa farkor kwar ro menu nggobeda 1 Bape inari I kofen munda. Ja fauba, mgo kawasa berori! Mgo kandejen bur Aja, mgo kam, snar mgo kawasa benapsba. Ma mgo mam Abraham ma Isak m^ Jakob ma Nabi sia kam si kein ro Manseren Jahwe Keradjaan Biëda, ma mgo, mg’ores ro wondi, inari mgo kanes ma mg’arkfais mgo namna. Kawasa ro rwar wam murim ma ro rwar wam barek ma ro rwar wam mbrur ma ro rwar wam ires inari si rama fa s’akkein ro Manseren Jahwe Keradjaan Biëda. Ma bepur sia ono, inari si pon; ma bepon sia ono, inari si pur. Angkakirem ro Manseren Jesus faro Radja Herodes. — Fior ani, snon Farisi ono s’rama ma si kofen faro Manseren : „Wa bur ro mob ine, snar Herodes d’obo inari i mun Au.” Bape Manseren I kofen: „Mgo rafa ma mgo kofen faro naf sup 1 ) ani: Ja san bilis bur bemabak sia ma Ja frur beduf sia fa si bje wer; ras ine ma meser ma ras bekior fararur Jeda namnis kwar. Bape ras ine ma meser ma meser wendi Ja mbrain, snar djadiba si mun Nabi oso ro Jeroesalim wondi ri.” — Jesus, ro medja snon Farisi oso. — Ras Sabat oso, Manseren Jesus I randum ro snon Farisi oso rum biëda fa I d’akan mamami. Ma si mamepen I snar snon beduf oso, kraf besiper i biar, I kein ro warpon I. Ma Jesus I fuken faro Katib sia ma faro kawasa Farisi: „Djadike, ro ras-Sabat ko frur beduf ia fa i bje wer ?” Ma si kein fasis kam. Ma Jesus I rir rwasi ro bedufia ma I frur i fa i bje. Posa, — Manseren I kofen faro si: „Oso ro mgo, *) Manseren I sarber Herodes be „naf sup” (wos Melajoe: serigala), snar serigala si pande kaku kuker anggar roepa-roepa. Ma Herodes i wan anggar Farisi sia & si farkor Manseren fa I bur, snar Herodes i mkak Man seren, d’obo: Johanes bebemasi di ria, bekenem wer. 145 10 146 keledai roba sapi biëdi i sapi ro Sabat ro warbejer, i frar fasau fa i pos i beri bur war- bejer ro ras Sabat inge ?” — Ma si pok s’awos ba kwar. — Mob hormat. — Posa, — Manseren I mam beakjai (beso akia) sia, si rijenkar (fananar) fa si kein ro mob benasansia sena oso. Ma Manseren I kofen faro si: „Oso i d’or mgo fa mg’aksjun ro festa, wa kein ro mob hormat awer; ko fauba, — bena festa i d’or oso wese ke, i kaki sjadi au ma bena festa ia, i kofen faro au : Wa kbawes, snar mob au, wa kein ine oso wese mob biëda di ria; ma wa kbawes ma wa sma mob bepupes. Rariria inari wa ma kero. Bape oso i d’or au be festa biëda, wa kein ro mob bepupes resari. Bena festa ia i mam au, wa kein ro mob bepupes, i kofen faro au ke: Bati, wa kein ro mob bekaki wer. Rariria bekein ro festa ia si bemaf au. Oso i sandik manggundi, d’obo fararur biëda i bje, inari i ma ; oso i ma d’obo fararur biëda i bjeba, inari si sandik i. Wa marisen wa frur festa, w’or awer bati besi ma naik besi ma min besi, roba kawasa kaja insa s’or au wer be festa sena fa si- munsui au, bape w’or benai roioba sia, mgabepraf sia; ma inari wa sma marisein suwor (naba), snar si sma roioba fa si buk munsu faro au. Ro ras kawasa benapes s’iber si wer be Slamat, inari Manseren Allah I munsu faro au. ^ Bej’akjai sia oso i d’akmnaf wos onane, i kofen: „Slamat bej’an mamami ro Manseren Allah Keradjaan Biëda.” — Festa beba ma bej’akfai si mewer si ra be festa. — Ma Jesus I kofen: „Snon oso i frur festa beba ma i d’or bej’akjai si bor. Toean bena festa ia, kawasa biësi si fasos nakam kwar, posa, — i wan manfarmian biëdi faro bejakjai sia ma i kofenbadir faro si: Mgo ra kada, snar nggo fasos nakam kwar. Bape si kam se sano. Oso i kofen: Ja kobes jaf oso, riant ja ra fa ja mam user i; toean i msor aja awer. Wese wer i kofen: Ja kobes sapi kwar, — samfur. Ja ra fa ja mam, si sjob gorobak nabje ke ; toean i msor aja awer. Wese wer i kofen : Ja farbuk babo, riani ja pok ja ra ba. — Ma manfamian i siber faro toean biëdi, i kofen sano anna kaim. Ma toean ant i msor naba ma i kofen faro manfarmian biëdi: Wa ra kapaper be njan kaim ma w’un bemiskin sia ma beapaper sia ma mgabepraf sia, be mobine. Ma manfarmian i frur imnis toean biëdi sjoser faro i ma i kofen: Toean, ja frur sasoser beda kwar fama mob i sjasar kaker ma toean i kofen : Wa ira, w’or kawasa besma rum ba. \X 7 a bab si fa si randum insa rum jeda i d’onek (fïos). Bape snon j’or bepon ansi oso ro si i d’aksjun ro festa jeda ba. — Manseren Jesus, I ratna ro sup Judea; I mbrain be menu Jeriko. Farisi si fuken I kuker jar ; — snon ma bin be farbuk kwar, su faspar wer. — Ma Jesus I kbawes ma I mbrain be sup Judea, ro war Jardeh rwar i wa. Ma kawasa s uk wer ro I ma I farkor si wer imnis biasa. — Ma kawasa Farisi ono si ra faro I ma si fuken I : „Djadike snon befarbuk kwar i pampum swari ?” — Ma Manseren I kofen 147 148 faro si: „Moses prenta biëda riok rariso ?” Ma si kofen : „Moses d’obo : Snon oso ^i pampum swari i fas soerat faspar faro i. Ma Manseren I kofen : „Moses i kofen ome, snar mgo snemna na pakrik. Bape ro randak Manseren I frur snunkaku, snon ma bin. Ebedari snon oso i bor bur kmari ma snari ma i so swari insa su besuru ba kwar, bape baken oser. Manseren Jahwe I fandur su kwar, snunkaku i faspar su awer.” Ma si sjun ro rumia kwar, moerid si fuken I wer, snar jar ani. Ma Manseren i kofen faro si: „Snon oso i pampum swari ma i farbuk kuker bin wese, i frur sasar. Ma bin oso i bor bur swari ma i farbuk kuker snon wese, i frur sasar.” Ma moerid sia si kofen : „Rariria kada, i bje wer kawasa si farbuk awer.” Bape Manseren I kofen faro si: „Kawasa kam si fau wos orne ba ; ijer kawasa si fau firuser jar ome. Ono si pokba si farbabuk; wese wer si farbabuk ba snar Manseren Allah Keradjaan Biëda. Mansei i firuser wos ome nabje, inari i fau i”. Katib oso i fuken Manseren kuker prenta beba. — Ma Katib oso i fuken Manseren: Rabi, ja frur rosei fa j’aksma babje (kankenem) bemnaba?” bape i fuken kuker anggar, i kiar Manseren i karem sasar. Bape Manseren I fuken i wer, d’obo : „Wa wasja rosei ro Refo ?” Ma Katib i kofen: „Wa swar Man seren Allah bedi kuker snembri siper ma kuker rur besiper ma kuker papoik kam ma kuker firuser kam ma wa swar min bedi imms wa swar manggundau.” Ma Jesus I kofen : „Wa karem nabje kwar, — wa frur rariria kada inari wa kenem.” Bape Katib ani i biësano, snar i fuken kuker jar oso, manggundi i fau, riani i fuken wer d’obo „Bape mansei min jedi ria ?” — Snon Samaritan beswar snon Jehoedi. — Ma Jesus I kofen, bo d’obo : Snon oso i bur ro Jeroesalim fa i mbrain be Jeriko. Snon mamun si sin i, si robs (s’obes) sansun biëna ma s’os i, posa-si bor bur i ma biarek ro sam- pak, kniko i mar. Ma Imam oso i kako i mbrain be Jeriko, i mam raro i, posa, — i bur. Ma snon Lewi oso i rama ,i mamnepen snon ani, resari i kako i bur. Bape snon Samaritan oso, i mbrain fa i dakam, riama fanam i; i mam i, i swar naba i. I ra faro i, i parkepen snon ani par biëna kuker kruben beson ro mani ma anggoer ; ma i d’ow snon Jehudi ani rarias ro keledai biëdi ma i d’un i ro rum bewaf-waf (pasanggrahan) ma i fakwak i. Ma meser i bur, i buk koempang 1 ) faro benai rum bewaf-waf ia ma i sjoser faro i: Beababen snon beduf ine nabje kaku ma ja siber wer, inari ja bak faro au roi bebor kam wa buk faro i.” Ansona Manseren I fuken faro Katib ia: „Snon di kior osine, mansei snon beduf ani min biëdi ria ?” — Ma Katib ani i kofen : „Snon befasna saswar faro i.” -— Ma Jesus I kofen faro i: ,,Wa ra ma wa frur rariria.” — Toean benai jaf anggoer i serf koelie fa si fararur ro jaf bicda. — Manseren I sarber Keradjaan Nanggi wer, d’obo : „Keradjaan 1 ) Koempang ani harga ringit. 149 150 Nanggi imnis toean oso i benai jaf anggoer oso. Abris i bor ro jafia, riani arwo prim i serf koeli (manamom) fa si fron jaf biëda, d’obo i bak setenga roepia faro si ma koeli (manamom) si marisen. Oras siw toean ani i mam jaf biëdaia, fama i mam koeli (manamom) si mnis ba, riani i ra fa i serf koeli (manamom) wese wer, ma i kofen faro si: Mgo kako mgo ra be jaf jeda ma inari ja bak mgo nanaps. Ma si rafa. — Ma arkok pandak toean ani i wan ono wer ma ono ro oras kior wer; posa, — oras rim ono wese wer. Oras wonem, ori sjun, toean ani i d’or koeli (manamom) sia kam fa i buk babiak faro si. Ma i wan mandor biëdi fa i bak koelisia (manamom) kam oso-oso setenga roepia, randak ro berama ro oras rim sia. Berama bepon, si kiar, inari si sma nabor wer, bape si kako si sma setenga roepia. Fior si sma setenga ani, s’awos nanurem ma oso i kofen faro bena jafia: Bepur sia ma-si fararur oras oser munda, bape nggo, nggo fararur ro ras besiper ma jas i min nggo, bape wa bak nggo imnis wa bak berama warpur nggo. Bape bena jafia i kofen faro si: Bati, arwandacU ja kofen faro au kwar, — ja bak setenga roepia, ma au ma koeli (manamom) wese, mgo karem kwar. Riani w’un babiak beda ma wa bur. Ja marisen ja bak faro be rama warpur sia kako setenga roepia, ome- perkara jeda. Koempang jena, — riani Wa msor, snar ja benabje koeli (manamom) wese ? Bepur sia inari s’pon, ma bepon sia inari s’pur.” — Nasan Keradjaan Nanggi wese, nasan Keradjaan doenia wese. — Ma Farisi ono, si fuken faro Manseren, s’obo : „Fior mundiri Manseren Jahwe I bawes Keradjaan Biëda.” Ma Manseren I kofen faro si: „Ko mam Keradjaan Allah kuker ko-mgasna ba. Si pokba si kofen: Wa mam orawa! Wa mam orewa I Manseren Keradjaan Biëda i sja fandu mgo.” Posa, — I kofen faro moerid Biësi: „Fior i sja ma, inari mgo marisen mgo mam Romgun Snunkaku I fasna manggundi wer, fama inari mgo mam I ba. Romgun Snunkaku inari I fasna manggundi imnis wewer i d’ababer ro nanggi babni ro munia sof munia. Bape inari I sma soesah nabor resari, ma kawasa ro sasen ine inari si san I. Ro fior Romgun Snunkaku I rama, inari imnis ro Noak fior biani. Kawasa s’nan, s’inem, si farbabjan, si kaker, si frur rum, bape ro ras Lot i sasiar bur Sodom, for ma belerang i sapi ro nanggi ma kawasa Sodom ma Gomora s’awaw kam. Rariria ro ras Romgun Snunkaku, I badir manggundi. Ro ras ani, oso i kein ro rumia bori, i sabu fa i d’un papus biëna awer. Ma mansei befararur ro jaf biëda, i swar awer roi bebor i bur na kwar. Mgo swarepen Lot swari I Oso i marisen i kenem, kankenem inari rio bur i; bape oso i rir kankenem biëda, inari kankenem biëdi i bor bur i ba. Ja kofen wos kaku faro mgo: Ro ras ani, inari suru su barek ro jar oser; oso ro su inari i bje, sumindi inari i d’awaw. Bin di suru inari su so pokem fandur. Oso ro su inari i bje, sumindi inari d’awaw.” 151 152 Ma moerid si kofen faro I: „Ro mobo inari rariria, Manseren ?” Ma Manseren I kofen: „Mangangan s’uk ro mob bemaria barek.” — Fanam Baithanie. Moerid samfur di fik ansi si siber wer. — Moerid samfur di fik ansi si siber wer faro Manseren kuker marisein beba, s’obo : „Manseren, nggo beprenta ro snonpor Beda ma bilis sia kako, si mnaf nggo.” Ma Manseren I kofen faro si: „Ja mam bilis i mbruren ro nanggi imnis wewer. Ja buk papoik faro mgo fa mg’aref ro ikak sia ma manora sia ma fa mg’aref wafwef benai ko ba ia papoik biëda ma orjajo mgo sma soesah ba. Bape bilis si mkak mgo, ome marisein beba manggenemba, marisein beba sjadi is orne snon-snon mgobena ne fasepen ro Nanggia.” Kur ani Manseren Jesus Rur Biëdi I marisen naba ma I kofen: „Terima kasih faro Au, Mami, Manseren bebeprenta nanggi ma doe nia, snar Wa jokef roi onane kam bur bepande sia ma Wa badir na faro romawa sia. Mboi Mami, marisein Beda rariria 1” Posa, — I wa mgasi faro moeridsia ma I kofen: „Kma Jedi I rir nakam maro Aja; Kemari I jer, I fau Romgun ia, oso wese fau I ba ma Romgun I jer, I fau Kemari, oso wese i fau I ba. I kada I fau Kemari ma I badir Kemari faro si, I sra si, fa s’akfau I.” Posa, — I kofen faro si: „Slamat mgo mgamna, snar na mam roi bebor nakam, Nabi sia ma Radja sia ro bepon, si marisen si mam, fama si mam na ba ma si marisen si mnaf, fama si mnaf na ba. „Mgo rama kam be Aja, mgo mot kwar ma mgo pokba kwar, insa Ja buk Mamna faro mgo. Mg’uf arjewek Jeda ma mgo farkor ro Aja, snar Aja Ja aruwa ma Ja marares Aja ba; ma rur mgobesi inari si mna; arjewek Jeda miarbakba ma roi Ja be fa mgo bar, na manan.” — Ro Maria ma Martha rum subeda. — Manseren Jesus ma moerid Biësia si mb rain si rama ro menu oso ma Manseren I sjun ro bin oso, snori Martha rum biëda. Ma Martha beknik biëdi, snori Maria. Ma Maria i kein ro Manseren Jesus wesi fa i mnaf Manseren Jesus farkakor Biëda. Bape Martha i sjun, i sasiar, snar i fjamna (fjamnar, kapnar). Ma Martha i kofen faro Manseren: „Manseren, Wa mamba e, beknik jedi i fnowek aja ba ro fararur bebor jeda ? Wa wan i fa i fnowek aja !” Manseren, I kofen faro Martha : „Mar tha, Martha, swaruser bena nabor mang- genem! Bape i bje wa swar roi kaki sjadi roi bebor kam; bar, Maria i sra farfir kwar ani ma oso i pok i d’un bur i ba.” — Oso i d’or Manseren fa Ifnowek i ro perkara oso. — Ma snon oso i d’or ro Manseren : „Goeroe! Wa wan naik jedi fa i rwas arta waris maro aja!” Bape Manseren I kofen faro i: „Mundiri i d’ow Aja fa Ja be hakim ro mgo ?” Rama I kofen faro kawasa : „Mgo 153 154 sasor mgo insa mgo j’abjober awer; besma papusba sia, si kako si kenem.” — Snon bena papus nabor, i swaruser sasar. — Ma Manseren I kofen wos peper oso faro si, d’obo : „Snon kaja oso jaf biëda biuk oentoeng nabor kaku faro i. Ma sneri wasen d’obo: Inari ja frur rosei ? Goedang jena na mnisba fa j’ardu kam. Bje kwar, ja kok goedang bekwar anna ma ja bawes goedang babo na ba sjadi bepon anna. Posa, — ja kofen faro rur jedi: Rur jed’au wa sma papus na bor, na mnis kwar fa wa kenem taoen nabor ; ansona wa mna waworek w’anan, w’inem kuker sne bepre 1 Bape Manseren Jahwe I kofen faro i : Snon bodok d’is au 1 Rob ome, inari s’or rur bedi bur au. Ma papus bebor, wa fandur na kwar mansei i na na? — Rariria kawasa kam be- fandur papus, bape si nai Manseren Allah ba 1” — Mgo waren. -— Manseren I kofen wer: „Mgo wompoit 1 ) sifersi ma mgo pam pada- mara imnis manfjan (manfamian) si waren, snar toean sedi i ra be festa ma i bur be rum ma i nuk kankenia, si seben kankenia beri. — Slamat manfian (manfamian) sia, si waren ro fior manseren sedi i rama. Manseren sedi inari i wan si fa s’anan ma inari i d’uf farmian si. Manseren sedi i rama fasau ke, i beürjar ke, slamat faro wominsia, manseren sedi i mam si waren i. — Benai rumia i fau kada, !) Wompoit. Jehudi si fararur posa kwar, si per sansun sena fa si mna. Si fararur wer, si fes sansun bekwaim seda ro sifersi, insa sansun i dwark si ba. — Kruben ke, sapi rib ke, si fesepen sifersi „wompoit” di ria. fior mundiri snon bekrau i rama, inari i keinus mm biëda nabje, insa snon bekrau i bakir mmia ba! Riam, mgo kako, mgo sasor mgo; snar Romgun Snunkaku inari I rama ro fior mgo swarepen faro I ba.” Ma Petrus i fuken faro Manseren: „Wa kofen wos peper ine faro nggo jer ke, roba faro kawasa kam ?” Ma Manseren I kofen: „Mansei berojus nabje manseren biëdi mm biëda, inari toean biëdi i ffur i be mandor ro manfian biësia kam, insa s’anan namnis. Ma manseren i mam mandor biëdi i fmr rariria, inari i d’ow i fa i fakwak papus biëna nakam. Slamat faro manfarmian benapes I Bape mandor ani sneri wasen, d’obo : Toean jedi sjariur, — ma i prer womin sia ma i d’anan ma i farinem isof i mser, inari toean biëdi i rama ro ras, mandor i swamser ba ma ro oras, mandor i fau i ba, — ma toean biëdi inari i perem i, fa i d’aksma manfarmian hoekoem seda ia. Manfarmian (manfian) befau toean biëdi marisein biëdi, bape i fasos kam ba ma i d’aser toean biëdi marisein biëda ba, hoekoem biëda inari piakrik; inari si buk pararer nabór faro i. Bape manfian befrur sasar, snar i fau atoeran ba inari i sma pararer nabor manggenemba.” Oso i sma nabor inari s’or nabor ro i; si kiar oso naba wer, inari s’or ro i nabor wer. — Ro bon Saiton. — Moeridsia s’or ro Man seren fa I farkor nadi faro si. — Ras oso, Manseren Jesus I nadi kwar. Posa, — moerid Biësi si fuken I: Manseren, Wa farkor nggo nadi rariso, — imms Johanes i farkor nadi 155 156 faro moerid biësia.” Ma Jesus I kofen faro si: „Mgo nadi boma mgo kofen raris ome: Nggo Kmasri ro Nanggi jaswa! Nggo bemaf Snombri kada be Snon-snon biëna- san sjadi snon-snon kaim. Sup ma swan si kam si sjom Au be Radja sedi kada. Bero ro doenia nggo, — nggo sjowi Au kada, imnis bero ro Nanggi sia si sjowi Au. Ro ras ine Wa be robean nggobeda fa i imnis nggo. Ng’or ampon ro Au, snar sasar nggobena ; — imnis nggo ng’ak buk ampon faro befrur sasar maro nggo sia. W’un nggo bur fafrows ia; boi Wa faspar nggo bur bilis. Snar au, Wa nai Snonpor ia; Au Wa nai Papoik ia ma Au Wa nai Nasan bemnaba. Amin. Mgo buk ampon faro kawasa befrur sasar be mgo sia, mgo-Kmasri Nanggi inari I buk ampon faro mgo kako; bape mgo buk ampon ba faro kawasa befrur sasar be mgo, mgo-Kmasri Nanggi I d’ak buk ampon ro sasar mgobena ba.” — Mgo mna awer kuker nadi. ■■— Ma Man- seren Jesus I kofen faro si kaker: „Toean oso bedakam; ro mandira i mbrain faro bati biësi oso fa i d’akia ro mm biëda. Fama bati biani robean biëda ibro kwar, riant i d akra faro bati oso wese ma i nuk kankenia ma i d’or: Napirmo, wa fnowek aja ma wa buk mamami di kior maro aja; meser inari ja siber na faro au. Snar kmkirine bati jesi oso i sjun ro rum jeda kwar fa i d’akia, bape ja sma robean ba.” — Bape toean ro rumia i kofen: „Djadiba, romawa jesi s’enef ro sim jeda; ja pokba j’iber aja fa ja buk na faro au.” Fama toean beores ro wondi, i d’or munda, i d’or munda. Ja kofen faro au, snon ani inari i d’iber i, ma roba snar i swar bati biëdi, bape snar bati biani i d’or manggenem. Riani Ja kofen faro mgo : „Mgo nadi, inari mgo sma; mgo serf, inari mgo dor; mgo nuk kankenia, inari si seben i. Oso- oso i nadi, inari i sma; oso-oso- i serf, inari i dor; oso-oso i nuk kankenia, inari si seben kerwaia fa i randum. Kma oso i sja fandu mgo ke, i buk keru faro romgun biëdi, bej’or kium ro i. Roba, romgun biëdi i d’or ijen ma kmari i buk ikak faro i ? Kma oso rar i ria i sja ba. Ma bebarbor mgo, mgo swar romawa mgobesi kuker roi bebje, mgo Kmasri Nanggi inari I benabje kawasa Biësi ba e ? Inari I swar si ma s’or Rur besren ia, inari I wan Rur besren faro si.” — Mararain be Jeroesalim. Manserett Jesus, I kofenbadir soesah, inari kiur kawasa. — Man- seren I kofen wer : „Ja rama kwar fa J’un for ro doenia, fama si kun foria kwar. Inari Ja sma masasi kako ma soesah nabor inari na mun Aja, sof nakam namnis kwar. Mg’obo, Ja rama kwar fa J’un dame ro doenia, inge ? Roba kaku, Ja rama kwar fa Ja rwas kawasa. Ro fior ine, snunkaku di rim si sja ro rum oso ma inari s’rwas; kior si dwark suru ma suru su dwark kior. Kma i sneri oser kuker romgun biëdi ba ma romgun sneri oser kuker kemari ba; imbanio i msor nabindi (imbi- kindi) ma nabin i msor imbaniori.” Ma Manseren I kofen kako faro kawasa: 157 158 „Mgo mam mandif oso ro rwar wam barek mgo kofen beri: Inari mekem! ma mekem miun. Ma wambraw i sjo, mgo kofen : Ras ine dares ia inari i sam, ma rariria. Mgo sararer-mgo 1 Abiadir doenia ma abiadir nanggi, mgo karuser na nabje. Snaro mgo fau abiadir fior ome ba ? Ma snaro manggun- mgo mgo karaüser napnapes ma sararer ba ?” — Ro Jeroesalim. Kawasa Jehudi s’obo si so Manseren Jesus kuker keru, snar I d’or Man- seren Allah be Kma Bïèdi. Bape Manseren I bor bur si ma I d’of ro sup Perea. — Kawasa Jehudï si frur festa fa si s war epen Judas Makab i jau kawasa Sjam bur Jeroesalim ma si frur Rum Allah babo wer. Fior paprim ia. — Ma Jesus I mbrain ro Rum Allah, ro warare Salomo. Ma Jehudi, si jar Manseren ma si kofen faro I: „Fior di beso wa sjariur kaker e? Kristus is Au, — boma, Wa kofen nanaps maro nggo.” Ma Jesus I kofen faro si: „Ja kofen faro mgo kwar, bape mgo kiar Aja ba. Fararur Ja frur ro snonpor Kma Jedi, na badir Aja; bape mgo kiar Aja ba. Snar mgo, —- domba ro na Jeda ba. Domba Jesi kada, si fau mgarem Jedia; Ja fau si ma s’aser Aja. Ja buk Babaje (Kankenem) bemnaba faro si; ma inari si ro ba beri ma oso i pok i sjob si bur rwasi Jeda ba. Aja ma Kma Jedi, nu beöser.” — Ma Jehudi s’uf keru wer fa si so I. Ma Jesus I kofen faro si: „Ja fasna fa rarur bebje kaku nabor faro mgo, Ja frur na ro snonpor Kma Jedi; fararur rosei biëdari mgo so Aja ?” Jehudi si kofen faro I: „Fararur Bena nedari nggo so Au kuker keru ba, bape W’onef Manseren Jahwe, snar Au snunkaku famfnom, — W’ow Au, W’obo Au ma Allah mu mnis 1” Ma Manseren I kofen: „Ko wasja ro Refo : „Mgo so-allah si ria! Refo i d’ap bemnaf Manseren Allah Wos Biëda, si be allah (ma ko pok ko san wos oser bur Refo ba), berariso mgo buk sof Aja mg’obo J’onef Manseren Allah, snat- Ja kofen: Aja, Allah Romgun Biëdi ria. Ja kofen orne, snar Kma Nanggi I fasren ma I wan Aja. Ja frur Kma Jedi ftrarur Biëda ba, bje kwar-mgo kiar Aja awer 1 Mgo mewer mgo kiar Aja, bape mgo mam fararur, Ja frur ro snonpor Allah fa mgo fau ma mgo mengakoe, Kma I nai Aja ma Aja Ja nai Kma.” Ma si marisen si for I wer, bape I bur ma I mbrain wer be war Jarden rwar irewa be mob Johanes i buk masasi ani. Ma I krin ro diwa resari. — Ro njan be sup Perea. Beso Kristus sia, si frur rariso ? — Ma kawasa si bor si jom user I. Ma Manseren I siber I, I kofen faro si: Oso d’obo i so Aja ma i swar kmari, snari, swari, romawa, naik ma srar ma kankenem biëda naba sjadi Aja, djadiba i be moerid Jedi. Oso i d uf aprop biëda ba fa i jomuser Aja, djadiba i be moerid Jedi. Oso d’obo i bawes rum bepium oso, i kein resari ma i kor koempang biëna nabje fa i mam i sma koem- pang na mnis fa i frur rum bepium ani. I swaruser ro bepon ba, ko mkak, i nimia kwar ma koempang nabro ma i pok i bawes rumia ba, si korjae i, s’obo : I f«W rum oso kwar, bape i sma imnis ba fa i bawes 159 160 fum ia. *— Robft Radja oso d obo 1 ra fa. i mbrob Radja oso wese, i kein resari ma i d’awos kuker mananur biësia, fa si serf, djadike soldadu sjaran samfur biësi si pok si jau soldadu sjaran samfur di suru ro Radja bemsoria. Ma djadiba, inari i wan faker biësia faro Radja ani, ro manak kaker ma i d’or dame. Riani oso i pokba i bor bur Biësia kam, i pokba i be moerid Jedi.” Kawasa si bor si kofen : Johanes, 1 trur tanda ba, bape roi nakam i kofen ro Jesus, wos kaku na ria. Ma kawasa si bor si kiar I orwa. JESUS I SUSU BUR I BE PEREA. I FARKOR FARO KAWASA: MAN SE- REN ALLAH I SWAR KAWASA NABA. Ma kawasa bej’or belasting ma kawasa bekin agama ba, si ra faro Manseren fa si trmsf farkakor Biëda. Ma Farisi ono ma Katib ono s’awos nanurem, s’obo: „Snon ome I bebati kuker bekin agama ba sia ma I d’anan kuker si.” Domba berio. — Ma Manseren I kofen wos peper ome: „Snon oso i fan donma utin ma oso i ro bur i. Inari i bor bur samfur di siw seser siw sia ro sup beursba fa 1 serf bero ia, isof i sma i, inge ? Ma i sma i kwar, 1 rir i ro radasi ma i marisen naba, ma 1 d or bati biësi fanam mm biëda ma i kofen mro si: Mg’akmarisen 1 Snar domba bero bur aja kwar, ja sma i wer. — Ja wawo faro mgo, ro Nanggi si mnaf snón oso benai agama ba, i mbror (betobat), inari si marisen i naba sjadi snon utin, si behari apepen bape si mewer si mbror. — Soekoe berio. — Bin oso i sma soekoe samfur ma soekoe oso i ro bur i ma bin i pam padamara ma i sapu rumia ma i serf miaren isof i sma i wer. I sma i kwar, i d’or bad biësi ma kawasa bekon fanam rum biëda ma i kofen: Mg’akmarisen! Ja sma soekoe bero bur aja wer! — Rariria malaekat Man- seren Jahwe Biësi, si marisen kuker snon besasar oso, i mbror.” — Romgun berio. — Ma Jesus I kofen: „Snon oso i nai romgun di suru. Ma beknik ia i kofen faro kemari, d’obo : Mami, wa buk maro aja arta waris rwar jeda ia. Ma kemari i rwas papus faro romgun biësu. Fioroba, romgun belank ,i d’un koempang biëna kam, i bur be sup bingwaim ma i fnak koempang biëna na bro, snar i kenem bekajan kaku. I fnak koempang biëna na bro, andoba (basbiser) min sup ani ma snonkbor ania i d’awaw, i sma robean ba kwar. Ma i serf fararur. Kawasa ro sup ani oso, i wan i fa i fakwak ben biësi. Benai i d’un ben biësi robean seda, snonkbor ani d’obo i d’akan robean orne, bape benai ia i mun wark snonkbor ani fa i d’an awer. Ma ansona sneri wasen, d’obo : Kema jedi manfarmian biësi di beso, si sma robean na mms, ma aja ja mar kuker basbiser. Bje kwar, ja kbawes ma ja bur faro kma jedia ma inari ja kofen faro i: Mami, ja besasar 161 11 162 be Nanggi ma be rwori! W’or aja be romgun bedi awer; wa buk sewa maro aja munda farari manfarmian besi oso. Ma i kbawes ma i mbrain faro kemari. Kemari i mam manwen i. Ma kmari i swar i naba, i mbrain fa i srow i, i d’awrepen i, i jas mgasi. Ma romgun ia i kofen faro kemari: Mami, ja besasar kwar be Nanggi ma be rwori 1 W’or aja be romgun bedi awer Ma kemari i wan manfarmian biësi d’obo : Mgo j’un sansun bepium ma mgo sansun i 1 Ma mg’un snunrwapin fa i wur ma mg’un sepatu fa i sower wesi I Mgo j’un sapi mgun bemafen am ma mgo karuk i. K’anan kuker marisein beba 1 Romgun jed’ine i mar fama i kenem wer, i ro bur aja fama ja sma i wer. Ma si kam, si marisen naba. Romgun beba i fararur ro jaf. Ma i bur be rum. Fianam rumia kwar i mnaf dadisen ma masmas. Ma i d’or manfarmian sia oso ma i fuken i : „Rosei di ria 1” Ma i kofen faro i: „Beknik bedi i rama kwar, riani kemami i karuk sapi mgun bemafen am, snar i sma i wer ma i dufba.” Ma beba ia i mnaf wos ome, i msor nabjeba kaku ma i mewer i randum. Riani kemari i sasiar ma i d’or romgun beba ia fa i d’akrandum. Bape romgun beba i kofen: „J’uf farmian au taoen nabor kwar ma j’ande prenta bena beoser ba, bape ja sma kambing mgun oser ro au ba fa ja frur festa kuker bati jesi. Bape romgun beknik bedine, i fnak koempang biëna fa nabro kuker bin bebjeba sia fama i rama, kwaruk sapi bemafen faro i.” Kemari i kofen : „Romgun jedi au, wa kern fioro so aja, roi jena kam au so bena na ia. I bje ko marisen ma ko snesna pre kam snar bekmk bedi i mar fama i kenem wer; i ro kwar bape ko sma i wer.” — Faker benapesba. — Ma Manseren I kofen faro moerid Biësia: „Snon kaja oso, faker biëdi i mamwark papus biëna. Ma si kofenbadir faker ani faro toean biëdi, snar i fnak toean biëdi papus biëna. Ma toean i d’or faker biëdi ma i kofen faro i: Ja mnaf rosei ro au ? Wa wof user fararur bena kam, snar au be faker ba kwar.” Ma faker ani sneri wasen, d’obo : „Inari ja frur rosei? Snar toean jedi i serf faker oso wese. Ja pokba ja famfron. Ma j’eber koempang, orne ja ma kero. — Ja fau rape, ja frur rariso, insa toean i jau aja, j’awau ba, bape j’akia ro kawasa rum sena. I d’or snon bej’un niaki kam, oso-oso, yd’obo : Au, w’un niaki di beso ? Snon ani i kofen: Mani,-Liter sjaran di fiak. Faker i wan i fa i fas Liter sjaran di suru. Posa, i d’or oso wese wer, d’obo : Au, w’un niaki di beso ? Bej’un niaki i kofen : Gendoem,-pikol utin di siw. Ma faker i wan fa snon bej’un niaki i fas fasau utin di fik. Ma faker i fasna kam faro toean biëdi ma toean biëdi i sandik i, snar i buk niaki i bor manggenemba. Kawasa doenia si faniae si nabje wer ro romawa isna s i a - — Mgo bepake papus ma koempang bena insa kawasa si bebati kuker au. Iriria kada, — mg’awau snar papus bena na ro bur au, — inari s’or mgo ro rum sena fioro- fioro. 163 164 — Wa bjeüser ro jar kapirare. — Oso bjeüser ro jar kapirare, inari bjeüser kako ro jar beba ma oso i napsba ro jar kapirare, inari i napsba ro jar beba kako. Mgo bjeüser ba kuker koempang, mansei inari buk harta kaku faro mgo ? Ma mgo bjeüsef oso wese nana biëna ba, mansei buk nana bena faro mgo ? Oso i pokba i d’uf farmian toean di suru. Inari i mewer oso ma i swar wese, roba i so oso ma i bor bur sumindi. Mgo pokba mgo swar Manseren Allah ma mgo swar koempang. Ma kawasa Farisi ono s’akmnaf wos onane ma s’onef Manseren, snar si so-si swar koem pang manggenem. Ma Manseren I kofen faro si: Kawasa kada s’obo mgo napes ; bape Manseren Allah I mamkir mgo snemna. Ma Manseren Allah I dain kawasa be serf sanandik ro kawasa.” — Snon benai nana nabor ma Lasarus. — Ma Manseren I faja, d’obo : „Ro menu oso, snon oso i kein, i kaja kaku ; i sansun i kuker sutra ma sansun bebje-bebje munda ma ras ras i frur festa. Ma ro menu ani snon oso, snori Lasarus, i d’akkenem. I kada i sma roioba, i beparpar ma i d’eber koempang ro snon kaja ani kerwa biëda. I d or robean mom-mom, besapi ro toean kaja medja biëda. Ma naf sia s’rama ma si reb par biëna. Fioroba Lasarus i mar, ma malaekat s’un i ma i kein sandem so Abraham. Snon kaja d’akmar ma s’erak i. Ma i pisak mgasi ro bemar sia mob seda ma ro soesah beba biëda i wa mgasi be bo ma i mam manwen Abraham ma Lasarus. Ma i d’or, d’obo: 165 „Mami Abraham, wa swar aja! Ma wa wan Lasarus fa i son rwapin biëda widomia ro war fa i prim sba jedi knik, snar ja duf nabjeba kaku ro for ine.” Bape Abraham i kofen: „Romgun jed’au, wa fanander awer, au, wa sma babje beda kwar ro doenia ma Lasarus i sma soesah ma duf. Ansona au wa sma soesah ma Lasarus i sma babje. Ma roi wese kaker, — oso ro mob ine d’obo i mam mgo, inari djadiba ma oso ro mgo d’obo i rama ro mob ine, djadiba kako, snar mob besamsejen fandu mgo ma nggo i dwark ko.” „Mami Abraham, j’or ro au, wa wan Lasarus be kma jedi rum biëda, snar beknik jesi di rim si sja kaker! I wawo faro si kada, insa s’rama awer ro mob bebjeba ine.” Bape Abraham i kofen wer: „Si sma Moses ma Nabi sia soerat sena ; si mnaf faro si kada !” Ma snon kaja ani i kofen wer : „Roba, mami Abraham; bemar sia oso, i ra faro si, diso si mbror di.” Bape Abraham i kofen : „Si mnaf Moses ma Nabi sia ba, inari si kandor bemaria oso wos biëda kako ba.” — Ko, manfarmian famfnom rnunda. — Oso i sma manfian oso i d’om jaf roba i fakwak rofanfan sia, ma manfian i siber be rum, i kofen faro manfian ani ba : Wa randum fa w’akan ! Boi i kofen faro i: Wa fasos robean fa mandira j’anan ma wa farowe sansun ma w’uf farmian aja. J’inem ma j’anan kwar, resari au, w’anan ma w’inem. Ma manfian i frur kam namnis, benai ia i kofen terima kasih faro manfian biëdi ke ? Ja mkak, benai ia i kofen ba. Rariria mgo kako; mgo frur 166 sasoser kam imnis kwar, mgo kofen: Nggo manfarmian beberoioba (nggo hamba bebe- roioba), nggo frur munda fararur, si soser faro nggo.” — Manseren Jesus ma kasunsia (romawa kapirare). Fior am, bin ono s’un kapirare sesi faro Manseren, fa I beberkat si ma I nadiwark si. Bape moerid sia si jau bin bej un kapirare sia; ma Jesus I mam orne, I msor moeridsia kero ma I kofen faro si Mgo befa, romawa kapirare s’rama ro Aja, ma mgo mun wark si awer, snar si so-si nai Keradjaan Allah. Ja kofen nanaps faro mgo, oso i d’aser Manseren Allah prenta Biëna imnis romgun kapirare ba, i randum ba beri ro Keradjaan Allah.” Posa, — I forepen si ma I rir rwasi ro si ma I beberkat si. — Ko frur rosei fa ko sma babfe ('kankenem) fioro-fioro. — I bur mob ani; I mbrain ro njan, bebarare sia oso i kunem ro wepursi ro warpon Manseren Jesus ma i fuken I: „Goeroe bebje, inari ja frur babje rosei fa j’aksma babaje (kankenem) bemnaba?” Bape Jesus I kofen faro i: „W’or Aja be bebje snaro ? Oser munda i bje, is orne Manseren Allah. Bape wa marisen wa sjun ro kankenemia, w aser sasoser na ia. Ma i fuken: „Sasoser rosei ?” Ma Manseren I kofen : „Sasoser anna : Wa mamun awer ; wa frur wos kuker bin awer; wa karau awer ; wa srer awer; wa bak niaki beda namnis ; wa bemaf kmami ma snami; ma wa swar min bedi imnis wa swar manggundau.” Ma snonkbor ani i kofen: „Toean, ro fior ja baba isof ras ine, j’aser sasoser anna kwar ; koerang rosei kaker ?” Ma Jesus, I matnnepen i; ma I swar i. Ma Manseren I kofen faro i: „Koerang roi oser kaker, wa rafa ma wa bob nana bena kam ma wa rwas na faro kawasa miskin. Ma inari wa sma arta beba ro Nanggi; posa — wa rama ma wa so Aja.” Bape snonkbor ani i fafko snar Manseren wos Biëdi ma i bur kuker soesah, snar arta biëna na bor kaku. Ma Jesus I mam faro moeridsia kam ma I kofen: „Kawasa kaja inari si randum Manseren Allah Keradjaan Biëda kuker soesah nabor.” Ma moeridsia si kandor snar wos ome. Ma Jesus I kofen wer : „Roma- wa jemgo, kawasa be kiar arta doenia, inari samsejen kero, si sjun ro Manseren Allah Keradjaan Biëda.” Onta i sjun ro ret mgaia, orne samsejen, bape samsejen wer snon kaja i sjun ro Keradjaan Nanggi. Ma moerid Biësi, si besoesah naba wer, si kofen oso be wese: „Rariria kada, inari robeaw oso i sma Slamat.” Ma Jesus I mamnepen si, I kofen: „Ro kawasa kada inari robeaw, bape Manseren Allah I fau robeaw ba; snar Manseren Allah I kada I pok nakaim.” Posa, — Petrus i kofen faro Manseren: „Nggo bor bur roi bebor kaim fa nggo so Au. Ma Manseren I kofen faro Petrus : „Ja kofen wos kaku faro mgo, beso Aja mgo’ne. Inari mg’akkein ro takta samfur seser sum insa mgo fnowek Romgun Snunkaku ro fior roi nakam na babo, fa mg’akkaraüser er Israel samfur seser sum. Si kam bebur rum, naik, srar, kma, sna, romgun sia, roba jaf 167 168 snar Aja ma snar Abar Slamat, (Anggakinem bebje) inari si sma ro fior ome be utin: rum, naik, srar, sinan sia, romawa sia ma jaf ma ro warpur: kankenem bemnaba. Beponsia, si bor inari si pur ma bepursia si bor, inari si pon.” — Hakim benapesba. — Manseren Jesus I faja wos peper oso kaker fa I farkor moerid Biësi, i bje, si nadi munda ma si sariar awer. •— I kofen: „Ro menu oso, hakim oso i kein. Hakim ani i kandor Manseren Allah ba ma i mkak snunkaku ba. Ro menu ani kabom oso i sja; i ra faro hakim ani ma i d’or ro hakimia, i kara perkara biëda. Hakim i kara perkara biëda fasauba, bape bin ani i d’or munda isof hakim i kofen: Ja kandor Allah ba ma ja mkak snunkaku ba, bape bin ani i besoesah aja manggenem, riani ja mnaf jar biëda. Ja mnaf faro i ba, inari i frur aja fa ja mor, snar i rama ro ras-ras.” — Ma Manseren I kofen: „Mgo mnaf hakim benapsba wos biani. Inari Manseren Allah I mnaf faro kawasa Biësi ba ke ? Beör ro isna ma rob ro I ma I swar si. Ja kofen faro mgo, inari I fnowek si fasau 1 Bape Romgun Snunkaku I rama wer, kawasa ro doenia inari si kiar kaker e ?” — Snon Farisi ma snort bej’or belasting. — Ma Manseren I kofen wos peper oso faro kawasa be ow manggunsi, s’obo si napes, boi be onef kawasa wese. D’obo : „Snon di suru su ra be Rum Allah. Oso snon Farisi di ria, sumindi snon bej’or belasting. Snon Farisi ani i d’ores ma i kofen d’obo : O Manseren, ja kofen terima kasih faro Au, snar aja mnis kawasa wese ba: ja karau ba, ja sararer ba, ja frur perkara bin ba; aja snon bej’or be lasting ba imnis snon orne! Ja bepoeasa ras di suru ro oesboe kam ma ro roi nakam ja nai na, ja buk roi oser ro samfur be Rum Allah. Bape snon bej’or belasting i ra fanamba ma i mkak i wa mgasi be bo, bape i baser manggundi andendi ma i kofen : O Manseren, aja snon sasar, bape Wa san aja awer! Ja kofen snon besuru ani ia i bur be rum, i sma berkat nabor wer ro snon bepon ani. Snar oso-oso i d’ow manggundi fa i be nasan inari i sapi; bape oso i marares i ba, inari i benasan.” 169  SOES AH BEBA MA MARMAR RO MANSEREN JESUS. 172 1. Knamia, biëdari bebararasia s’awos imuk fa si mun Jesus fa I mar. 2. Sanandik ma mamewer. 3. Medja besrenia. 4. Si for Manseren Jesus ma si behoe- koem I fa I mar. 5. Golgotha. Djoeroeslamat (Messias) ro soesah beba ia. Knamia biëdari bebararasia, s’awos imuk fa si mum Jesus fa I mar. Paik Februari. — S’or Manseren, snar Lasarus i duf. — Ro menu Baithani, snon oso i barek i duf naba, snori Lasarus. Lasarus ani, Maria ma Martha srar subedi ria. Maria berem Manseren Jesus kuker mani bespum ma bekakur, ani. Ma Lasarus srar biësu su j’akirem Manseren Jesus, su j’obo : „Toean, bati bani i duf.” Manseren I mnaf ome, I kofen d’obo : „Inari i mar kuker dafduf orja ba; bape inari si sandik Manseren Jahwe kuker dafduf ani.” Ma Manseren I swar Lasarus ma srar biësu. Ma I mnaf angkakirem ani, I kein ras di sum ro Baitabara kaker, mob Johanes biuk masasi ro i, am. Posa, — I kofen faro moerid Biësi: „Ko ra be sup Judea wer.” Moeridsia, si mkak, snar Manseren d’obo, I ra be sup Judea wer. — Bape moerid si kofen : „Wa ra be sup Judea wer e ? Kawasa Jehudi ro Jerusalem s’obo si mun Au, si kin keru kwar fa si so Au ma ansona W’obo Wa ra be sup Judea wer.” Jesus I kofen: „Ro ras oser > — oras samfur seser suru, inge ? Oso I mbrain ro isna, i karsar ba, snar i mam ro isna doenia. Bape oso i mbrain ro rob, inari i karsar wesi, snar isna ba.” I kofen rariria kwar, posa — d’obo : „Bati kobani Lasarus, l d’enef; bape Ja rafa fa Ja ban i wer.” Ma moerid Biësi si kofen: „Manseren! Lasarus 173 174 i d’enef kada, inari i pre wer !” Bape Jesus I d’awos ro marmar biëda, fama moeridsia si swaruser, s’obo: „Manseren I d’awos ro anenef. Ma Jesus I kofen nanaps faro si: „Lasarus i mar kwar ma Ja marisen snar mgo, Ja ro ro mob ani ba, insa mgo kiar. Bape ansona ko ra faro i!” — Ma Thomas, si nir i be Didimus 1 ), i kofen faro min biësi, d’obo : „K’akra fa k’akmar kuker ï.” — Manseren I far kor Martha. — Ma Jesus I rama ro Baithani, I mnaf, Lasarus i barek ro kubir 2 ) ras di fiak rape. Baithani ma Jeru salem manakba (kilometer di kior munda), riani Jehudi ro Jerusalim si bor, si mam Maria ma Martha fa s’awos fanander su snesna, snar su besoesah manggenem kuker srar subedi i mar. Ma Martha i mnaf Jesus I fanam kwar, i sasiar fa i srow I. Bape Maria i kein ro rum. Ma Martha i kofen faro Jesus : „Toean, Au sja ro mobine kada, inari srar jedi i marba. Bape ja fau, Au, W’or roio — Manseren Jahwe inari I buk faro Au nakam, Au, Wa marisen na.” Ma Manseren I kofen faro Martha: „Srambri inari i d’iber i wer.” Ma Martha i kofen faro Manseren : „Mboi, ja fau inari i d’iber i ro abiber ro Ras bepupes ia.” Jesus I kofen: „Aja so, — Abiber ria ma Aja so, — Kankenem (Babie) ria. Oso i kiar Aja, i mar, fama inari i kenem wer; ma oso i kenem ma i kiar Aja, inari i marba. Wa kiar orne ?” Ma Martha i kofen : „Mbói 1) Didimus. Ko kofen ro wos kobeda: Sasaper. 2) Jehudi si rir bemar sesi ro aweab ia dori; ma s’nospepen i kuker keru bepenok, romantar kaku. Manseren ja kiar kwar, Au so, — Kristus, Allah Romgun Biëdi, berama ro doenia na.” Posa, — Martha i bur ma i d’or nanurem Maria d’obo: „Manseren I sja ma I d’or Au 1” Ma Maria i mnaf orne, i kbawes kapaper ma i ra faro Jesus. Manseren I sjun ro menu banim, I waf ro mob Martha i srow I ani. Ma Jehudi berama kwar fa s’awos fanander Maria sneri, si mam Maria i kbawes kapaper ma i randa, si jomuser i, s’obo, — i ra be kubir fa i kanes orwa. Ma Maria i mam Jesus, i kunem ro wepursi ma i kofen faro Jesus : „O Manseren, Au Wa ro ro mob ine kada, srar jedi i marba beri.” Ma Jesus I mam Maria i kanes ma Jehudi bejomuser ansi, s’akkanes, I swar naba ma sneri i so, d’obo : „Mgo rir i ro mobo ? Ma si kofen faro I: „Rwama Manseren fa Wa maëm.” Ma Jesus kianes. Jehudi si kofen: „Toean orne I pok bias bepraf si mgasna, snaro I dwark Lasarus bur marmar ba ?” — Manseren, I ban Lasarus fa i d’iber i wer. Ma Jesus I fanam kubir kwar, sneri i so wer. Kubir ani aweab di ria ma s’nosnepen i kuker keru romantar. -Ma Jesus I kofen: „Mgo korkor keru orne.” Ma Martha, bemaria srandi i kofen faro Manseren: „I mbram kwar, ras ine ras befiak rape!” Ma Jesus I kofen faro i: „Ja kofen faro au kwar: wa kiar kaku kada, inari wa mam Manseren Allah pajamium Biëda.” Ma si korkor keru ani. Ma Jesus I wa mgasi be bo, ma I kofen : „Mami! Terima kasih faro Au, snar Wa mnaf Aja kwar. Aja kada, Ja fau, Wa mnaf 175 176 Aja fioro, bape Ja kofen ome, snar kawasa bebor s’ores jar kubir ome, insa si kiar, — Au, Wa wan Aja.” Posa, — Manseren I d’or naba : „Lasarus, wa sasiar 1” — Ma bemar ia i sasiar ; kruben bepioper, — si buk parek i na sja kaker ma kruben oso i wapen andandi. Ma Jesus I kofen: „Mgo per kruben na fa i mbrain.” Ma Jehudi, berama fa bej’awos fanander Maria ma Martha su snesna si mam orne ma si bor si kiar Jesus. — Sanhedrin 1 ), si karaüser ma s’awos imuk, s’obo si mun Jesus. — Bape ono, si ra faro Farisisia, si wawo faro si, — buro Manseren I ban Lasarus fa i kenem wer. Imam bebarara sia ma Farisi sia s’fandur Sanhedrin, s’obo : „Nggo frur rosei ? Snon ani I frur tanda nabor. Ko munwark I ba, inari kawasa kam si kiar I ; ma kawasa Roma inari si jau ko bur mob kobeda.” Ma oso ro si, snori Kajafas, i be Imam beba ro taoen ani, i kofen faro si: „Mgo bodok, snar mgo firuser (swaruser) ba: i bje, — oser i mar fadwer kawasa kam, roba, — kawasa kam inari si ro.” Kajafas i kofen wos ani ro manggundi ba; i kofen orne, snar taoen ani i be Imam beba, riani i bardi Jesus inari I mar dwer kawasa sia. I dwer Jehudi si jer ba, boi marmar Biëda insa I fandur Manseren Allah romgun Biësi, be- mbrain faspar kwar, kaim. — Ma randak ro ras ani beri, kawasa Jehudi si serf njan oso fa si mun Manseren. 1) Sanhedrin. — Jehudi bebarara sesi s’fandur fa si priksa perkara agama. Februari-Maart. — Jesus I susu bur Jerusalem ma I keen ro menu Efraim. — Riani Manseren Jesus I mbrain ba kwar ro mgaba fandu kawasa Jehudi sia, bape I bur be sup beürsba be menu oso, snori Efraim ma I kein orwa kuker moerid Biësi. Ma Imamsia bebarare sesia, si buk prenta oso kwar, fa mansei befau mob Manseren rioro ia, si wawa faro si, insa si for I. Maart-April. — Mararain bepur. Jesus d’obo I ra be Jeru salem. —- Ma festa Paska fianam kwar, Ma kawasa si bor ro sup am, si bur be Jerusalim fa si fasren si bepon festa ia. Si serf Jesus ma s’awosjaë si ro rum Allah, s’obo: „Mgo firuser (swaruser) rariso ? Inari I d’aksjun festa ke, roba ke ?” — Kur ani Manseren Jesus ma moerid Biësia si sasiar fa si mbrain be Jerusalim ma Jesus I pon si. Moerid sia si kandor ma bej’omuser sia si mkak. — Jesus I mbrajen ro Jeriko, mandira bepon Ras Sabat ma I d’akiai ro Sakeüs rum biëda. — Ma Jesus I mbrafen ro Jeriko ma I mbrain ro menui'a. Ma toean oso i kein ro Jeriko, snori Sakeüs. Snon am, bej’or belasting mananur sedi ria ma i kaja kaku. Ma Sakeüs i rarian i mam Jesus, snon berariso. Bape Sakeüs i kakiba, riant i pokba i mam Jesus, snar kawasa si donek (fios). Riant i mbrain fasau fa i pion ma i d’ek ro araknam oso, insa i mam Jesus nabje. Ma Jesus I rama kwar ro furi, I wa mgasi rarias ma I kofen faro Sakeüs : 177 12 „Sakeüs, w’ado fasau, snar ras ine Ja kein ro rum beda.” Ma Sakeüs i sabu fasau ma i tpfima Manseren kuker sneri marisein. Ma kawasa bemam ome, s’awos nanurem, s obo^: „I ra faro snon bebjeba fa I d’akiai so i.” Sakeüs i kbawes ma i kofen faro Manseren: Papus jena munia ja buk faro kawasa bemis- kin; ma oentoeng kam ja sma kuker anggar, inari ja siber befiak. * 1 ) Ma Jesus I kofen faro i: Ras ine rum orne i sma slamat, snar snon orne kako Abraham romgun biëdi. Snar Romgun Snunkaku I. rama fa I serf bero sia fa si sma Slamat. Ro Jeriko. — Sabat bepupes ro Manseren Jesus kankenem Biëda. I kofenbadir faro moerid Biësi, inari I mar fasau ma inari I d’iber I wer— Kniko, si bur be Jerusalim. Ma Jesus I dun moerid Biësi si jer ma biardi faro si roi nakam na kiur si. I kofen faro si: „Mgo maëm, ko ra be Jerusalim ma Nabi sia wos sena., s bardi snar Romgun Snunkaku, inari na nik. Inari si bob Romgun Snunkaku faro Imam berara sesi ma faro Katib sia ma inari si behoekoem I fa I mar ma inari si bob I faro kafir sia. Inari s’onef I ma si fandi I ma s aninef I. S’os I, posa — si mun I ma ro ras bekior inari I d’iber I wer.” Ma moerid si firuser roi onane ba, n’rok be sarber, ma si fau sarber knamia ba. 1) Ro soerat Eksodus fatsal 6, Moses i beprenta, buro, oso i karau oso wese koempang biëna, hakim behoekoem snon karau, fa i siber koempang nakam, be sum, nam, — oso i karau roepia samfur, i siber samfiir dl suru. Sakeüs i behoekoem manggundi, d’obo inari i siber befiak. 178 — Salome fararior biëda. — Posa, — Sabe- deüs romgun biësu snari i d’un su, is orne Johanes ma Jakobus. Ma i bemaf Manseren ma i d’or roi oser ro Manseren. Jesus I kofen faro i. „W or rosei ?” Ma bin am i kofen : ,,Wa marisen kada, Vv 7 a wan romgun jesu osune, fa oso i kein ro rwar kaku Beda ma sumindi ro rwar sar ro Keradjaan Beda.” Ma Jesus I kofen faro si: „Mgo fau fararior mgobeda ba. Mu pok, mu j’akinem tjawan 1 ), Aja J’inem i, ma mu pok mu j’aksma masasi 2 ), Aja, Ja sma i ë? Ma su kofen: „Nupok.” Bape Jesus I kofen : „Mu j’inem tjawan Jeda kada, mu j’inem i, ma inari mu j’aksma masasi Jeda; bape Kma Jedi ro Nanggi I so > — bebuk mob ro rwar kaku ma ro rwar sar Jeda.” Ma moerid samfur wese, si mnaf Johanes ma Jakobus fararior subeda, si msor su naba. Bape Jesus I d’or moeridsia ma I kofen: „Mgo fau Radja ma berara kaim, si biasa si beprenta kawasa sesi kuker papoik. Bape mgo frur rariria awer. Oso d’obo i kaki siadi mgo, inari i d’uf farmian mgo, ma oso d obo i pon mgo, inari i manfjan mgobedi. Romgun Snunkaku I rama fa s’uf farmian I ™» I rama insa I kin sjowi ma fa I farser Rur Biëdi fa I per kawasa si bor.” — Ma si mnaf I. — Wos peper ro Radja, bebuk koempang faro manfamian Biësi, fa si dagang. — Ma I buk *) Tjawan. — Robeser aninem imnis gelas, mangko ma wese. Jehudi si sarber kawasa kankenem ia be tjawan x d mem. , a ) Masasi. Ma si sarber soesah be masasi, i sar uk snunkaku ia. 179 180 sarber oso wer, snar si fanam Jerusalim kwar ma snar si firuser (swaruser), si mam Keradjaan Allah ro mgaba beri. Ma I kofen : „Toean beba oso i mbrain be mob bingkwaim fa i sma nasan Radja, resari i siber wer. Bepon i bur, i d’or rnanfarnian biësi samfur ma i buk faro oso-oso roepia samfur di rim ma i kofen faro si: „Mgo dagang kuker koempang osine, ’sof ja siber wer.” Bape kawasa ro sup biëda, si mewer i ma si wan ono si wawo faro Radja beba : „Nggo mewer i beprenta nggo.” Fama Radja beba i siber toean ani be Radja kwar ma 1 siber be sup biëda wer. I mbrafen ro sup biëda wer i wan fa s’or manfamian biësi fa si wofuser fa i mam, si dagang rariso kuker koempang biëna; si sma oentoeng ke. Manfamian bepon i rama, i kofen faro Radja : „Roepia samfur di rim, Toean i buk tnaro aja anna, na beoentoeng roepia utin di^rim. Ma Radja i sandik manfamian biëdi d’obo 1 bje-user toean biëdi koempang biëna nabje kaku, riani i siber i be mananur ro menu samfur. -— Ma besuru i rama, i kofen : „Toean, roepia samfur di rim, wa buk maro aja anna, na beoentoeng roepia utin di suru, samfur di rim.” Ma Radja i siber i fa i beprenta menu di rim. — Ma oso wese i rama ma i fasna roepia samfur di rim anna ma i kofen faro Radja: „Roepia samfur di rim. Toean i buk maro aja anna na so n’ine; ja pangun na ro lensok ma j’okef na. Ja mkak au ; snar wa pakrik kero. W’un fa wa nai oso wese nana biëda ma wa kin pokem, oso wese 1 ker. Ma toean biëdi i kofen faro i: „Manfamian bebjeba d’is au 1 Ja behoekoem au, j’user wos, manggundau, wa kofen anna. Wa fau snon bepakrik d’is aja; j’un oso wese nana biëna bur i ma ja nurek ro jaf, ja kaker ro i ba. Mbajo wa buk koempang jena ro kantor koempang ba ? Rariria kada, ansona j’or koempang jena wer kuker boenga biëda. Posa, — Radja i kofen faro manfamian wese : „Mgo j’un roepia samfur di rim biëna bur i ma wa buk na faro snon benai utin di rim ani.” Ma manfamian wese si kofen: Toean i sma utin di rim rape !” Ma Radja i kofen : „Ja kofen wos kaku faro mgo : Oso i sma kwar, inari i smafnowek kaker; oso i nai osoba, nana biëda, inari s’un bur i kaker. Ma mgo j’un kawasa, bemewer ja bar nasan Radja, be mobine ma mgo mun si fa si mar.” -— Wos peper ro Talenta. — Ma Manseren Jesus, I farkor kuker wos peper oso wer, d’obo : „Keradjaan Nanggi imnis toean oso, i bur fa i mam sup amber. Ma i d’or manfamian biësia fa i rwas koempang biëna faro si. Oso i sma talenta 1 ) di rim, oso wese talenta di suru ma bekior i sma oser munda. I buk faro oso- oso bejuser papok ma pande biëda. Posa, — toean am i bur. Ma besma talenta di rim, i dagang ma i sma talenta di rim, na fnowek. Rariria besma suru, i sma oentoeng suru wer. Bape besma oser ani, i jokef toean biëdi koempang biëna ro sapropia dori. Fioro, — *) Talenta oser imnis roepia sjaran di suru, utin di fiak. Manseren I farkor maro ko kuker sarber ani: Roi bebor kam, Manseren I buk maro ko, ko bepake fa Man seren, I sma oentoeng ma hormat. 181 182 resari manfamian ansi toean sedi i siber wer ma i d’or manfamian biësi fa si wofuser faro i. Manfamian, besma talenta di rim, i rama ma i kofen : Toean wa soser talenta di rim maro aja ma ja sma oentoeng, — talenta di rim na fnowek wer. Ma toean biëdi i kofen faro i: „Au, manfamian bejuser sasoser jeda nabje kaku; wa bjeüser sasoser ker munda, inari ja soser nabor wer faro au. Wa sjun fa w’ak- marisen kuker toean bedi.” — Ma besma talenta di suru, i kako i rama ma i kofen -■ „Toean wa buk talenta di suru maro aja ma ja sma oentoeng talenta di suru wer.” Ma toean biëdi i marisen i, d’obo : „Hamba bebje d’is au, wa bjeüser toean bedi sasoser biëda nabje kaku, inari ja soser sasoser beba faro au. Wa sjun fa w’akmarisen kuker toean bedi.” — Bape besma talenta oser ani, i kako i rama ma i kofen: „Toean, ja fau, au wa pakrik kero, wa nurek ro jaf wa kaker ba ma oso wese i so pokem, au w’un i fa w’an i. Riant ja mkak ma ja jokef koempang bena ro saprop ia dori. Koempang anna is orne kwar.” Ma toean biëdi i msor i ma i kofen : Wa fau, ja nurek ro jaf, ja kaker ba ma j’un pokem, oso wese i ras kwar. Riani i bje wer wa rir koem pang jena ro kantor koempang. Rariria kada, inari ansona j’un koempang jena wer kuker boenga ia. Riani mgo j’un talenta biëda bur i ma mgo buk i faro besma samfur rape. Snar oso i sma kwar inari i sma fnowek kaker fa i sma nabor. Bape oso i sma ba, inari s’un nana biëda bur. i. Mgo san manfamian be befawir ba be wondi, ro mob fnureb; mob si kanes ma s’arkfafaes si nasna.” Hari Minggo. — Mararain ro Jeriko be Baithani. — Bar- timeus. — Jesus, I kofen wos anna kwar posa, — I mbrain pon si be Jerusalim. Ma I kuker moerid Biësi, si sasiar ro Jeriko, kawasa si bor si jomuser I. Ma snon mgabepraf oso, snori Bartimeus, Timeus romgun biëdi, i kein ro sampak andindi ma i d’eber koempang. I mnaf kawasa si bor, si mbrain ro sampak, i fuken: „Rosei i ria ?” Ma si wawo faro i: „Jesus ro Nasaret, I so, — bembrainuk i.” I mnaf orne beri, d’obo beri: , Jesus, Au romgun ro Dafid, Wa swar aja 1” Ma kawasa si fjow i, s’obo i d’or awer ; bape i d’or naba wer : „Jesus, romgun ro Dafid ,Wa swar aja I” Ma Jesus I d’ores kar (kan) ma I wan s’un Bartimeus faro I. Ma bejor i sia, s’obo : „Wa kiar, wa kbawes, I d’or au !” Ma i d’obes sjato biëda ma i mbrain be Jesus. Ma Jesus I kofen faro i: „W’or Aja kuker rosei!” Ma i kofen, d’obo : „Manseren, ja mam wer kada !” Ma Manseren I kofen: „Wa mapm ! Kakiar beda biëdar slamat beda!” — Ma i mam beri, ma i so Jesus ro sampak ia ma i sandik Manseren Jahwe. Ma kawasa kam, si mam orne, s’aksandik Manseren Jahwe. — Manseren Jesus ro Baithani. Bati Biësi, si Jasos kam fa Manseren I d’anan ma I d’enef ro rum seda. — Maria i rem Manseren Jesus wesi. — Ras di wonem bepon festa Paska Ma Jesus I mbrafen ro Baithani, Lasarus, menu biëda. Lasarus, Manseren bian i be kenem wer, — ani. Ma si famna (fasos robean) faro I ro Simon bepado rum biëdaia. Ma Martha 183 184 i d’uf farmian ma Lasarus i d’akkein ro medja. Ma Maria i d’un fiom oso kuker narwastoe kaku 1 ), harga biëda i ba. Ma Maria i ra be mobia, Manseren I kein ma i pangar fiom ani ma i rem Manseren Jesus rwuri; ma i sfu Manseren Jesus wesi kako ma i pios Manseren Jesus wesi kuker snumburaim biëna. Ma mani ani saspum biëdaia kiasiper rumia dori be- siper. Ma moeridsia si mam ome, si msor Maria naba kaku, s’obo : Roegi beba so, — 1 Ma Judas, Simon ro Iskariot romgun biëdi (inari i bob Manseren faro benai I ba sia), i kofen: „Ko bob mani orne kada, inari ko sma roepia utin, — nabor wer fa ko buk na faro kawasa bemiskin.” Bape Judas i kofen orne ba, snar i swar bemiskin sia; i so, — beardu Manseren Jesus ma moeridsia koem- pang sena ma i snon bekrau koempang. Ma si kam si msor Maria naba kaku. Bape Jesus I kofen : „Mg’awos bin ome awer; mgo bemanggenem i snaro ? I frur fararur bebje kaku be Aja. Miskin sia inari si sja fioro, ma mgo marisen mgo swar si, oso i dwark mgo ba. Bape Aja Ja kein fioro so mgo ba. Maria kada, i frur namnis kwar. I rem Aja kuker mani bespum biëda fa i fasos baken Jeda fa s’erak i. Ja kofen wos kaku faro mgo : Ro mob nakam ro doenia besiper, si farkor Indjil (anggakinem bebuk marisen) faro kawasa, inari si swarepen kako fararur biëda orne.” i) Narwastoe. — Mani bespum nabje kaku. Harga biëda i ba, riani kawasa benapsba, si frur mani wese, s’obo narwastoe. Bape Maria i rem Manseren kuker narwastoe kaku. Hari Minggo-mandira. _ Judas, i ra be Manseren Jesus benai I ba sia, fa I bob Manseren faro si. — Posa, mandira, Judas (s’or i be Iskarioth), oso ro Manseren Jesus moerid Biësi, i ra faro Tmam berara sesi ma i d’awos kuker si fa i bob Manseren faro si. I fbken si d’obo : „Mgo bak rosei maro aja, fa ja bob Jesus faro mgo ?” Ma Imam si buk faro i sikkel sarak samfiir di kior. Ma Imamsia si marisen naba. Ro kuro am beri Judas i serf njan fa i bob Man seren ro kankunes, insa kawasa si mbrus awer. — Kawasa si bor, si ra be Baithani fa si mam Manseren Jesus ma Lasarus. — Ma kawasa Jehudi si bor, si mnaf Manseren Jesus I sja ro Baithani. Ma si ra be Baithani fa si mam Manseren Jesus ma si mam Lasarus, snar si mnaf Manseren I ban Lasarus bur bemarsia. Riani Imam beba s’awos fa si mun Lasarus kako, snar kawasa si bor si kiar Jesus biëdar Lasarus. Jesus I d’ek keledai ma I ra be Jerusalim. Kawasa si bor si jaker I ma si sjom I be Romgun Dafid. — Kawasa ro Jerusalim si mnaf Jesus I sja ro Baithani, si mbrain ro arwo be Baithani ma si srow Jesus. Ma Manseren Jesus kuker bejomuser I sia, si rama ro Baith Fagi 1 ), fanam Bon Saiton. Ma Manseren I wan moerid di sum, I sjoser faro su, d’obo : „Mu ra be menu ia ma kuro mu sjun menu ia, Baith Fagi. — Ko kofen ro wos kobedi: Menu Ara. Ro menu ani araknam nabor. 185 186 inari mu mam keledai bin oso, si fes i ma mgu biëdi i fnowek i. Oso i d’ek ro i baim. Mu per i ma ma mu j’un i maro Aja. Ma oso i fuken mu: Mu per i snaro ? Mu kofen faro i: Manseren I marisen biëpake i 1 Ma inari i rir i beri.” Ma wawan ansu su ra ma su sma nakam imnis Manseren I kofen faro su kwar. Su sma mgu ia, s’fes i ro njan beso fanam kerwa ia. Ma benai ia i mam moerid su per keledai ia, i fuken su: „Mu frur rosei ?” Ma su kofen : „Manseren d’obo, I biëpake i.” Ma si munwark su ba. Rariria Nabi wos biani i nik, d’obo : „Mgo kofenbadir faro nei Sion : „Maem, — Radja bedi I sjama, I bearua msor fasauba ma I d’ek keledai, aiwan bebar papus, mgu biëdi.” Ma moerid su j’un keledai mgu biëdi ia faro Manseren, posa — si rir sansun sena ro keledai ma Jesus I kein ro kruri. Ma krlpdai i mbrain kuker Manseren ma kawasa si bor, si rir sansun sena ro sampakia fa keledai i mbrain ro bo na; wese si kor korma raim ma si bor na ro sampakia. Ma kawasa berama ro Jerusalim fa si mam Manseren ro Baithani, si sabu ro bon Saiton si mam Jesus, si siber wer, s’akmbrais ma si sandik mgaren (kuker mgarem beba) Manseren Jahwe kuker fararur beba, si mam ro Manseren Jesus kwar. Si kofen: „Hosana Radja berama be ko ro Snonpor Manseren Jahwe 1 Hosana ro mob bekaki. Ma kawasa si mbrain pon Jesus ma kawasa bejom sia, si mbrais, s’obo : „Hosana, Dafid Romgun biëdi I Hosana 1 Berama ro Snonpor Manseren Jahwe, I d’un Slamat! 187 I bawes kma kobedi Dafid Keradjaan biëdi wer!” (Kur ani moeridsia si swarepenba Nabisia si kofenbadir roi onane kwar, bape Manseren I d’iber I bur kubir kwar si firuser, buro Nabisia wos sena na nik kwar). Ma kawasa si fajaüser, Manseren I d’or Lasarus bur kubiria ma I ban i bur bemarsia. Tanda ani biëdari kawasa si rama fa si srow I. Farisisia, si mam Manseren Jesus kuker kawasa bebor ansi, si kofen: „Mgo maem, k’awau ! Doenia besiper si jomuser I.” Ma Farisi ono, si kofen faro Manseren: „Wa fjow moerid Besi, fa si kein fasis I” Ma Man seren I kofen: „Si kein fasis kada, inari keru na n’ojer.” — Jesus I kanes snar Jerusalim ma I kofen badir hoekoem inari i min Jerusalim. — Ma Jesus kuker bejaker I sia, si fardar (fanam) menu ia. Ma Jesus I mamnepen menu ia, kianes d’obo : ,,Wa firuser (swaruser) kada, fa wa sma Slamat I Bape ansona wa fau i baim. Fior inari riama, kawasa benai au ba sia, inari si jar au isof wa sasasu (w’awau) ma inari si kok au ma si mun romgun besi; keru oser i biarkepen keru wese ba, snar ro fior Man seren bedi I serf au, I srow au ba.” Ma I sjun ro Jerusalim, bekein ro menu ia, si kandor kam ma si kofen : „Mundiri is orne ?” Bape kawasa si kofen : Orne, — Jesus, Nabi ro Nasareth ro sup Galilea I ria I” Snon Grika 1 ) ono, si marisen si mam Jesus. , . 5 Sup Grika. Kawasa Jehudi, Sem, Noak romgun biëdi, kpur biësia. Kawasa Grika, Jafet, Sem sumindi, kpur biësia. Sem kpur biësia si susu bur Manseren, Jafet biësi si rama fa si mam Jesus, bej’user Noak wos biëda. 188 — Ma Jesus I randum ro Manseren Rum Biëda. Ma snon Grika ono berama ro Jerusalim fa s’aknadi ro festaia, si ra faro Pilipus (Manseren moerid Biëdi ro Baith Saida) ma si fuken i, s’obo: „Toean, nggo marisen nggo mam Jesus I” Ma PiHpus i d’or Andareas ma su ra be Jesus fa su kofenbadir kawasa Grika fararior seda faro I. Ma Manseren I kofen faro su: „Oras, Romgun Snunkaku I sjun ro pajamium Biëda i sja kwar. Ja kofen wos kaku faro mgo : Ko ker fas mor ro saprop ba, fa i mar cu, inari i mauer munda; bape ko ker i ma i mar, — resari i buk oentoeng nabor. Oso i besnar kankenem biëda kada, — kankenem ia inari i ro bur i; bape oso i besnar kankenem biëda ro doenia ine ba, inari i d’ardu i fioro- fioro. Oso d’obo i farmian Aja, i so Aja kada ma mob Aja Ja kein ro i ia, manfarmian Jedi d’akkein. Oso i d’uf farmian Aja, inari Kma Jedi biuk nasan faro i. Rur Jedi rarian ansona, ma inari J’or rosei ? Ja nadi ke fa Kma Jedi I faspar Aja ro fafisu ome ? Roba beri! Biëdari ome Ja sjun ro fafisu orne. Mami, Wa fasna Snombri pajamium Biëda!” Ma mgarem Nanggi oso i kofen: ,,Ja fasna pajamium Biëda kwar, ma inari Ja fasna i wer.” Kawasa bej’ores fanam Manseren, s’obo: „Kadadu riok.” Wese wer si kofen: „Malaekat oso i d’awos kuker I kwar.” Bape Jesus I kofen : „Mgarem ani riok snar Aja ba, boi riok snar mgo. Ansona doenia inari sma hoekoem ma mananur biëda i d’awau. Ma fior Ja kaki bur saprop, inari J’un si kam.” Manseren I kofen orne, biëdari marmar Biëda ia. Ma kawasa si fuken I s’obo : „Refo i kofen : Kristus inari 189 I kein fioro-fioro, ma Au Wa kofen : Romgun Snunkaku inari I kaki bur saprop ia ? Mundiri is ome, — Romgun Snunkaku ?” Ma Jesus I kofen faro si: Isna biëisna mgo fioro ba kwar. Mgo mbrain ro fior isna, insa mg’awaw awer ro fnurebia. Oso i mbrain ro fnureb, inari i sasasu. Isna i sja kaker, mgo kiar isna ia, insa mgo sna be Isna romgun Biësi. Manseren I farkor roi anane faro kawasa kwar, I bur ma I d’of. Ma I mamnepen Rum Allah, posa — mandira I bur kuker moerid Biësi be Baithani fa I d’enef orwa. Hari Selassa. — Manseren I fras araknam oso fa i miais. Ma meser arwo, Manseren I bur be Jerusalim wer. I biser. Ma I mam manwen araknam oso, besma ram kaker 1 ) ma Manseren I ra fa I serf bon ro i. Bape Manseren I man ram munda. Ma Manseren I fras knam ani, d’obo : Oso i d’an bon no au wer ba. Ma moerid sia si mnaf wos ani. — Manseren I jau befarbeansi bur Rum Allah. Ma Manseren Jesus I rama ro Jerusalim, I ra be Rum Allah ma I jau befarbeansia kam. *) Ara-knam. — Ara knam bon biëna nabje kaku, na pre. Roepa dukbon, bape na ba ma na pre wer. Arabon na mbra, ara ram na mbruren. Riani Manseren, I mam ram na sja, d’obo: Bon na sja kaker. — Bape i sma bon ba, snar benai i panuk bon nakam; i mkak oso wese i d’akan. Manseren I msor benai ani, snar i fau saswar ba. Moses i kofen: Benai aiknam ma benai jaf i d’un bon kam awer. Ono na kein fa dagang, kebom ma awak s’akan. Riani Manseren I behoekoem benaia fa i sma oentoeng ba kwar ro araknam ani. 190 Manseren I pambar snon befarwe koempang media sena ma befarbean mandjawa karapesa sena. I munwark bej’un roio ro Rum Allah. Ma I farkor si d’obo : „Si fas : Inari s’ap Rum Jeda be Rum Nadi faro kawasa kam, inge ? Bape mgo frur i be kawasa karau mob seda.” Ma Katib sia ma Imam sia bebarara sesi, si mnaf Manseren wos Biëd’ine, s’obo si mun I, bape si mkak kawasa snar kawasa kam si kandor Manseren farkakor Biëda. — Kawasa beduf ma kasun sia si ra faro Manseren ro Rum Allah. — Ma mga beprafsia ma beapaper sia, s’rama ro Rum Allah fa Manseren I frur si fa si bje wer. Ma Imam sia bebarare sesia ma Katib sia, si mam tanda nakam ma si mnaf romgun sia si disen ro Rum Allah : „Hosana faro Romgun Allah 1” Riani si msor nabjeba kaku ma si kofen faro I: „Wa mnaf osine wos sena ba e ?” Ma Man seren I kofen : „Ja mnaf baboi, bape mgo, — mgo wasja ro Refo ba: Wa fasos kapirare si sbasna fa si sandik Au ? Ma si fauba, inari si frur rosei be I; snar kawasa kam, si so I ma si mnaf farkakor Biëda. — Bebarara sia si kiar Manseren ba. — Manseren I frur tanda kanandor nabor, bape si kiar I ba. Riani Nabi Jesaja wos biëda i nik, biardi d’obo: „Manseren, mundiri i kiar farkakor nggobeda ma mundiri i mam Man seren Jahwe rwasi ?” Si pok si kiar ba, ïmms Jesaja wos biëda i kofen: I frur si mgasna fa na praf ma I frur si snesna fa na pakrik, insa si mgasna mamba ma si snesna na firuser ba fa si mbror ma Ja frur si fa si pre.” Jesaja i kofen wos anna ro fior i mam Man, seren pajamium Biëda. Isna berama ro doenia. — Kawasa si bor, bebarara ono kako, si kiar Jesus; bape si mkak Farisi sia, riani si mengakoe ba ro mgaba. Farisi si kofen kwar oso i kiar Jesus, inari si san i bur sinagoge. Si marisen kawasa sanandik seda naba sjadi Manseren sanandik Biëda. Riani Jesus I d’owmgaremd’obo: „Oso ï kiar Aja, i kiar Aja ba, fama i kiar Bewan aja la J ma oso i mam Aja, i mam Bewan Aja ia. Aja Isna berama ro doenia, insa oso-oso bekiar aja, i kein ro panpan awer. Oso i mnaf wos Jena kwar, bape i kiar Aja ba, Aja, Ja behoekoem i ba; Aja, Ja behoekoem doenia ba. Aja kada, Ja rama fa Ja buk Slamat faro doenia. Oso is mewer Aja ma i mewer wos Jena, hakim behoekoem ia, i sja kwar, snar wos Ja kofen kwar, inari ne hoekoem i ro ras bepupes ia. Ja farkor ro manggund’aja at ’ t J ec ^ ^ soser Aja, fa J’awos rariso. Ma Ja fau sasoser Biëda kankenem bemnaba dl na. Wos Ja kofen, Ja kofen rariria, snar Kma Jedi i soser na rariria.” Mandira, Manseren Jesus I sasiar bur menuia fa I d’enef ro Baithani. Hari Raboe. “7 Manseren I farkor moeridsia kuker araknam bernais. Arwo prim, Manseren ma moerid Biesia, si bur wer be Jerusalem, moeridsia si mam araknam ani i miais kwar, ro widomia isof rares naia. Ma Petrus i mam orne, i kofen 191 192 faro Manseren: — „Rabbi, araknam, Wa fras ani, i miais kwar.” Ma moerid, si kandor, s’obo : „Knam ome miais rariso ?” Ma Jesus I kofen faro si kam: „Mgo kiar Allah kada 1 Ja kofen wos kaku faro mgo : mgo kiar kaku kada ma mgo snemna bekamanen ba, inari mg’akfrur farari Aja, Ja fras araknam fa i miais ma inaro mgo kofen faro bon ome : W’oper randa ro swan 1 ma wos beda inari djadi. Riani Ja kofen faro mgo : Roi nakam, mg’or kuker nadi ma mgo kiar kaku, inari mgo sma na. Mg’ores fa mgo nadi ma mgo swarepen oso i frur bjeba faro mgo ma mgo buk ampon faro i baim, bape mgo msor i kaker, mgo ra resari faro i ma mgo buk ampon faro i, posa, — mgo nadi. Insa mgo kmambri bekon ro Nanggi, I d’akbuk ampon faro mgo.” — Ro Allah Rum Bïéda ro Jerusalim. Benai Manseren Jesus ba sia, si fuken anggar I ma si kiar Manseren I karem sasar. — Ma si rama wer ro Manseren Allah Rum Biëda ma Man seren I farkor kawasa ma I d’un abar marisen faro si. Imam bebarara sesia ma Katib si kuker Penatoea sia, si ra faro Manseren, si fuken I, s’obo: „Wa kofen maro nggo: Wa frur roi onane kam kuker snonpor mundiri; roba isei bewan Au ?” Ma Jesus I karem, d’obo : „Ja fuken mgo kako roi oso ma mgo karem Aja, — resari Aja, inari Ja kofen faro mgo, kuker snonpor mundiri Ja frur roi onane kam. Johanes masasi biëda, knamia ro Nanggi ke, roba knamia ro snunkaku ? Mgo karem maro Ja !” — S’awosjae ro manggunsi, s’obo : „Ko karem faro I: Ro Nanggi! Inari I kofen wer: Ro Nanggi kada, resari mgo kiar I ba kukero ? Ko karem: Ro snunkaku ! ko mkak kawasa inari si so ko kuker keru, snar kawasa s’obo : Johanes, Nabi oso ria. Riani si karem faro Jesus, s’obo: Nggo fau i ba!” Ma Manseren I kofen: „Riani Aja kako, Ja kofen faro mgo ba, kuker snonpor mundiri, Ja fruf roi onane kam.” — Wos peper ro romgun di suru su besisje. — „Bape mgo kara rariso? Snon oso i sma romgun di sum. I wan romgun rauer biëdi fa i fararur ro jafia. Ma romgun ani i kofen : Ja mewer ! Resari — i mbror ma i ra fa i fararur ro jaf. Romgun rawer d’obo i mewer i ra be {af, riani kemari i kofen faro romgun beknik: Romgun jed’au, wa fararur ras ine ro jafia. Ma romgun ani i karem, bape i ra ba. Mambe- kanaik osune, isei beaser kemari sasoser biëda ? ”Si kofen : „Romgun rauer ani 1” Jesus I kofen: „Ja kofen nanaps faro mgo : Bej’or belasting sia ma bin besasar sia inari s’pon mgo-randum ro Keradjaan Allah. Johanes ï farkor mgo d’obo : Mg’aser Manseren Jahwe prenta Biëna, bape mgo kiar i ba, boi bej’or belasting sia ma bin besasar sia, si kada si kiar I. Ma mgo, — mgo mam ome ; fama mgo kiarba munda.” Wos peper ro jaf anggoer. — Posa, — Man seren i farkor si wer kuker wos peper oso, d obo : „Toean oso i ker anggoerknam nabor ro jaf biëda. Posa, — i d’arwark i ma i fasos mob oso fa i famfom (kafos) anggoerbon ma i ser anggoer rur, ma i bawes rakruk kiaki 193 13 194 195 Riani Ja bardi faro mgo : Manseren Allah inari I Isan mgo bur Keradjaan Biëda ma I d or kawasa wese fa si kein ro i, kawasa bej’un bon na mms.” Ma si mnaf wos orne, si kofen: „Roba beri!” Ma Imam bebarara sesi ma Farisi si fau, Manseren I sarber si, s’obo inari s’for Manseren, fama si mkak kawasa, snar kawasa kada, si kofen Jesus ma Nabi di ria. Ma berara si bor bur Manseren. Manseren I sarber Keradjaan Nanggi be festa farkiam( farbabuk). Bape Jesus I farkor kawasa kuker sarber babo wer, d’obo : ,,Keradjaan Nanggi ïmnis Radja oso, i frur festa snar romgun biëdi i farbuk. Ma i wan manfarmian biësi fa si kofenbadir faro Radja bati biësia, buro si fasos nakam kwar, riani si rama kada. Bape si mewer s’rama, riani i wan manfarmian wese wer ma i sjoser faro si, d’obo : Mgo kofen faro si: Si famna kwar. Nggo kok sapi ma rofanfan wese kwar, riani mg’aksjun ro festa, Radja i fasos kwar snar romgun biëdi i farbuk. Manfarmian i d’or Radja bati biësi, bape oso i ra ba; si mewer kam boi si bur, — oso be j^f> wese be toko biëda, — wese wer, — s’for manfarmian sia, s’onef si ma si mun si. Radja i mnaf rariria, i msor naba kaku ma ï wan soldadoe biësi fa s’ra ma si mun mamun ansia ma si kun menu sena. Radja i kofen faro manfarmian biësi: Festa kada, si fasos i kwar bape kawasa, j’or fa s’akja festa ia rari sena na mms ba. Riani mgo ra ro njan swaf nakam ma mg’or kawasa kam. Mgo mam oso, mg or i fa i d’akrama. Ma manfarmian ansi s ra ma s’fandur kawasa kam, bebjeba sia ma bebje sia, isof rum i fios. Ma Radja i randum fa i mam bej’akja sia. Ma i mam kako snon oso, i sansun i kuker sansun festa 1 ) ba, riani i kofen : Bati, berariso swun ro mob ine kuker sansun festa ba ? Snon am i kein fasis. Ma Radja i kofen faro manfarmian biësia: mgo jabek i ma mgo san i be wondi be mob befnureb ro mob kankanes ma s’arkfafais si nasna. J’or kada, j’or si bor, bape bebje sjadi si borba.” Farisi ma Herodes bati biësi, si fuken Man- seren kuker jar belasting faro Kaiser. — Farisi s’awos ro manggunsi fa si serf anggar oso, insa Manseren Jesus I d’awos pdef sasar wos jar oser. Si wan moerid sesi ono faro Manseren kuker Herodes kawasa biësi ono fa si pan Jesus. S’awos farari kawasa napes, bape si sin Jesus, insa si mnaf wos oso, biëdari si kofen badir I faro Kaiser Roma faker biëdi. Si fuken I s’obo : „Rabi, nggo fau, Au, W’awos nanaps ; wa kandor snunkaku ba, boi Wa fasna njan be Manseren Allah nanaps kaku ma Wa fuken ba, kawasa si marisen ke, si mewer ke. Riani Wa kofen maro nggo, Wa kara rariso? Ko bak belasting faro Kaiser; orne i bje ke, roba ke ?” Bape Jesus I fau anggar seda ma I kofen faro si: „Mgo sararer mgo 1 Mgo froüs Aja be rosei ? Mgo i) Bej’akja festa si sjun rumia festa ia, benai festa farmian biësi, si bob sansun bepium faro si fa si pake ro festa. Snon ro wos peper am, i marares i, d obo sansun mangunbiëda imnis kwar. Kuker snon am Manseren I sarber kawasa, bemarares, s’obo si bje, si fau sasar ba ma si kiar Manseren Jesus ba. 197 fasna koempang belasting maro Aja 1” S’buk dinar oso faro I ma Manseren I fasna dinar ani faro si wer ma I fuken si: „Mundiri am- fjanir biëda is orne ma mundiri snon-snon biëda si fas ro dinar ome ?” Ma si kofen: „Kaiser biëda.” Ma Manseren I kofen faro si: „Riani mgo bak faro Kaiser nana hipna m a mgo buk faro Manseren Allah nana Biëna!” — Si mnaf Manseren wos Biëda, si kandor. Riani s’pokba, si buk sof I. Kuker wos ome Manseren I sisen si sbasna; s’awos ba kwar, si bur. Sadoeki ono si fuken Manseren kuker jar Abiber.— Posa-, Sadoeki ono s’rama. Kawasa Sadoeki s obo oso i mar i d’iber i ba kwar. Ma kawasa osine ono si fuken Manseren, s’obo : „Rabi, — Moses i sjoser kwar, d’obo : Snon oso, befarbuk kwar, fama i mar ma i manampa (i sma kasun ba), naik biësi oso i d un kebomia be swa. Fa i fadwer mambe- kanaik bemar am ia, insa bemaria i sma romgun kaker. Ro menu nggobeda, manbe- kanaik di fik si kein ro bepon. Beba ia i farbuk. Ma i mar manampa. Beba ia i mar, besuru i d’un bin am; posa bekior ia. Mambekanaik di fik si buk i kaim, bape si kam s’manampa ma si mar kam. Posa, — bin am kako i mar. Ro abiber ia mundiri nia i ? Snar mambekanaik di fik si nai i kam be swa.” Ma Jesus I kofen: „Mgo so papiarek, snar mgo fau Refo ba ma mgo fau Manseren Jahwe papoik Biëda ba. Romawa ro fior ome si farbabuk ma s’ararem. Bape besma fior bemnaba ma abiber ia, snar si so nanaps 198 Manseren Wos Biëda, si farbabuk ba ma s’ararem ba ro Kankenem bemnaba ia. Snar si pok si marba kwar; inari si mnis Malaëkat sia; ma si be romawa Allah, snar si romawa abiber ia. Moses kako i fas bemarsia inari s’iber si wer. I d’or Manseren Jahwe be Abraham, Isaak ma Jakob Allah skobedi. Manseren Jahwe, bemarsia Allah sedi di ria ba, bape bekenem sia Allah sedi ria. Snar si kam, si kenem biëdar Manseren.” Ma Katib ono, si kofen faro Manseren: „Wa karem nabje kaku!” Ma Sadoeki si mkak, si fuken roi oso kaker faro Manseren. Ma kawasa bebor ansi si mnaf Manseren farkakor Biëda kuker ka- nandor. Katib oso i fuken Manseren kuker prenta beha ia. Ma kawasa Farisi si mnaf Manseren I sisen Sadoeki si sbasna, s’fandur ro manggunsi. Ma oso ro si (Katib di ria) i d’akmnaf Manseren ma Sadoeki s’awosjaë si ma i d’akmnaf Manseren I karem nabje si kwar, i ra faro Manseren fa i fuken froüs I. Ma i fuken Manseren, d’obo : „Rabi, sasoser mundiri i ba sjadi prenta nakam ?” Ma Jesus I kofen faro i: „Sasoser beba sjadi is ome : Israel, mgo, — mgo mnaf nabje: Manseren Jahwe Allah kobedi, I jer Allah kaku; mgo swar I kuker mgo snemna siper, kuker rur besiper. kuker firuser kam ma kuker papoik besiper. — Ma sasoser besuru ia, i imnis beponia, is orne : Mgo swar min mgobesi imnis mgo swar mangunmgo. Refo nakam ne knam kam ro sasuser di suru osune. Sasoser oso wese i 199 karapesa biëda, riana mgo so wos farkakor seda. Bape mgo frur farari fararur sena awer ; snar manggunsi s’aser farkakor seda ba. Si wan kawasa fa s’ow roi bemerbak, bape manggunsi si sawar rwapin ba fa s’akow i. Se nabje insa kawasa si mam babje seda. Si frur tanda. agama * 1 ) sena na sjarbam, insa kawasa si mam beri, si kawasa Jehudi kaku, si bekafir ba. Si marisen si sma mob benasan ro festa ma si kein ro warpon ro sinagoge, ma se betabea si ro sampak ma s’or si be Rabi! Bin oso i biëkabom, katib i ra faro i fa i nadi, insa kabom i fanander sneri; i nadi nakwaim bape i nadi anggar, snar i kiar kabomia i buk robean faro i, roba i sma öentoeng wese. Hoekoem seda inari i merbak wer. Bape mgo wan kawasa awer fa s’or mgo be Rabi, snar Rabi oser munda. Rabi mgobedi Kristus I ria. Ma mgo kam manbekanaik. Ma mg’or oser ro doenia be Kma awer, snar mgo- Kmambri oser munda, is orne Kma bero ro Nanggi. Ma imburo s’or mgo be Goeroe, snar Goeroe oser munda, is ome Kristus. Bekin sjowi mgo, — i kada inari i sma maf nabor. Ma oso i d’ow manggundi, inari riarbab wer; ma oso i kein ro sop, inari s’ow i fa i kein ro bo.” Posa, — moeridsia si kofen faro Manseren: „Wa fau e, Farisisia, si mnaf x ) Tanda agama. Ro soerat Eksodus (Kit. Moesa 2). fats. 13:9 ma 16. Moses i kofen faro kawasa Israël, si fanander awer : Manseren Jahwe I faspar si bur sup Mitsir, i bje si fasepen ome ro si andersna ma ro si rwasna. Jehudi si fas wos ro soerat Eksodus ro kertas bepaknk ma si rir kertas ome ro doos (robeser) kapirare oso ma si fes ome ro sansun rwasi. S*obo bar rarina i dwark soesah. 200 201 wos Bena, si msor nabjeba kaku ?” Ma Jesus I kofen : „Rokaker kam, Kma Jedi I ker ba, inari si pas na! Mgo kandor si awer! S’obo si fasna njan benapes faro kawasa, bape manggunsi si mgasna praf. Mgabepraf oso i farkin mgabepraf wese, inari su kam su sapi ro warbejer.” Manseren I kofenbadir hoe koe m seda faro Farisisia ma faro Katibsia. Mgo, ro, mgo Katib ma Farisi mgo, — mgo kawasa sararer ! Mgo kenwark njan be Karadjaan Nanggi, insa kawasa si sjun awer. Manggunmgo randumba, ma mgo munwark kawasa si serf fa si randum. Mgo ro, — mgo befau sasoser kam ! mgo jokef koentji bur kawasa, s’obo si randum ma manggunmgo, — mgo randum ba. Mgo ro, — mgo Katib ma Farisi, mgo ! Sararer, — mgo ! Mgo mbrain ro sup ma ro swan fa mgo farkor kafir sia fa si kin agama Jehudi ma mgo sma oso kwar; ma i kin agama beda kwar, resari mgo frur i be romawa bilis, barbor sjadi mgo. Mgo ro, — mgo mgamna praf, fama mg’obo mgo farkin kawasa! Mgo kofen: Oso i besasi ro Manseren Rum Biëda, sasi orne i d’an ba, fama oso i besasi ro Rum Allah brawen biëda ia, — rariria kada inari i nik. Mgo bodok so, mgo praf so ! Rosei i kaki sjadi, brawen ke, roba Manseren Allah rum Biëda, befasren brawen ia? Ma oso biësasi ro mob farsaser orne i d’anba, bape oso i besasi ro farsaser ia, ome kada i d’an. Bodok m g°j — rosei i ba sjadi: farsaser e roba mob farsaser befasren farsaser ia ? Riani oso biësasi ro mob farsaser, i besasi ro mob  203 ma mamas. Mgo far i ria ; ro wondi mgo sna be kawasa benaps, bape ro do sararer ma anggar I” Ma Katib (manfirikpu) oso, be- pandai ro Torat ma rari Jehudi sia, i kofen faro Manseren; „Rabi, W’awos rariria, nggo kako nggo ma.” Ma Manseren I kofen : „Mgo kako, mgo ro, — mgo manfirikpu ! snar mgo wan kawasa fa s’ow roi bemerbak-merbak munda, bape manggunmgo mgo sawar ran- dum ro na ba. Mgo ro, — mgo Katib ma Farisi, — sararer mgo, — mgo karana (famamgor kubir) Nabi sia kubir sena fa na pium ma mgo ambures snon benapes kubir sena, ma mgo kofen: Nggo kenem kada ro sinan bepon fior seda, ng’akmun Nabi sia ba. Rariria mgo behoekoem manggunmgo, snar mgo kofen mgo, — bemun Nabisia romgun sesi mgo ria. Ma mgo ser robesaser bepon mgobesi isof i d’arisein (d’arisem). Ikak mgo, — sereni mgo, — mgo swaruser awer, inari mgo kfis bur hoekoem for bembrerba. Man seren Jahwe firuser ma I kofen: „Inari Ja wan Nabi sia ma Rasoelsia faro si ma inari si mun ono ma wese wer inari si kiaren si nabjeba kaku.” Mgo kada, inari mgo mun si ma mgo pa si ro aprop; wese wer mg’os si ro sinagoge mgobena ma mgo jau si ro menu oso be menu wese insa kawasa benapes rik seda i min mgo, rik, — si sbawer ro Abel benapes isof Sakarias mgo mun i kwar fandu Jahwe Rum Biëda ma mob farsaser ia. Ja kofen nanaps : Rik ani kam inari i kiur kawasa ro fior orne. Jerusalim! Jerusalim 1 au, bemun Nabi sia ma wa so Manseren wawan Biësi kuker keru ! Di beso J’obo Ja fandur romawa besi imnis mankoko i fandur mgu biësi ro waprer wabni, bape mgo mewer ! Rum beda inari i bro. Ja kofen nanaps faro au : Inari wa mam Aja ba, isof wa kofen : Slamat faro Berama ro snonpor Manseren Jahwe ia !■”• Ma Manseren I sasiar, Katib ma Farisi s’awos nabor fa Manseren I d’awos wer. Manseren I kein ro Rum Allah fanam burwa (bruwa) koempang. Jesus I kein fanam burwa koempang ma I mam kawasa si san koempang sena ro burwa dori. Kawasa kaja si san koem pang nabor ro burwa dori. Ma kabom bemis- kin oso i d’akrama ma i buk kelip (setengab sen) di suru. Jesus I mam i ma I d’or moerid Biësia, I kofen faro si: „Ja kofen nanaps faro mgo: kabom bemiskin orne i san nabor wer ro si kam ro burwa koempang dori, snar si kam si buk ker ro koempang bebor sena, bape kabom ome i buk pipi biëna kam, — ansona i sma pipi ba kwar fa i kobes robean ker. Manseren I kofenbadir, buro Jahwe Rum Biëda inari d'aksma hoekoem. Ma si sasiar bur Rum Allah, Manseren moerid Biësi, si kofen faro I: „Rabi, Wa mam keru romantar ma rum bepium 1” Ma Manseren I kofen: „Wa mamnepen rum beba onane ? Inari, — fior i rama, kern oso piof keru wese ba kwar. Inari si kok kaim.” (Ro bon Saiton) Manseren I kein kuker moerid Biësi ro bon 204 Sai ton ma I far kor si kuker hoekoem inart i min Jerusalim. Posa, — Manseren Jesus I kein ro bon Saiton, bekar Manseren Jahwe Rum Biëda. Ma Petrus, Jakobus, Johanes ma Andereas, si ra faro I fa si fuken kar^kunes I, s’obo: „Wa kofen maro inggo, ras berori roi onane kam inari na djadi ma tanda rosei inari befasna Manseren Wa mbrafen ma doenia inari i ro ?” Ma Manseren I kofen: „Mgo sasor mgo, imbur ono si srer mgo; snar snon si bor inari si rama ma inari si frur farari Aja ma si kofen: AjaAni ria!... Aja Kristua ria!... Fior i fanam rape! Ma inari si farkor nanian kawasa si bor. Mgo mnaf si awer ! Mgo mnaf ro mbrob ma ro mbrus bape mgo kandor awer. Roi onane kam na djadi bepon ras fawar (bepupes). Er oso i kbawes fa i mbrob er wese; ma Radja oso i mbrob Radja wese ; tatewai ro mob nabor ma andoba ma dafduf inari na min ma tanda kanandor ma tanda ro nanggi inari na djadi kam. Fama roi onane randak munda ro soesah beba fadi. Mgo sasor manggunmgo. Inari si bob mgo faro bena mgo ba sia ma inari mgo sma soesah ; si mun mgo ma si msor mgo snar mg’ap Snon-snon Jeda. Ma kawasa si bor inari si susu ma inari s i bobiae si ma si meweriae si. Ma nabi sararer inari si farkor nanjan kawasa ma si bor inari s’aser si. Ma snar barbor i bor, kawasa bebor saswar seda inari i bro (se pro i). Bape oso i d’epen isof papupesia, inari i sma slamat. Bepon orne kam, inari si for mgo, inari s i sos mgo ma si kiaren mgo ma si sisen mgo ro boei; ma s’un mgo rarpon be Radja sia ma be faker sesia snar Snon-snon' Jeda. Orne 205 206 fafisu orja. Mgo nadi, insa soesah ani i min mgo ro fior prim awer ma i min mgo ro ras Sabat awer. Ro awar madero (bepon) wama, kawasa si sma soesah beba rar i ria ba ma warpur kako soesah beba rariria min ba. Sup i sasasu, snar masasor i min kawasa orne; sumber inari i min kawasa ma s’un si faspar ro kawasa kam ma kafir sia inari s’arfepen Jerusalim is of* kawasa kafir fior seda imnis kwar. Mgo mam araknam ma mgo mnaf farkakor biëda ia. Mgo mam snau na ke ram babo, mgo fau fior besam fianam kwar. Ma mgo rariria. Mgo mam roi onane kam, mgo fau Keradjaan Nanggi fianam kwar. Ja kofen wos kaku faro mgo : Roi onane kam inari djadi bepon kawasa bekenem ansona, si mar kam. Nanggi ma doenia kada inari na miumen, bape wos Jena na miumen ba.” Soesah bepiupes na kofenbadir doenia i ro. „Kawasa bekiar sedari Manseren I frur fafisu soesah, fioro manggenemba. Bekiar si sjaba kada, snunkaku kam inari si ro. Ras orja, imbur oso i d’or faro au : W’akmam Kristus I sia ro orawa, wa kandor awer, roba oso i kofen: Kristus is orne, wa kandor awer, snar kristus besararer ma nabi kakuba si bor si kbawes, s’akfrur tanda kanandor beba nabor fa si serf si farkor nanjan kawasa ro Sasra Jeda fe si sasasu bur Aja. Bape mgo sasor mgo; Ja bardi (bjarijar) nakam faro mgo. Riani si wawo faro mgo : I sja ro sup beursba! Wa ra awer, roba si kofen nanurem : I sja ro simia dori, wa kiar si awer I 207 208 Snar imnis wewer i samar ro murim be barik, rariria Romgun Snunkaku fafiafer Biëda. Soesah orne posa kwar, ori inari fnureb ma paik i sna ba ; mak na mbruren ma nanggi mararer. Ro doenia kawasa si snesna kamanen ma si sasasu, ro fior si mnaf soren riok naba ma wak na kaki kaku ma si sroser kuker makakaik, snar roi bemin doenia kam. Posa, — kawasa inari si mam Romgun Snunkaku tanda Biëda ro nanggi. Kawasa kam ro doenia inari si kanes snar si mam Romgun Snunkaku I mbrafen ro mandif nanggi kuker papoik ma pajamium. Ma inari I wan Malaëkat Biësia fa si wuf songer berok naba ma Malaëkat s’fandur kawasa, Romgun Snunkaku I sra farfir ro rwar wam murim ma ro rwar wam barik, ro rwar wam mbrur ma ro rwar wam ires ; ro doenia pember isof nanggi pember. Roi onane na djadi, mgo fiandiren (wak- weker) be nanggi! Mamna (Slamat) mgobeda fianam kwar. Oso i fauba fior mundiri roi onane inari na djadi; Romgunia I kako I fau i ba. Kemari I jer I fau i.” Mgo sasor mgo ma mgo waren. „Mgo sasor mgo! Mgo waren! Snar mgo fau fior berama ba. Orne imnis Toean oso, i mbrain be sup wese. I bur rum biëda, i soser manfian biësi oso-oso fararur biëda ma i soser snon bekeinus ker- waia fa i waren nabje. Mgo warenwark manggunmgo, insa mgo snemna na fo awer kuker marares, masaser, swaruser kankenemia, insa ras ani i d’ober mgo ba. Imnis aiwan i fau barowe ba ma i d’awau, iriria kawasa ro doenia besiper inari si kandor kuker ras ani. Riani mgo waren ma mgo nadi, insa mgo kfis bur soesah, Ja kofen ani kam fa mg’ores ro warpon Romgun Snunkaku. Mgo waren snar mgo fau fior ba, benai rumia i siber, ro mandira ke, robia fandu ke, roba mankoko raur (randak) i d’or, roba i mbrafen ro meser nawer ma i sma mgo, — mg’enef. Imbur mgo fanander ras orne di isof i mbrafen kanandor mgo. Ma Ja kofen faro mgo kam: Mgo waren I Wos peper ro ingbor samfur. Fior ani Kera- dja^n Nanggi inari imms ingbor samfur, bej’un padamara sena, si sasiar fa si srow snon befarbuk babo fa si jaker i faro swari. Ingbor cu rim si pandai, rim si bodok. Bebodoksia s un padamara sena, s’un mam rik padamara sena ba. Rim bebepandaisia kada, s’un mani rik padamara sena. Befarbukia i sjariur, riani ingbor samfur s’kein waf; ma enef i min si ma s enef kam. Rob fandu ia, — kawasa si wawo ma s’or naba: „Snon befarbuk i sjama! Mgo rafa fa mgo srow i 1” Ma ingbor samfur ansi, s iber si ma si fasos padamara s ^ a ' Bebodok rim ansi s’or ro bebepandesia : » M g° buk mam ken maro nggo, snar pada mara nggobena kniko na mbrer.” Bebepan daisia si kofen : „Nggo mkak, nggo buk mani faro mgo, mam inari imms ba faro ko kaim; riani i bje mgo ra fasau be toko ma mgo kobes mani ino faro mgo.” . s i f a & si kobes mam. Snon befarbuk 1 rama, ingbor bebepandaisia s’ak jaker i, snar padamara sena na sak, ma s’aksjun ro festaia. Kawasa bej’aker snon befarbukia, si randum kam kwar, s’epen (ken) kerwaia. — Ingobor bebodok si kobes mani kwar, si kako si rama, bape kerwa i sisen kwar. Si nuk kerwaia ma s’or : „Toean, Toean, sweben kerwa maro nggo.” Bape i karem faro si: „Ja fau mgo ba.” Riani mgo waren, snar mgo fau ras ia ba, ma mgo fau oras ba Romgun Snunkaku I mbrafen. Hoekoem bepupes. Ro ras Romgun Snunkaku I mbrafen ro pajamium Biëda kuker Malaëkat sren Biësia, inari I kein ro Karapesa Nasan Biëda. Kawasa kam inari s’uk (s’fandur) — ro warpon Biëda. Ma inari i rwas kawasa imnis gembala i rwas kambing bur domba. Domba sia kada inari i rir si ro rwar kaku Biëda ma kambing s’ores ro rwar sar Biëda. — Posa, — Radja inari i kofen faro bej’ores ro rwar kaku Biëda : „Mgo rama 1 besma berkat kwar ro Kema Jedi, mgo ria! Mgo randum ro mob mgobeda, Ja fasos i fa i waf mgo kwar ro awar madero (bepon, randak). Snar Ja biser, fama mgo fan Aja kwar, Ja mbro fama mgo buk war fa J’inem kwar ; Ja sasasu (sosu) ma mg’or Aja fa J’akia ro rum mgobeda; Ja baber kwar fama mgo buk rofafmar be Aja; Ja duf, — mgo mam Aja; si sisen Aia ro boei, — mgo serf Aja.” Ma kawasa bebje (besma Slamat) inari si kofen: „Manseren I Ras berori nggo mam Au, Wa biser, resari nggo fan Au ? Roba Wa mbro, resari nggo buk war faro Au fa W’inem ? Roba Wa sasasu (sosu) ng’or Au fa W’akia ro rum 210 211 nggobeda ? Roba baber ma nggo fmar Au ? Ras berori Wa duf ma nggo mam Au, — roba si sisen Au ro boei ma nggo serf Au ?” Ma Racba inari I kofen faro si: „Ja kofen nanaps faro mgo : Mgo swar naik Jesi ono, Ja kor ome be saswar maro Aja.” Posa, — Radja inari I kofen faro bej’ores ro rwar sar Biëda: Mgo bor bur Aja, besma fras be for bembrerba, mob be fasos kwar faro bills ma malaëkat biësia. Ja biser fa ma mgo fan Aja ba; Ja mbro fama mgo buk war fa J’inem maro Aja ba; Ja sasasu (sosu) bape mg’or Aja fa J’akia ro rum mgobena ba; Ja baber, — fama mgo buk rofafmar maro Aja ba. Ja duf ma si sisen Aja ro boei bape mgo mam Aja ba.” Posa, — arores ro rwar sar inari si kako si fuken : „Ras berori nggo mam Manseren, — Au, Wa biser fama nggo buk robean faro Au ba; Wa mbro, Wa besasu (sosu), Wa baber, Wa duf, roba si sisen Au ro boei ma ng’uf farmian Au ba e ?” — Ma Radja inari I kofen faro si: „Ja kofen kaku faro mgo: Mgo swar naik Jesi oso ba, Ja kor orne imnis mgo swar Aja ba”. Ma kawasa osine, Radja inari kiaruk si bur kankenem bemnaba ia boi kawasa benaps inari si mbrain be Babje (Kankenem) bemnaba. Ro njan be Baitani Manseren I kofenbadir faro moerid Biest, ro festa Paska bebarara inari si for I ma inari si mun I ma kuro ani bebarara sfandur fa si serf njan fa si mun Manseren fama ro festa awer. Ma Manseren I farkor posa kwar, I kofen faro moerid Biësia: „Mgo fau, ras di sum kaker, — festa Paska, ma inari si bob Romgun Snunkaku fa si pai I ro Aprop.” Kuro ani Imam sia bebarara sesi ma Katib sia ma Penatoea sesi, s’fandur ro Imam beba, snori Kajafas mm biëda ma si serf njan fa si for Manseren Jesus kuker anggar fa s’mun I. Ma si kofen: „Ro festa awer, insa kawasa si mbms ba.” Ras bepupes ma Manseren I d’awes fawar kuker moerid Biësia. Hari Kamis. Manseren I kein ro Baitani ma I wan moerid di sum ro kankunes fa su fasos Medja Manseren I kein ro Baitani ma I wan moe rid di suru ro kankunes fa su fasos Medja sren. Ras bepon ro festa Paska (festa ro mamami bepisen ba) ras, Jehudi si biasa si kok dom- ba sia fa s’an ro festa Paska. Ma moerid si kofen faro Jesus : „Wa marisen, nggo fasos Paska ro mobo ?” — Ma Manseren I wan Petrus ma Johanes ma I kofen faro su : „Mu ra be menu ia. Mu sjun kwar inari mu srow snon oso, i d’un fiom kuker war; mu so i be rum. I randum, — mgo kofen faro bena rumia: „Rabi, I sjoser faro au: Fior Jedafanam rape; J’an Paska ro mm beda kuker moerid Jesia. Sim J’an Paska, i sja ro mobo P” 1 ) Ma i) Moerid si fuken faro Manseren: „K’an Paska ro mobo ?” Manseren, I d’ap rumia beri ba. Ome kankunes, snar Judas i d’akfau rumia kada, inari i d’un soldadu be rum ani. Manseren I marisen, mandira ani I kein nabje ro sim ani ma Ifarkor moerid sia kuker Medja sren, posa,^ manggundi inari I wan Judas fa i bur. — Bin si biasa s un war; riani moerid si mam snon oso, bej’un war, si eau, si mbrain nabje. 212 inari i fasna sim beba oso ro rumia bori, sim bembrawes. Mu fasos Paskaia ro sim ani.” — Ma moerid ansu su bur. Su rama ro menu ia, su sma nakam imnis Jesus I kofen faro su kwar ma su fasos Paskaia. Ro sim Medja sren. Hari Kamis mandira. Mandira kwar, Jesus I randum kuker moerid Biesi samfur seser suru. Ma Manseren I kofen : „Ja marisen naba, snar J’an Paska 1 ) orne kuker mgo, bepon Ja sjun ro soesahia.” Ja kofen wos kaku faro mgo : J’an Paska ba kwar isof nakam namnis kwar ro Keradjaan Nanggi. Posa, — I kin robeser anggoer, I d’inem ken ma I kofen: Mgo kin i ma mg’akinem i.” Ma moerid si famfaber, mundiri ro si i ba sjadi wese. 2 ) Jesus, I ban moerid Biësi si wesna. Ma Jesus, I fau oras fianam kwar inari I farjan ro doenia ') Ro festa Paska kawasa Jehudi, si kofen terima kasih faro Manseren Jahwe, snar Manseren Jahwe, I benabje si kuker rokaker ma rofanfen sesi; riani si buk farsaser mamami (ro gendoem babo) ma domba mgun. Ma si kofen terima kasih faro Manseren Jahwe, snar I per sinan sia ro bepon, ro Farao Matsir rwasi. Si farari rob, sinan si bor bur sup Matsir ma s’an mamami bepisenba ma domba. Ro Jehudi rum sena, snon sia s’an an ro manggunsi ma binsia s’an ro bingunsi, manfian s’an ro manggunsi. Ro festa Paska si kein ro medja oser kaim; snon, bin, womin, beba, kapirare si kam. Bepon s’ra be medja, si masi nabje, si karuk snumburaim ma rwapinbe na. Ro sim Paska, womin oso i ban bekein ro festa, sia, si wesna, resari i fnowek wese fa s’an Paska kam. 2 ) Ko fau knamia ba, si famfaber. Si famfaber snar oso i ban wese si wesna ba ke ? 213 ine be Kemari, I swar kawasa Biësi ro doenia isof bepupes ia, ma bepon s’an Paska (bilis i farkor nanjan Judas fa ansona i bob Manseren faro bembrob Biësi), Jesus I fau Kemari I rir nakam ro rwa Biëdi ma I sasiar bur Manseren Allah ma I siber faro I wer, I kbawes ro medja, I d’obes sansun bekwaim Biëda ma I d’un kruben bepioper fa I bjobek I. Posa, — I ser war ro robesaser ia ma I ban moerid si wesna ma I pios na kuker kruben beioper ani. Ma Manseren I kunem fa I ban Petrus wesi, bape Petrus i kofen: „Manseren W’obo, Wa ban we jesu ?” Ma Manseren I kofen: „Ansona wa fau fararur Jeda ba, bape ro warpur inari wa fau i.” Ma Simon Petrus i kofen faro Jesus : „Ja mewer kero, Wa ban we jesu. Djadiba beri!” Ma Jesus I kofen faro i: „Ja ban wemsu ba, inari Wa nai Aja ba.” Ma Simon Petrus i kofen : „Rariria boma i bje, Wa ban wesu jer ba, bape Wa ban rwa jesu ma rwuri kako.” Ma Manseren I kofen : „Oso i masi kwar, i sren rape; baban kaker roba kwar, wesi jer, snar baken biëda i sren rape. Mgo sren kwar, bape mgo kam ba. (Snar Manseren I fau kwar, mansei bebob I; riani Manseren I kofen : Mgo sren kam ba.) Ma Manseren I ban moerid si wesna kwar ma I sansun I wer, I kein ro medja wer ma I kofen faro si: „Mgo firuser kwar, Ja frur rosei knikirine ? Mg’or Aja be Rabi ma Manseren, — ma kaku ro mgo 1 Snar Aja Rabi ma Manseren baboi I Ma Aja, — Rabi ma Manseren mgobedi, Ja ban mgo wemna, riani mgo kako mg’akfrur rariria ma mgo 214 baniae mgo wemna oso be wese. Ja fasna faro mgo mgo frur rariso.” „Kawasa kafir kada si sandik Radja sesi be manseren bebje, snar si mkak papoik seda. Bape mgo farari si awer, snar beponia i besisje (besase) ro bepuria ba; bebarara ma awakia, su mnis. Mundiri i ba wer ? Bekein ro medja ke roba bembrain jar medja P 1 ) Bekein ro medja, inge ? Bape Ja kein fandu mgo imnis oso, bej’uf farmian mgo. Ja kofen wos kaku faro mgo : Manfamian i ba sjadi toean biëdi ba ; ma wawan oso i ba sjadi toean bewan i ba. Mgo fau roi onane, mgo frur na kada fa mgo sma Slamat. Mgo kada mgo keinus Aja kwar ro fafrous kam na min Aja, boi mgo rojus Aja. Kema Jedi I siber Aja be Radja ro kawasa Biësi, riani Ja sjoser faro mgo : mg’akkein ro medja Jeda ro Keradjaan ia, fa mg’akan ma mg’akinem ro Keradjaan Jeda, ma mgo kon ro karapesa fa mg’akkara er samfur seser sum ro kawasa Israël. Bape wos Jeda i kiur mgo kam ba; Ja fau, — Ja sra farfir mundisi. Bape wos Refo i nik kaker : Bej’an mamami kuker aja, inari i d’arfepen Aja! Ja bardi orne ansona faro mgo, insa na djadi kam inmis wos Jeda, mgo kiar Aja.” Ma Jesus I kofen wos onane kam, I besoesah naba ma I kofen ro mgaba: Ja kofen nanaps faro mgo: „Oso ro mgo inari i bob Aja.” Ma moerid si mam oso be wese, snar si fauba wos Biëda kiur mundiri, ma si kam si fuken I, s’obo : „Manseren, — aja ke ?” Ma x ) Bembrain jar medja, manfarmian di ria, i d’uf farmian bekein ro medja. 215 Petrus i d’eren bad Biëdi, bekon snefer Manseren fa i fuken Manseren, I d’awos ro mundiri. Ma moerid ani i fuken kankunes faro Manseren: „Manseren isei inari biob Au ?” Ma Jesus I kofen : ,,Wa mam, Ja son (sowen) mamami ker ro rur 1 ) ia, Ja buk faro ia. I so inari biob Aja.” Ma Manseren I son (sowen) mamami ker ro rur ia, I buk ome faro Judas, Simon Iskariot romgun biëdi. Ma Judas i d’uf mami ma bilis i sober i. Ma Jesus I kofen faro i: „Rojo i, wa be wa frur ia ido, wa frur i beri”. Ma moerid wese oso i firuser ba, Man seren I kofen orne faro Judas snaro. Ono s’obo, Manseren I wan fa i kobes roio ke snar festa ia; roba i buk roio faro bemiskinsia, snar koempang sena na sja ro Judas fa i bjeüser na. Ma Judas i d’un mamami ker ani, i sasiar beri. Rob ia fandu rape. Manseren I farkor kawasa Biesi kuker Medja sren. Wos, — bepon medja sren. Ma Judas i bur, Manseren Jesus I kofen faro moerid sia wese : „Manakia Jedi —, i so.— bebob Aja. Refo biardi (b jar jar) kwar buro Romgun snunkaku inari I bur rariria. Bape waro anon (wajeri) bebob Romgun Snunkaku! Snari i d’aben i ba kada! Ansona. Romgun Snunkaku inari I benasan ma Manseren Allah I benasan kuker I. Ma Manseren Allah I sma pajamium kuker x ) Ro festa Paska, bebob mamami ia, i son (sowen) mamami ker ker ro rur resari i buk mamami ker ker faro bekein ro medja. Rur ani si frur sjarmar kuker undaim. Ma rur ani i buk swarepen soesah ro sup Masir. 216 I, inari Manseren Allah I buk pajamium kuker manggundi faro Romgun Snunkaku ma inari I d’un I be pajamium beri. Romgun Je mgo, Ja kein so mgo fioro ba kwar; inari mgo serf Aja, ma imnis Ja kofen faro Jehudi sia kwar, ansona Ja kofen faro mgo kako: inari mgo serf Aja, ma mob ansona Ja ra, mgo pok mgo so Aja ba. Ja buk sasoser babo faro mgo, — is orne: Mgo swariae mgo ! Mgo swariae mgo farari Ja swar mgo raria. Mgo swariae mgo, inari kawasa si fau, moerid Jesi mgo.” Ma Simon Petrus, i fuken Manseren, dobo : ,,Wa ra be mobo ?”■ Ma Jesus I kofen Ansona mgo pokba mgo so Aja be mob Ja ra ani; warpur kada inari mgo jomuser Aja.” Ma Petrus i kofen wer : „Manseren snaro Ja pok so Au ba ? Inari ja mar fadwer Au.” Ma Man seren I kofen : ,,Au, w’obo inari wa fadwer Aja e ?” Jesus I panasnis mamami ma I buk ker-ker faro moeridsia. Ma s’anan, Jesus I d’un mamami, I beberkat i. Posa, — I panasnis mamami ma I buk ker ker faro moeridsia ma I kofen : „Mg’uf i, mg’an i, kraf Jed’i ria, si kok i biëdar mgo. Mg’an i fa mgo swarepen Aja. — Mgo snemna na mer awer; mgo kiar Allah, — mgo kiar Aja kako kada! Ro Kma Jedi rum Biëda, sim nabor. Riani Ja kofen faro mgo kwar: Ja ra fa Ja fasos mob oso faro mgo. Ma Ja bur kwar ma Ja fasos mob mgobeda kwar, inari Ja bur ma wer ma J’un mgo fa mgo kon so Aja. Mgo fau mob, Ja ra ro i kwar ma njan be mob ani mgo fau i kako. Ma Thomas i kofen faro I: Manseren nggo fau mob, Wa ra ia ba, resari berariso nggo fau njania ? Ma Manseren I kofen: Njan ia, — Aja ria ; Napnapes ia, — Aja ria ; ma Babje ia (Kankenem) ia, — Aja ria. Oso i pokba i ra faro Kma ia, — kuker Aja jer (derer). Mgo fau Aja kada, inari mgo fau Kma Jedi kako. Ro ansona mgo fau I ma mgo mam I. Pilipus i kofen faro Manseren : „Manseren Wa fasna Kma ia maro nggo fa nggo snesna marisen.” Ma Manseren I kofen faro Pilipus : „Ja rojus mgo fioro kwar fama mgo fau Aja baim, Pilipus ? Oso i mam Aja, i mam Kma ia kako 1 Ma berariso wa fuken kaker: Wa fasna Kma ia 1 Wa kiar ba ke Aja ma Kma ia, nu be oser ? Wos Ja kofen faro mgo, J’awos ro manggundaja ba, bape Kma ia, I buk J’awos na : ma Kma berojus Aja, I so — I frur fararur onane kam. Mgo kiar Aja; Kma ia I kianosen Aja ma Aja Ja kianosen Kma ia. Mgo kiar Aja ba snar wos Jena, i bje wa kiar Aja kuker fararur Jena. Ja kofen wos kaku faro mgo t Oso i kiar Aja, inari i frur fararur farari fararur Jena; mboi fararur biëna na ba sjadi fararur Jena. snar Ja bur be Kma Jedi. Ma mgo fuken roioke ro snonpor Jedi, inari Ja buk ome faro mgo, insa Kma I sma sanandik kuker Romgun ia. W’or roioke ro snonpor Jedi, inari Ja mnaf mgo. Mgo swar Aja^kada, inari mgo frur sasoser Jena kam. Ma J’or ro Kma ia fa I wan oso wese fa I bebjeüser mgo, I inari I rojus mgo fioro-fioro ; Rur Napnapes I ria. Doenia i mam I ba ma i fau I ba, riani I pok I ra faro kawasa doenia ba ; mgo kada, mgo fau I, snar I rojus mgo ma I sjun ro 218 mgo snemna do. Mgo kon mawawor ba imnis awak; Ja siber faro mgo wer. Fior ker munda, inari doenia i mam Aja ba kwar. Mgo kada inari mgo mam Aja; snar Aja, Ja kenem ma mgo inari mg’akkenem. Ro ras ani, inari mgo fau kaku, Aja ma Kma Jedi nu beöser, ma mgo oser kuker Aja ma Aja oser kuker mgo. Besma ma bej’ardu sasoser Jena, i so-beswar Aja; ma Kma Jedi i swar beswar Aja sia kam ; ma Ja swar i ma Ja badir Aja faro i.” Ma Judas (Iskariot di ria ba), i kofen faro Manseren: „Manseren, berariso Wa badir Au maro nggo, bape faro doenia ba ?” Jesus I kofen faro i: „Oso i swar Aja, inari i d’ardu wos Jeda ma Kma Jedi inari I swar i ma inari Nu ra faro i fa Nu kein ro I. Oso i swar Aja ba, i d’ardu wos Jena ba. Wos Ja kofen faro mgo, wos Jeda ba, boi J’un Kma Jedi, Bewan Aja Wos Biëda. Fior Ja rojus mgo, J’awos wos onane kam faro mgo. Ja bur ma Kma inari I wan Befarkor nanapes ia ro snonpor Jedi faro mgo, is orne Rur besrenia. I kada inari bjeüser mgo ma inari farkor mgo ma inari I buk swarepen mgo farkakor Jeda kaim. Ja bor bur mgo bape mgo kon kuker mamna. Ja buk Mamna Jeda faro mgo. Mamna —, Aja Ja buk faro mgo, — wese ma mamna, doenia i buk faro kawasa biësi, — wese. Mgo snemna na kama- nen awer ma mgo mkak awer. Mgo mnaf wos ia kwar, Ja kofen faro mgo ani: Ja bur bape Ja siber faro mgo wer. Mgo swar Aja kada, inari mgo marisen, snar Ja kofen faro mgo : Ja bur be Kma Jedi, snar Kma Jedi I kaki sjadi Aja. Ma Ja bardi roi onane kam 219 bepon na djadi, insa mgo mam na djadi, mgo Wiar kaku Aja. J’awos naborba kwar kuker mgo, mananur doenia i sjama, bape i pok Aja ba. Bape insa doenia i fau, Ja swar Kma ia, ma J’aser sasoser Biëna, ko kbawes fa ko borbur mob ine. Kuro si bur sim medja sren, Manseren I wan s’inem ro anggoer. S’anan posa (s’kbawes fa si bur), Manseren I d’uf tjawan (robesaser anggoer) I su i faro moeridsia, ma I kofen : „Mg’inem kam —, snar orne rik Jeda, rik ro sasoser babo ; rik bedaf biëdar kawasa bebor, si sma maf snar sasar sena. Di beso mg’inem i, mg’inem i fa mgo swarepen Aja. Ja kofen nanaps faro mgo, J’inem anggoer rur ba kwar, isof J’inem i wer ro Kma Jedi Keradjaan Biëda.” Wos peper ro anggoerknam ma snau biëna. Ma Manseren I farkor moerid Biësi, d’obo : „Aja so, — anggoerknam kaku ma Kma Jedi I Benai jafia. Ma I karuk snau bebuk bon ba na kaim, boi I frur sren snau bebon na, insa na marem. Ansona mgo sren, snar wos, Ja farkor faro mgo; mgo bor bur Aja awer ma Ja bor bur mgo ba. Snau i kar bur knamia, inari biëbon ba, snar djadiba i biëbon ro manggundi. Mgo rar i ria. Mgo sapi bur Aja, inari mgo bebon ba. Aja so, — anggoerknam ma mgo snau na ia. Oso i kus (kpirew, kpiru) — ro Aja, Ja buk fa i biëbon nabor; Ja fnowek mgo ba, inari mgo frur roioba. Oso i sapi bur Aja, inari si san i ro wondi, 220 imms snau bemiais; si fandur na ma si kun na kuker for. Mgo kus (kpirew, kpiru) ro Aja ma wos Jena na kon ro mgo snemna, inari mgo sma roi nakam mgo snemna marisen na. Mgo, moerid Je mgo, mgo bebon nabor kada, insa Kma Jedi I sma sanandik. Kma Jedi I swar Aja rariria Ja swar mgo, — mgo kon ro saswar Jedi. Mgo frur sasoser Jena, inari mgo kon ro saswar Jeda imnis Aja Ja frur Kma Jedi sasoser Biëna ma Ja kein ro saswar Biëda. J’awos wos onane faro mgo, insa marisein Jeda i kein ro mgo snemna ma marisein mgobeda be rawer. Sasoser Jeda is orne; mgo swariaë mgo, imnis Ja swar mgo kwar. Orne saswar beba sjadi, oso i mar fadwer min biësi. Mgo frur sasoser Jena kada, inari mgo, — min Jesi. J’or mgo be manfamian ba kwar; manfamian kada, i fau toean biëdi swaruser biëna ba; j’or mgo be min, snar wos nakam ; Ja mnaf ro Kma Jedi, Ja kofen na faro mgo wer. Mgo sra farfir Aja ba; Aja so - — Ja sra farfir mgo ma Ja sjoser faro mgo : mgo rafa fa mgo bebon ma bon mgobena na kein, insa mgo sma fararjor nakam, mgo j’or ro snonpor Jedi ro Kma ia. Ja soser faro mgo : Mgo swariae mgo ! Manseren I kofenbadir faro moeridsia beso doenia inari si mewer si snar si Manseren moerid Biësi. Beso doenia sia inari si mewer mgo, bape mgo fau, si mewer Aja bepon. Mgo kako mgo so doenia, inari si mewer mgo ba; inari si swar mgo snar mg’akso si. Bape mgo doenia kawasa biësi ba. Ja sra farfir mgo bur 221 doenia, riani doenia i mewer mgo. Mgo swarepen wos, Ja kofen faro mgo am : Snon befamian i kaki sjadi toean biëdi ba. Si jomuser Aja fa si mun Aja, riani si marisen si mun mgo kako ma s’ardu wos Jeda, inari s’ardu wos mgobeda kako. Bape inari si munwark mgo snar Snon-snon Jeda, snar si fau Bewan Aja ba ia. Ja ramaba kada fa Ja far kor si, inari sasar i kiur si ba, bape ansona si pokba se sano si kuker sasar seda. Oso biëmbrob Aja, i biëmbrob Kma Jedi kako. Bape rariria Wos Refo seda i nik: „Si mewer Aja ro sansoren bebro I” Manseren Jesus I kofenbadir faro tnoerid Biïsi inari si sma papoik ro bojas. Ja bur be Kma ia, resari — inari Ja wan Rur Napnapes faro mgo, I sasiar bur Kma ia ma inari I d’awos nanaps ro Aja. Ma mgo kako inari mg’awos nanaps ro Aja, snar mgo so Aja ro randak beri. Roi onane kam Ja kofenbadir faro mgo, insa mgo kamanen ro kakiar mgobeda ba. Inari s’pampum mgo bur sinagoge; mboi ro fior ijama, inari s’obo Manseren Allah I marisen si snar si mun mgo. Si frur roi onane faro mgo snar si fau Kma ia ba ma si fau Aja ba. Ja kofen badir roi onane kam faro mgo, insa fior soesah i rama kwar, mgo swarepen Ja bardi (barjar) na faro mgo ro bepon. Ro randak Ja kofen ome kam faro mgo ba, snar Ja rojus mgo kaker. Ma ansona Ja bur, — ja siber wer faro Bewan Aja riori ma oso i fuken ba : Wa ra be mobo ? Bape mgo snemna na be- soesah, snar Ja kofenbadir roi onane faro 222 mgo. Bape Ja kofen nanaps faro mgo : Ja bur, — ome so fainda (oentoeng) faro mgo. Snar Ja burba, Rur besren ia I pokba I rama. Bape Ja ra di so, inari Ja wan I faro mgo. Ma I rama kwar, inari I d’apfasna sasar sena faro si ma inari I kofenbadir Napnapes ma hoekoem faro si ro sasar sena, snar si kiar Aja ba; ro Napnapes Jeda, — snar Ja bur be Kma Jedi, ma mgo mam Aja ba kwar ma ro Hoekoem, snar mananur doenia i sma hoe koem kwar. Ja marisen, Ja kofen badir roi nabor kaker faro mgo, bape mgo pok nakam baim. Bape Rur Napnapes I rama kada, inari I d’un mgo be Napnapes kam ; snar I d’awos ro manggundi ba; manggundi I mnaf resari I kofenbadir na; ma I bardi roi na sjabaim. Inari I buk pajamium be Aja, snar I d’un ro nana Jeda fa I farkor mgo. J’akna Kma ia nana Biëna; riana Ja kofen faro mgo: Inari I d’un ro nana Jena fa I farkor faro mgo. Fior i kwaimba ma mgo mam Aja ba; ma fior i kwaim ba wer, inari mgo mam Aja wer, snar Ta but be Kma ia. Ma moerid Biësi ono si kofen: „Rosei is orne, I kofen maro nggo : Fior i kwaimba munda ma inari mgo mam Aja ba ? ma fior ker wer ma mgo mam Aja wer, ma: „Ja ra faro Kma Jedi ? Rosei is orne : Fior i kwaim ba? Nggo fau wos Biëda ba.” Ma Jesus I fau, s’obo ; s’or roio ro I ma I kofen faro si: Mg’awosjae mgo e snar wos Jeda, Ja kofen faro mgo am : Fior i kwaim ba ma mgo mam Aja ba, ma fior i kwaimba wer ma mgo mam Aja ? Ja kofen nanaps faro mgo : Tnari mgo 223 kanes ma mgo besoesah naba, bape doenia inari i marisein. Mgo inari mgo sma soesah, bape soesah mgobeda inari piambar be marisein. Bin oso i d’aben romgun kuker dafduf; bape romgun i sja kwar, i swarepen dafduf biëda ba kwar. Rariria ansona mgo besoesah, bape inari Ja mam mgo wer, ma mgo marisen wer ma oso i pok i d’un marisein mgobeda bur mgo ba. Roi onane kam Ja farkor faro mgo kuker sarber; bape oras i rama, Ja farkor mgo kuker sarber ba kwar, fama Ja farkor mgo beri ro Kma ia. Ro ras orja inari mgo nadi ro snonpor Jeda; ma Ja kofenba inari Ja nadiwark mgo, snar Kma manggundi I swar mgo, snar mgo swar Aja ma snar mgo kiar Ja sasiar bur Kma ia. Ma Ja mbrafen ro doenia kwar; ma ansona Ja bor bur doenia fa Ja ra be Kma ia.” Ma moerid si kofen faro Manseren: „Ansona, W’awos kaku kuker nggo, W’awos kuker sarber ba. Ansona nggo mam, Wa fau roi bebor kaim. Oso d’obo i fuken roioko, Wa fau fafuken biëda bepon i d’awos faro Au. Rariria nggo kiar, Wa rama ro Allah.” Ma Jesus I kofen faro si: „Ansona mgo kiar e ? Oras inari rama, — is orne rape —, inari mgo faspar; oso oso i mbrain ro mang gundi, mgo bor bur Aja kam, fa Ja mawer. Bape Ja mawer ba, — Kma ia I rojus Aja. Mg’epen mgo. Ja farkor roi onane kam faro mggo, insa mggo sma mamna kuker Aja. Ro doenia inari mgo sasasu (mgo besoesah) ; bape mgo mkak awer, Ja menang (pok) doenia kwar; doenia i pokba kwar. 224 Imam beba 1 ) I nadiwark kawasa Biësia. Manseren Jesus I wa mgasi be nanggi ma I kofen: Mami! fior imnis kwar. Wa frur fa Romgun Bedi biënasan insa I d’akfrur fa Au kako, Wa benasan. Ma insa I buk kankenem bemnaba faro kawasa kam, Wa buk faro I ansi. Kankenem (Babje) be mnaba is ome, —si fau Au—, Allah kaku (Allah oso wese I sja ba) ma si fau Wawan Bedi, Jesus Kristus ria. Ja badir pajamium Beda ro doenia. Fararur, Wa soser maro Aja ro doenia, Ja frur na kwar fa na mnis. Mami Wa rir Aja ansona wer ro pajamium, Ja kin kwar bepon Wa faker doenia. Ja badir Snombri kwar faro kawasa, Wa sra farfir si bur doenia fa Wa buk si maro Aja. Au Wa nai si, bape Wa buk si maro Aja kwar. Snar Wos, J’un faro si, Wos Beda di ria ma si kin Wos orne ; ma si fau kaku, Ja sasiar bur Au ma Au so-Bewan Aja ia. Ja nadiwark si ansona; Ja nadiwark doenia besiper ba. Ja nadiwark munda kawasa, Wa buk si maro Aja kwar, snar si kawasa Besi ria, snar nana Jena kam, Au W’akna na; ma nana Bena J’akna na. Ma si —, Pajamium Jeda ria. Ja ro ro doenia ba kwar, bape si kada si sja ro ') Manseren Jesus I —, Radja —, Nabi — ma Imam. taiam i dun kawasa be Allah ma Allah be kawasa I d awos ro snonpor Allah ma ro snonpor kawasa. Ma ro iatsal ome, ko wasja Manseren Jesus I nadi, snar I Tmam beba. 226 doenia kaker, ma Aja Ja siber be Au. Mami besren, Wa beababen kawasa Wa buk maro Aja ansia kuker papoik Beda, insa si besasje (besisje) ba, imnis Au ma Aja, Ku besasje (sisje) ba. Fafisu Ja rojus si ro doenia, Aja so —, beababen si ro snonpor Beda ma oso i ro bur Aja ba, i jer bilis romgun biani, bej’user Refo biardi (biarjar) kwar. Ansona Ja ra faro Au ma Ja kofen wos ome ro doenia kaker, insa si marisen kaku kuker Aja. Ja buk Wos Beda faro si kwar ma doenia i mewer si, snar si kawasa doenia ba, imnis Aja snon doenia ba. J or ro Au ba fa W’un si bur doenia, bape Ja nadi: Wa rojus si, insa bilis i d’un si ba. Si kawasa doenia ba, imnis Aja snon doenia ba. Wa fasren si kuker Napnapes ia; Wos beda so — Napnapes ria. Ja wan si be doenia imnis Au Wa wan aja be doenia. Ma Ja fasren Aja bedar si, insa si kako si sren kaku. Ja nadiwark osine, bape Ja nadiwark kako si kam, inari be kiar Aja kuker wos sena; insa si kam si besasje (besisje) ba, imnis Au, Mami Wa kein ro do Jeda ma Aja Ja kein ro do Beda, si — kein ro do Kubeda. Insa doenia i kiar kada, Au so —, Bewan Aja ria. Paja- mium, Au, Wa buk maro Aja, —- Ja buk faro si wer, insa si besasje (besisje) ba, imnis Au ma Aja, Ku besasje (besisje) ba ; Aja snewar oser kuker si ma Au snewar oser kuker Aja, insa doenia i fau. Au so — Bewan Aja ma Au 1 Wa swar si imnis 'Wa swar Aja. 227 ro boei, si sisen aja kako; si mun Au fa Wa mar, j’akmar!” Ma Manseren I kofen faro i: „Petrus, Ja kofen faro au: Mankoko i d’or rob ine baim, wa famiumnepen Aja bekior” (wa kofen bekior kwar ; wa fau Aja ba). Bape Petrus i kofen wer: „Si mun aja kuker Au, inari djadi, bape ja mai Au fa Ja kofen : Ja fau I ba, orne djadiba beri!” Ma moerid wese s’awos rariria kam. Posa —, Manseren I kofen faro si: „Fior, Ja wan mgo fa mgo mbrain be menu-menu ro kawasa Israel kam, mgo j’un robeser koempang ba ma mgo j’un manguab ba fa mgo ser robean ma mgo j’un sepatoe ba, mgo besoesah kuker roioke ?” Si kofen: „Nggo besoesah kuker roioba.” Ma Manseren I kofen: „Bape ansona besma robeser koem pang, i d’un i kada ma mansei besma manguab i d’un i kako. Besma sumber ba, i bob sansun biëda kada fa i kobes sumber. Snar wos Refo oso wer, si fas bebardi (bjarjar) Aja —, inari i nik Vaker: si kor I kuker bebarbor sia. Wos nakam, si fas kuker Aja inari ne nik.’’ Ma si kofen: „Manseren —, sumber di suru su ine.” Manseren I kofen : „Bje kwar !’’ Posa, Manseren Jesus kuker moerid Biësi si mbrain nuk war Kedron. Jaf oso i sja, si ker saiton ma s’or i be Getsemani. 1 ) Ma Manseren I randum ro jaf ani kuker moerid Biësia. Ma Judas bebob Manseren ani, i kako !) Getsemani. Jaf oso fanam Bon Saiton. Saiton bon, na ba imnis beren (roipum). Si ker saiton fa si frur mam ro saiton-bon. S’obo oso ro Manseren bati Biësi i benai jaf ani, riani Manseren ma moerid Biësia si biasa si mbrain ro jaf ani. 228 i fau mob ani, snar Manseren Jesus I biasa I mbrain be jaf ani kuker moerid Biësia. Getsemani. Ma Manseren I kofen faro moerid Biësi: „Mgo kon ro mob ine. Ja ra be orwa fa Ja nadi. Ma I d’un Petrus, Jakobus ma Johanes. Ma Manseren I besoesah naba kaku, sneri merbak kaku. Ma I kofen faro beso I sia: „Ja besoesah naba kaku! Mgo kon ro mob ine ma mgo waren! Mgo nadi, insa fafrous i min mgo ba.” Ma I bur si. I mbrain manakba (rar oso i so keru), Manseren I kunem ro wepursi, mgasi be sop ma I nadi, djadi kada oras orne d’ande bur I. I nadi: „Mami, Au wa pok nakam ! Wa marisen kada, W’un tjawan 1 ) orne bur Aja! Bape Mami, Wa frur imnis Au Wa marisen ! Wa so marisein Jeda awer”. I siber faro moerid Biësko wer, I sma sko ma sk’enef. Ma Manseren I kofen faro Petrus : „Mg’enef e, mgo pokba mgo waren oras oser munda ? Mgo waren ma mgo nadi, imbur fafrous i min mgo di; rur kada i sambrab bape kraf ia i msun”. Ma Manseren I mbrain besuru wer ma I nadi, d’obo: „Mami Jedi —, tjawan ome d’ande bur Aja ba, boi J’inem i jo ; Mami J’aser marisein Beda munda”. I bur faro moerid Biësko wer, I sma sko, sk’enef wer kuker soesah beba seda, snar si x ) Tjawan. Jehudi si sarber soesah kuker „tjawan”, robeser aninem oso. 229 mgasna na pokba. Manseren I ban si ma si fauba inari si kofen rosei faro Manseren. I bur si —, I ra wer ma I nadi bekior: „Mami W’un tjawan orne bur Aja kada ! Bape Wa so marisen Jeda awer; marisein Beda djadi kada.” Ma Malaëkat oso i d’adu mufre ro nanggi fa i buk poik be I. Ma Jesus I besoesah naba ; I nadi napok wer ma domes Biëda i be rik, ampampiorem (pamporen) beba, na daf be saprop ia. Ma I nadi posa, I kbawes ma I mbrain faro moeridsia ma I kofen faro si: Ansona mg’enef waworek fa mgo mna. Tmnis kwar! Oras is ome kwar . Mgo maëm, si bob Romgun Snunkaku faro kawasa sasar Mgo kbawes. Ko rafa! Mgo maem, bebob Aja i fanam kwar. Farsaser beba. Judas kuker rak biëda si for Jesus. Jesus I d’awos kaker kuker moerid Biësi ma Judas, moerid samfur seser suru ansi oso, i d’un kawasa si bor si rama kuker sumber ma akion. Judas i d’un soldadoe sia ma Imam sia ma Farisi sia manfamian sesi ma s’rama kuker lanterna, parambron ma roimamun. Jesus I fau nakam, inari na min I, I sjokir faro si ma I kofen faro si: „Mgo serf mundiri ?’ Ma si kofen: „Jesus ro Nasaret I” Ma Jesus I kofen wer : „Aja is orne !” Ma Judas bebob I ia, i d’ores kuker si. Ma kuro Jesus I kofen : „Aja is ome!” si susu ma si bra (sapi) si krusna. Ma Manseren I fuken si besuru: 230 „Mgo serf mundiri ?” Ma si kofen wer: „Jesus ro Nasaret!” Ma Jesus I kofen faro si wer: „Ja kofen kwar : Aja is ome; mgo serf Aja kada, mgo rir osine I” I kofen orne, bej’user wos, si bardi ro I kwar: „Oso rio bur Aja ba ro si kam, Wa buk maro Aja kwar.” Bebob I ia i buk tanda oso faro si kwar, d’obo : „Mgo mamnepen aja, ja jas oso mgasi mgo for I snar ani ria ma mgo j’un I nabje !” Ma i ra faro Jesus, i kofen faro I: „Tabe Rabi 1” Ma i jas mgasi. Bape Jesus I kofen faro i: „Judas ,wa serf rosei ro mob ine ? Au wa bob Romgun Snunkaku kuker wa jas mgasi P” 1 ) Ma si for Jesus. Manseren I mewer moerid Biësi, si munwark befor Manseren sia. Ma Manseren moerid Biësi, si mam roi onane kam, si fuken I: „Manseren nggo perem si ro sumber ke ?” Ma oso ro si, Simon Petrus, i kin sumber oso ma i papek Imam beba manfamian Biëdi knasi. Manfamian ani, snori Malkus. Bape Jesus I kofen „Dawer!” Posa —, I pan manfamian ani knasi ma I frur i wer. Ma I kofen faro Petrus : „Wa sjun sumber beda ro sower ia wer ; snar bekin sumber, sumber inari i min i wer. Tjawan, Kma ia I buk maro Aja fa J’inem i, inari J’inem i ba ë ? Mgo fau ba, — ansona J’or kada ro Kma Jedi ma inari I wan Malaekat Biësi legion 2 ) samfur x ) Oso i jas oso wese mgasi, ome tanda, su bebati kaku. 2 ) Legion. Legion soldadoe oso, snon sjaran di kior isof sjaran di wonem. Wos ome kako: Kangramu, ko pok ko waf si ba. 231 seser suru, si bor wer fa si fnowek Aja ? Bape berariso Refo inari i nik? Biardi inari djadi rariria. Manseren I d’arvos kuker kaivasa, befor I sia. Posa —, Manseren I kofen faro Imam bebarara sesi ma faro mananur Rum Allah ma faro Penatoea sia, bej’akso rakia: „Mgo rama kuker sumber ma akion fa mgo for Aja, imnis mgo serf snon mamun oso. Ja farkor ras-ras ro Rum Allah bape mgo for Aja ba. Bape mgo waf fior ome, papoik fnureb fior biëda. Roi onane kam na djadi imnis Nabi sia, si bardi (bjarjar) kwar. Moerid si bur. Ma moerid sia si bor bur I ma si frar. Snonkbor oser munda i jomuser Manseren, i bowek i munda kuker kruben. S’obo si for i bape i pir kruben ia fa si kin kruben munda, bape i frar bur si; kraf biaber. 1 ) Warpon Anas. 2 ) S’m Manseren be Anas rum biëda ro bon Saiton. Soldadoe ma mananur bebië-prenta soldadoe sjaran ma Jehudi manfamian sesi, s’un Jesus ma si jabek I. S’un I bepon be Anas, Kajafas mambaniori. (Taoen ani Kajafas *) Markus i jer i fas fafaja ro snonkbor ani, riani s’obo : i so — snonkbor ani. Snari, bin benai rum oso ro Jerusalim, i nai jaf Getsemani ke. — Snonkbor ani i mnaf ma i mam Jesus I nadi ma i fa ja ome ro warpur. 2 ) Anas. — Kawasa Roma, si buk pangkat „Imam beba.” Taoen bepon Anas i sma pangkat ani, taoen ani Kajafas, bape Jehudi si kor Anas be „Imam beba” kako. 232 i be Imam beba; i so —, bekofen faro Jehudi siaj. I bje snon oser i mar dwer ka wasa, roba si mar kam). Simon Petrus ma moerid oso wese su jom Jesus. Moerid sumindi i fau Imam beba ma i randum Imam beba rum biëda kuker Manseren Jesus, bape Petrus i d’ores ro wondi fanam kerwa ia. Ma moerid sumindi befau Imam beba ia, i d’awos kuker bin bekeinus kerwa ia ma Petrus i d’akrandum. Rob i prim. Ma manfamian sia si kun (kaben) for; si kon ma si dapen for. Ma Petrus i kein so si ma i d’akdapen. Petrus i famiumnepen Manseren. Ma bin bekeinus kerwa ia ani, i mam Petrus i d’apen, i knob (knower) i ma i kofen : „Au kako oso ro snon ani moerid Biësi, inge ?” Bape Petrus i kofen: „Aja ma roba I” Ma Petrus i ra be kerwa beba ia ma bin oso wese i mam i, i kofen faro kawasa: „I kako i so Jesus ro Nasaret”. Petrus i srer wer ma i sowar, d obo: „Ja fau I ba I” D’oboda oras oser wer, oso^ wese i kofen wer: „Kaku, snon ome i d’ak so I, snar i kako snon ro sup Galilea.” Ma wese s’rama ma si kofen faro Petrus : „Kaku, au kako oso ro snon ani kawasa Biësi; wos beda biadir au 1” Ma oso ro Imam beba manfarmian biësi ma napir- mandi ro Malkus (Petrus i papek kbas kna ram biëdi) ani, i kofen faro i: „Ja mam au ro jafia kuker I. Au kako wa fnowek I.” Ma ansona Petrus i srer wer ma i fras manggundi d’obo : „Ja fau snon, mgo kofen ani ba !” — 233 Ma i d’awos kaker, mankoko i d’or. Ma Man- seren I siber I fa I knob Petrus. Ma Petrus i swarepen wos, Manseren I kofen am, d’obo : Mankoko i d’or baim rob ine, wa kofen bekior kwar: Ja fau I ba!” Ma Petrus i sasiar ma i kanes naba. Annas i fuken Jesus, resari i wan fa s’un I be Kajafas. Imam beba i fuken Jesus snar moerid Biësi ma farkakor Biëda. Ma Jesus I kofen faro i: „Ja farkor ro mgaba faro doenia ; Ja farkor fioro ro sinagoge ma ro Manseren Allah rum Biëda ,mob Jehudi ro menu nakam s’fandur. Wa fuken bemnafsia kuker farkakor Jeda; si kada si fau i.” Ma Manseren I kofen rariria, manfamian oso i d’ores peper (snefer) Jesus, i baserpum I, d’obo: „Wa karem rariria faro Imam beba e ? Ma Jesus I kofen faro i: „J’awos sasar kada, wa fasna sasar ia; ma J’awos kaku kada, wa baser Aja snaro ?” Bape snon bedjaga Jesus ansi, s’onef I ma si prer I; ma si wapen mgasi, si baser I ma si kofen: Nabi d’is Au kada, w’ap bebaser Au ia. — Ma s’awos nabor faro I ma s’onef I. Posa —, Anas i wan s’un Manseren (si jabek I) be Kajafas, Imam beba ia. Sanhedrin, si fuken Manseren Hari Djoemaat. Meser nawer Sanhedrin befandur ro Kajafas rum biëda. Ma arwo prim —, Imam bebarara sesi ma Penatoea sia ma Katib sia ma Sanhedrin besiper s’fandur. Ma s’un Jesus fa si fuken I. Ma si fuken I s’obo: „Wa kofen nanaps : 234 Au Kristus ria ke ?” Ma Jesus I kofen: „Ja kofen faro mgo kada, inari mgo kiar Aja ba ; ma Ja fuken mgo, inari mgo karem Aja ba!” Ma Sanhedrin besiper si serf saksi fa si buk sof Jesus, insa si mun I fa I mar, bape si sma ba. Saksi kada si sja; saksi sararer si bor, bape wos sena na mnis ba. Isof ono si kbawes, s’obo : „Nggo mnaf kwar, snon ome I kofen : Rum Allah ome, snunkaku rwaür seda, inari Ja kok i ma ro ras di kior, Ja bawes oso wese, snunkaku rwaür di ria ba.” Bape wos sena kako na mnisba. Ma Imam beba i kbawes ro Sanhedrin fandu ri ma i fuken Jesus: „Wa mnaf saksi wos sena ba e ? Snaro Wa karem ba ? — Bape Jesus I karem osoba. Ma Imam beba i fuken I wer: „Ja besasi Au ro Allah bekenem ia, — Au Kristus di ria ke, Manseren Jahwe Romgun Biëdi ?” — Ma ansona Jesus I karem d’obo : „Aja ria baboi! Ma Ja kofen badir faro mgo, randak ro ansona inari mgo mam Romgun Snunkaku, I kein ro Manseren Jahwe Bepoik nakam rwar kaku Biëda ma inari I rama ro mandif nanggi!” Ma Imam beba i sapuk sansun 1 ) Biëna ma i kofen: „I d’onef Allah kwar ! Ko serf saksi kaker kukero ? Manggun- mgo mgo mnaf I d’onef Allah ! Mgo kara rariso ?” Ma kankein siper i kbawes ma s’or : „Manggunko, ko mnaf anonef Biëda 1” Ma si kam, si kara sasar Biëda i ba kaku; imnis kwar fa i mar. Posa, si jabk I wer fa s’un I ma si bob I faro Pilatus, Kaiser Roma wawan Biëdi. l ) Jehudi si sapuk sansun, ome — tanda ro soesah beba. 235 Judas i mam sasar biëda, — resari i mun manggundi. Judas i mam Sanhedrin si behoe- koem Jesus, i miun sneri wer, riani i d’un denari samfur di kior anna ra i siber na faro Imam bebarara sesi ma faro Penatoea sia, d’obo : „Ja besasar kwar, snar ja bob kwar rik befrur sasar ba I” — Bape si kofen faro i: „Nggo fauba kwar! Manggundau bar siper i 1” Ma i sjo koempang anna ro Rum Allah, resari i bur ra i fes manggundi fa i mar. — Imam bebara sesi s’un koempang sarak anna ma si kofen : „K’afen na ro burwa pipi, ma djadiba, snar koempang rik na ria.” Ma s’awos posa, si kobes toekang uren saprop biëda fa s’erak dagangsia, bemar ro Jerusalim. Riani s’or saprop ani: „Saprop rik ia.” Nabi Sakaria biardi (bjarjar) kwar : „S’un koempang sarak samfur di kior anna, si wof s’obo imnis kwar faro snon, kawasa Israel si wof I ma ja bak na fa ja kobes toekang uren saprop biëda, bej’user Manseren sasoser Biëda.” Jehudi sia s’un Jesus fa si bob I faro Kafir sia. Jesus ma Pilatus. Bebarara ro Sanhedrin s’un Manseren Jesus ro Kajafas rum biëda be Kaiser faker biëdi ia, mob s’kakara. Arwo babo. Jehudi si randum ba ro snon kafir mob biëda, snar si for kafir sia rum sena. S’randum kada, mandira si pok s’an Paska ba. Riani Pilatus sasiar faro si. Ma Pilatus i kofen faro si: „Snon orne i frur sasar rosei ?” Ma Jehudi 236 si kofen: „Snon orne i frur sasar ba kada, inari nggo j’un I be au ba.” Pilatus i kofen faro si: „Manggunmgo mgo j’un I ma mgo behoekoem I bej’user prenta mgobena.” Ma Jehudi si kofen : „Nggo pok, nggo behoekoem oso fa i mar ba. Ma si buk sof I s’obo : „Nggo mam kwar, snon orne I fna kawasa si mbrus, d’obo si bak belasting faro Kaiser awer ma I farkor nanjan si, d’obo I Kristus, Radja di ria.” — Ma Pilatus i randum wer ro rum kakara, ma i d’or Jesus ma i fuken I: „Au, kawasa Jehudi Radja sedi e ?” Ma Jesus I fuken Pilatus, d’obo: „Wa fuken orne ro manggundau, roba wese si kofen orne faro au ?” Ma Pilatus i kofen : „Aja snon Jehudi ke ? Kawasa Besi ma Imam berara sesi, si bob Au be aja; Wa frur rosei ?” Ma Jesus I kofen wer: „Keradjaan Jeda, keradjaan doenia ba. Keradjaan Jeda keradjaan doenia kada, manfamian Jesi inari si mbrob «nar Aja, insa Jehudi si for Aja ba; bape keradjaan Jeda, keradjaan ba ro rwar orne.” Ma Pilatus i kofen; „Riani Radja d’is Au e ?” Jesus I kofen: „Kaku ro wos Beda 1 Ja rama ro doenia kwar ma Ja bedjadi snunkaku, insa J’un Napnapes faro kawasa. Oso i naps, inari i mnaf Aja.” Ma Pilatus i kofen : „Napnapes fainda rosei ?” Pilatus d’afnak Jesus be Herodes. Ma Pilatus i kofen orne kwar, i sasiar wer fa i d’awos kuker Jehudi sia ma i kofen faro si: „Ja sma sasar osoba ro snun ani!” — Imam si buk sof Jesus kuker sasar nabor, bape Jesus I karem osoba, riani Pilatus i fuken faro I 237 d’obo : „Kwaremba e ? Wa mnafba, si buk sof Au kuker perkara nabor ?” Bape Jesus I karem osoba, riam Pilatus i kandor. Ma Jehudi s’awos munda, si kofen: „I bedar kawasa si mbrus manggenem ma farkakor Biëda i karsiper menu-menu sup Judea, randak ro sup Gablea isof Jerusalim. Ma Pilatus i mnaf s’ap sup Galilea, i fuken, snon ome snon Galilea ke ? Ma kawasa si kofen: „Rariria.” Sup Galilea, Radja Herodes prenta biëda, riani Pilatus i d’afnak Jesus be Radja Herodes. Fior ani Herodes i sja ro Jerusalim kako. _ Ma Herodes i mam Jesus i marisen naba kaku, snar i mnaf Manseren abar Biëda fioro kwar ma i serf fa i mam Manseren, d’obo Manseren inari I frur tanda oso fa i d’akmam. Ma Herodes i fuken Manseren kuker fafuken nabor kaku. Bape Jesus I karem osoba faro i. Ma Imam bebarara sesia ma Katib sia s’awos pum Manseren munda. Ma Herodes kuker soldadoe biësi si fnaksaserf Manseren ma s’onef I; si sansun I .kuker sansun bepioper, 1 ) resari Herodes i wan si siber I wer be Pilatus. Pilatus ma Herodes su msoriae su, bape ras ani su bebati wer. Pilatus i serf njan fa i per Manseren. Ma Pilatus i d’or Imam bebarara sesia ma kawasa mananur sesia ma i fandur si, i kofen : „Mgo j’un snon ani maro aja; mgo buk sof I; mg’obo I farkor nanjan kawasa fa si mbrus; l ) Kawasa Roma bej’or pangkat oso, si sansun si kuker sansun bepioper. Iriria Herodes i fnakserf Manseren, d’obo : beserf pangkat is ome. 238 bape ja fuken I ma mg’akmnaf kwar, bape ja sma sasar oso ro I ba. Ma Herodes i kako i sma sasar ro i ba, riani i siber I wer maro aja. I frur roioba fa ja behoekoem I fa I bedar, boi ko mun I fa I mar. Riani inari ja wan, s’os I, resari ja pir I.” Kaiser Rome faker biëdi biasa kwar i pir snon oso besma hoekoem kwar, ro fior festa Paska. Jehudi manggunsi s’apbadir oso. Fior am si sisen snon oso, snori Barabas; kawasa si fau i kam. Snon ani ma bati biësi si mbrus ma Barabas i mun snunkaku oso; riani si behoekoem i ma si sisen i ro boei. Ma kawasa si ra faro Pilatus ma s’or ro i, i pir snon besma sasar oso, bej’user biasa biëda. Ma s’fandur kam, Pilatus i fuken si; „Mgo marisen ja pir mundiri ? Ja pir Barabas ke roba Jesus, s’or I be Kristus ? Mgo marisen, inari ja pir kawasa Jehudi Radja sedi ?” (I fau, Imam berara sesi s’un Jesus faro i snar si sararan Jesus). Ma i d’ek ro karapesa hoekoem ia. Ma Pilatus swari i d’ankinem i, d’obo : „Wa rwarbaren awer si. Robwandadi ja mafu ma ja sma soesah nabor bedar snon benapes orne. Bape Imam bebarara sesi si son kawasa ma si farkor si fa s’or Pilatus i pir Bar-Abas ma i mun Jesus. Ma Pilatus i fuken faro kawasa: „Mgo sra mundiri ro snon di suru ansu fa ja pir i ? Ma s’or kam, riok be mgarem oser: „Bar-Abas ! ......Snon ine ma dawer; fama Barabas, wa pir Barabas 1” Ma Bar-Abas snon mamun di ria. 239 Pilatus i marisen munda i pir Jesus, riani i fuken wer : „Bape mgo marisen ja frur rosei kuker snon orne, mgo j’or I be kawasa Jehudi Radja sedi, Jesus, s’ap I Kristus kako?” ma s’or kam wer : „Wa pa i ro aprop, — wa pa i ro aprop 1” — Ma Pilatus i fuken bekior: „Snon orne i frur babjeba rosei ? Ja sma sasar ro I ba, fa ja behoekoem I fa I mar. Riani ja wan si fa s’os I, posa — ja pir I.” Bape si mbrus ma s’or napakrik munda: „Wa pa I ro aprop ! Wa pa I ro aprop 1” Ma s’or naba naba munda. Ma Pilatus i mam kawasa si mnaf faro i ba, ma si mbrus, d’obo : I so kawasa marisein seda munda; riani i pir Bar-Abas, bekein ro boei ia dori kuker perkara mamun ma i d’un Jesus fa si nor I. Soldadoe si kiaren, si fnaksascrf ma si prer Jesus. Soldadoe sia s’un Jesus be rum hoekoem ia dori ma s’or soldadoe wese kam. Si per Jesus sansun Biëna ma si sansun I kuker sansun 1 ) oengoe. Posa, — si parkepen abra beborek be makota oso ma si rir i ro rwuri ma si buk friwen oso ro rwasi. Posa, — si kunem ma si ban suba anggar I, s’obo: „Tabe faro Au, Jehudi sia Radja sedi Au!” Ma si baser I, s’aninef I ma si kin friwen ani ma si prer ro Manseren Jesus rwuri. Ma Pilatus i d’un Jesus wer, fa i fasna I faro kawasa ro rumbrawer ma i kofen faro si: 1) Sansu oengoe, befarari, radja sia sansun sena, snar sansun ro oengoe kaku, na kakur. — Soldadoe si fnakserf Manseren kuker sansun oengoe, makota ma friwen (befarari septer, tanda prenta) fa Manseren I farad Radja oso. 240 „J’un I mbra faro mgo, insa mgo fau, aja so, — ja sma sasar ro I ba.” Ma Jesus I randa I so makota beborek ma si sansun I kuker sansun berik; ma Pilatus i kofen faro kawasa : „Mgo mam snon orne 1” Imam bebarara sesi ma manfamian sesi si mam I, s’or naba: „Wa pa I ro aprop ! Wa pa i ro aprop !” Pilatus i kofen: „Mgo j’un I ma mgo pa I ro aprop; snar aja, ja sma sasar ro I ba.” Jehudi si kofen: „Nggo sma prenta ma bej’ user prenta nggobeda, I mar; snar I d’ow manggundi be Allah Romgun Biëdi.” Ma Pilatus i mnaf wos orne, i mkak naba fadi. I randum wer ro rum bekarakara perkara ma i fuken Jesus, d’obo : „Au snon berori ?” — Bape Jesus I karem ba. Ma Pilatus i kofen faro I: „Wa karem maro aja ba e ? Wa fauba, ja pok ja pir Au ma ja pok ja pa Au ro aprop ?” Jesus I kofen faro i: „Papok orne wa sma ro bojas. Riam bebob Aja faro au, sasar seda i ba sjadi sasar beda.” Ma Pilatus i serf njan fa i pir Jesus. Bape Jehudi s’or naba: „Wa pir snon orne, inari wa bebati kuker Kaiser ba kwar; oso i d’ow manggundi be Radja, i munwark Kaiser ia.” Ma Pilatus i mnaf wos orne, * 1 ) I d’un Jesus be wondi ma i kein ro karapesa hoekoem, ro warare, s’or ro Jehudi wos seda : „Gabata.” 2 ) *) Pilatus i beprenta kawasa Jehudi nabjeba. Ma i mkak Jehudi si kofenbadir i faro Kaiser Roma ma Kaiser Roma i jau i. Jehudi si kofen: Nari i bebati kuker Kaiser ba kwar, Pilatus i mkak, inari si kofenbadir kaim faro Kaiser. I behoekoem Manseren, insa Kaiser i behoekoem i ba. 2 ) „Gabata”. Ko kofen ro wos kobeda : „Mob kiaki.” 241 16 Ras ani s’fasos Paska ma oras bewonem (kuro ori d’aber), Pilatus i kofen faro Jehudi sia: „Mgo mam Radja mgobedi I” Bape s’or munda: „Wa san I, wa san I, wa pa I ro aprop 1” — Ma Pilatus i kofen wer: „Inari ja pa Radja mgobedi ro aprop e ?” Ma imamsi bebarare sesia, s’or: „Nggo fau ^ Rad ja oso wese ba; nggo fau Kaiser i jer. Ma Pilatus i d’or war. S’un war kwar, 1 ban rwasi 4 ) fa kawasa kam si mam, ma i kofen: Ja sren ro snon benapes orne rik biëda; manggunmgo !” Ma kawasa s or naba . Rik Biëda min nggo ma romawa nggobesia waworek 1” Posa —, Pilatus i rir Jesus fa si pa I ro aprop. Ma soldadoe si per sansun oengoe am ma si siber sansun manggunbiëna faro I. Ma s un Jesus bur rum s’kakara perkara fa si pa I ro aprop. Golgota. Hari Djoemaat, fanam arkok. Jesus I sasiar fa I mbrain be Golgotha. Jesus manggundi I bar aprop Biëda ia, fa I mbrain be mob oso, snori Golgota. (Ko kofen ro wos kobeda: Rwubukor). *) Ro soeiat Deuteronomium (Kitab Moesa V) fatsal 21, Moses i bepienta, si sma aipokem ia ro mob oso ma si fau tvmflmunia ba, mananur ro menu fanam mob am si rama ma si ban si rwasna be tanda: si fau mamun am ba. Kawasa Roma si kin adat ome kako. Ma Pilatus l mkak fafras snar Manseren, rik biëda, i rir feftas la ro kawasa Israël, ma si kin fafras ia. 242 Simon ro Kireni. Ma s’un I be Golgota, si srow snon oso snori Simon ro sup Kireni, i rama ro jaf biëda fa i mbrain be Jerusalim ma soldadoe s’for i fa i d’akbar apropia. Bin ro Jerusalim sia. Ma kawasa si bor si jomuser Manseren. Bin ro Jerusalim si bor, si mbrain ma si kanes. Ma Jesus I mam faro si, I kofen: „Bin mgo, ro Jerusalim, mgo kanes kuker Aja awer, fama mgo kanes kuker manggun-mgo ma kuker romawa mgobesia ! Snar fior fianam rape ma inari mgo kofen: Slamat be inampa (bepasnasem) sia; slamat be bin be sus kapirare ba sia! Fior ani inari si kofen : Bon, mgo barkepen nggo ! Bonpir, mgo jokef nggo 1 Si frur rariria kuker ai bepejek, berariso inari si frur kuker amiais ?” Ma s’un snon di suru kaker, snon barbor, fa si pa su kako ro aprop. Si pa Manseren ro aprop. Ma si mbrafen kwar ro Golgota, si buk anggur befnowek ariaun oso, snori moer. 1 ) Ma Manseren Jesus I d’inem kara, resari I mewer I d’inem. Posa, — si pai Jesus ma snon barbor di suru. Si pai oso ro Manseren rwar kaku Biëda, sumindi ro rwar sar ia. Riani Jesus ro fandu. Imms Nabi i bardi (bjarjar) kwar: „Si kor I be snon barbor.” Ma Manseren I kofen: „Mami, Wa buk ampon faro si; si fau roi si frur ia ba!” x ) Ariaun moer i frur rwuri piarek, fa si fau dafdufia manggenemba. Manseren I mewer I d’inem ome, snar I marisen I swaruser ma swarepen nabje isof i mar. 243 Jesus, kawasa Jehudi Radja sedi. Ma Pilatus i fas soerat oso ma i rir i ro aprop ia ro bo Manseren Jesus rwuri. Ma kawasa si wasja: Jesus Nasarani, Radja Jehudi sia. Ma Jehudi si bor, si wasja wos onane, snar Golgotha fanam Jerusalim. Ma si fas wos anna ro Jehudi sia wos seda ma ro kawasa Grika wos seda ma ro kawasa Roma wos seda. Imam berara sesia si kofen faro Pilatus : ,,Wa fas awer : Jehudi sia Radja sedi, bape wa fasj „I d’ow manggundi be Jehudi Radja sedi. Bape Pilatus i kofen: „Bje kwar 1 Wos ja fas anna, ja farwe ba I” Soldadoe si rwas Manseren sansun Biëna. Soldadoe si pai Manseren Jesus kwar, s’un sansun Biëna ma si rwas na be fiak ; soldadoe oso-oso i nai rarwas biëda. S’un kako sansun bekwaim ia, sansun ani i bje kaku, si sip ia ba, fama si user i ro bo be sop. Ma soldadoe si kofen: ,,Ko sap i awer fa ko rwas i, i bje ko san onde snar i, fa oso i na siper i. Imnis Nabi biardi (bjarjar) kwar: „Si rwas rofafmar Jena kwar ma si san onde ro sansun Jeda. Soldadoe sia si frur rariria. Posa si kein ro sop fa si sin I. Ma kawasa s’ores ma si maëm. Anonej. Kawasa bembrainuk mob ani sia, s’onef Manseren ma si kiker si rwusna ma si kofen : „Wo 1 Bekok Rum Allah ma bemarar i wer ro ras di kior, Wa faspar manggundau ba e ? Romgun Allah is Au ido Wa sabu bur aprop i jas i 1” Imam bebarara sesia kako ma Penatoea s’akonef Manseren s’obo : „Kawasa 244 wese kada, I faspar si, bape I pokba I faspar manggundi 1 Kristus ia 1 Kristus ia! Israel Radja sedi ria! I sabu bur aprop jas ia, insa ko kiar I! I kiar Allah kwar! Ansona Allah I faspar I ba e ? d’Obo : Allah I swar 11 I kofen kwar Aja Allah Romgun Biëdia I” Ma soldadoe s’rama s’un tjoeka 1 ) fa I d’inem ma si kofen: „Au, Jehudi Radja sedi kada, Wa faspar manggundau !” Snort barbor oso, bef aksma hoekoem aprop i mbror (tobaf). Snon barbor ansu ia, sumin ia i d’akwos karwar Manseren, d’obo : „Au, Kristus kada, Wa faspar manggundau ma Wa faspar nu kako 1” Bape suminia i msor i ma i fjow i, d’obo : „Au ma wa mkak Allah ba e ? W’aksma hoekoem orne, ma ku kada ku sma snar ku barbor bape snon ome, I frur sasar oso ba ; se hoekoem I ro sansoren bebro (ro swaf munda).” Posa, — i kofen faro Jesus : „Manseren, Wa randum ro Keradjaan Beda, Wa swarepen aja kako 1” Ma Jesus I kofen faro i: „Ja kofen wos kaku faro au; Ras ine inari wa randum Firdaues 2 ) so Aja!” Jesus ma snarl. Jesus snari ma sna beknik kako, kuker Maria, Klopas swari ma Maria Magdalena, s’ores kako ro fior ani fanam Jesus aprop Biëda. Ma Manseren Jesus I !) Tjoeka. — Soldadu Roma, s’inem anggoer menir, bepapiar war, s’or ome be poska (tjoeka). Ma ro Golgota robesaser isja kuker tjoeka fa soldadoe s’inem. — Soldadoe ani i swar Jesus fa I d’akinem knik, bape si koriar I beri. 2 ) Firdaoes. Jaf, Adam ma Efa, su kein, ani. Ma Jehudi sia, s’obo: Bembrain be Nanggi si kein ro Firdaoes resari, roepa rumbrawer Nanggi. 245 mam snari ma moerid 1 ) (bati Biani), i d’ores snefer i. Ma I kofen faro snari: „Bai ia, wa mam romgun bedi !” Ma I kofen faro moerid ia: „Wa mam snami!” Ma kur orja beri moerid ani i d’un Maria be rum bieda. Oras bekior. Fnureb panpan ro Golgota. Ori i fnureb ma doenia besiper pianpan isof oras bekior ma Manseren I d’ow mgarem ma I kofen: „Eloi, Eloi ! Lama Sabaktani !” is orne : „Allah Jedi Au ! Allah Jedi Au! Wa bor bur Aja snaro ?” Arores s’akmnaf wos ome ; ma ono si kofen : „I d’or Elias 1 Mg’awos awer ! K’akmam Elias i rama ke, fa I faspar I!” Ma Jesus I fau ansona nakam namnis kwar, I d’or farari Refo biardi (bjarjar) kwar: „Ja mbrow!” Ma robeser tjoeka i sja i pjan kwar kuker tjoeka fanam aprop ia riani oso i son fufen (sowen bunek) oso ro tjoeka ia, resari i rir fufen (bunek) ro friwen kor ma i su i be Manseren Jesus sbari. Ma Jesus I sjosef tjoeka bur fufen ia kwar, I d’or naba : „Imnis kwar 1” Ma Jesus I d’ow mgarem wer, I kofen: „Mami, Ja rir rur Jedi ro rwamsu!” Manseren I mar. Ma Manseren I kunem rwuri ma I befa rur Biëdi i bur I. Ma kur orne beri, kruben besawer wark sim besren sjadi ro Rum Allah, i msawek be sum, ro bo jaswa isof ro sop. Saprop i mararer, bon keru na mef; kubir na bas, ma bemar besren sia si bur kubir ma warpur Manseren abiber *) Moerid ma bati ro Manseren Jesus, Johanes ria, Sebedeus romgun biëdi. 246 Biëda, si mbrain be menu sren ia ma si fasna si faro kawasa si bor kaku. Mananur ro soldadoe utin, i d’ores kar. Jesus ma wese s’akdjaga Jesus si mam, I be fa rur Biëdi i bur I ma si mnaf wos Biëna, ma si mkak snar tatewai ma kuker tanda na djadi kaim, s’ar naba : „Kaku I snon orne snon benapes 1 Snon ome, Allah Romgun Biëdi ria!” Ma kawasa bekamapepen ro Golgotha fa s’akmam, si mam roi onane kam, si siber wer be Jerusalim, s’baser si andersna. Ma kawasa Biësi s’ores ro bingwaim; bin sia bejomuser I ro Galilea ma s’uf farmian I kuker papus sena: Maria Magdalena, Maria, — Jakobus ma Joses sna subedi; Salome, —■ Johanes ma Jakobus sna subedi, ma wese kaker si bor, si so I be Jerusalim. Ma si mamnepen orne kam ro manwen. Doboda oras berim mandira. Soldadoe oso i kuk Manseren Jesus ro snependi. Ras ani, Hari Djoemaat, s’fasos kam be Sabat ma Sabat ani i ba sjadi Sabat wese snar Pas- kaia. Ma Jehudi s’or * 1 ) ro Pilatus fa i wan si pangar bekaf ro aprop si wesna, posa, — s’un sko bur aprop. Soldadoe si ra ma s’os snon barbor oso we biësu, resari, — sumindi we biësu. Bape s’obo si pangar Jesus we Biësu !) Hari Djoemaat ani, kawasa Kristen s’or be Hari Djoemaat bebje ia, snar Manseren Jesus, Imam beba, I d’un manggundi be farsaser, insa kuker rik Biëdi I pios kawasa Biësi, sasar sena na bur so. Hari Saptoe (Sabat), Manseren I mna ro kubir, kawasa Jehudi s’or be Sabat beba, snar Sabat famfnom ba, bape Sabat Paska. Ma ro Sabat Paska, Jehudi si mewer oso i kaf ro aprop kaker, snar si for bemarsi. — bej’user Moses prenta Biëna. 247 kako, s’mam I mar kwar; riani si pangar we Biësu ba. Bape soldadoe oso i kuk menof ro snependi ma rik i sasiar ma war. Bemam ome i kofenbadir nakam faro wese ma i fas ro soerat ma wos biëda wos kaku. I kofen orne, insa kawasa si kiar kaku. Snar Nabi si bardi (barjar) roi onane kam kwar. Oso i kofen: „Si pangar kor oser ro I ba ma oso wese i kofen: „Bekuk I, fa I bepar, inari s’akmam I.” Ori i rir. Josef ro Arimatea. Snon kaja oso snori Josef ro menu Arimatea (sup Judea) bebarara oso, toean benasan, d’akkein ro Sanhedrin bape i marisen Sanhedrin wos ma fararur sena kuker Manseren Jesus ba, snar i napes ma i bje. I kako i waf Keradjaan Nanggi ma i kako moerid ro Manseren Jesus, bape ro kankunes, snar i mkak Jehudi sia. Ma i d’epen i fa i ra faro Pilatus ma i d’or ro Pilatus, Pilatus i marisen kada, inari Josef i d’un Manseren Jesus baken Biëda. 1 ) Pilatus i kandor, 2 ) snar Manseren I mar kwar ma i d’or mananur ro soldadoe utin ma i fuken i. Ma mananur ani i d’akkofen. Posa, — Pilatus i beprenta fa x ) Prenta kawasa Roma s’erak oso i mar ro aprop ba; si san bakenia fa naf sup ma man s’an aipokem iso. Josef Arimatea ma Nikodemus s’or baken ia ro Pilatus ma Pilatus i buk Manseren Jesus baken biëda faro su, rariria djadi si rir Manseren ro kubir ia dori. Moerid si mkak s’or ome ro Pilatus. *) Bekaf ro aprop si mar fasauba; ono si kaf ras di suru, kior, resari si mar; ono si mabak kuker dafduf beba ma bis, snar jas i min si, par na sur. Riani Pilatus i kandor, snar Manseren I kaf oras di 5 ro aprop, i mar rape. Bape Manseren Manggundi I rir kankenemia, I befa rur i bur I. 248 si buk Manseren Jesus baken Biëda faro Josef ro Arimatea. Ma Josef i kobes kruben bebje kaku ma i ra be Golgota. Nikodemus. Ma Nikodemus i kako i so i. Nikodemus bembrain faro Manseren Jesus ro rob ania. Ma i d’un ariaun, kniko pikol di suru fa si frur Manseren Jesus baken Biëda, insa fiaspar (pis) fasauba. Ma su j’un Manseren Jesus baken biëda bur aprop ia ma si pangum i ro kruben fakmak kuker ariaun anna, imnis kawasa Jehudi si biasa. Si rir Manseren Jesus baken Biëda ro aweab. Josef Arimatea ani i na jaf oso fanam Gólgota ma ro jaf ani i frur kubir oso, kubir ome biabo kaku ma s’un 1 ) Manseren Jesus baken Biëda be kubir ani, snar kniko Sabat. Ma Josef i rir keru romantar fa i sosnepen kubir ia ma i bur. Bin beso Jesus ro Galilea, si jom Josef su ; si mamnepen kubir ia ma si mam si rir baken ia ro dori. Ma si bur be rum fa si frur ariaun wese kaker. Sabat rape. 2 ) *) Josef ma Nikodemus saswar subeda i ba. Su kin bemaria, su mamas. Su kein ro medja Paska ba ma su mbrain be Rum Allah ba. 2 ) Manseren I mar ro Hari Djoemaat ma s’un I fasau be kubir ia ro Hari Djoemaat kaker. — Si frur kam namnis, ori i sjun, riani ras Saptoe rape. Jehudi, imnis kawasa Hindia, s’obo mandira, ras babo rape. Malam Saptoe ome mandira ro Hari Djoemaat. Riani Hari Djoemaat, Manseren I mna rape ro kubir ia dori. Ma Hari Sabat besiper. Hari Saptoe, ori i sjun, Hari Ahad (Hari Dominggo) rape, ras bekior Manseren I mna ro kubir. 249 Sabat. (Hari Saptoe). Ma meser Imam berara sesia ma Farisi si ra faro Pilatus ma si kofen faro i: „Toean, nggo swarepen baro am (befarkor nanjan kawasa) i kenem kaker, I kofen : Ro ras bekior inari J’iber Aja wer. Riani wa wan si keinus kubir ia nabje isof ras bekior, insa moerid si ra ro rob be kubir ba fa si karau I, posa — si kofen faro kawasa: I d’iber I bur bemar sia wer! Farkor nanjan orne, inari bjeba wer ro farkakor bepon.” Ma Pilatus i kofen: „Mgo j’un soldadoe, mgo rafa ma mgo be kabus 1 ) kubir ia, imms mgo biasa. Ma si rafa, si bekabus kubir ia, posa — si rir soldadoe fa si keinus kubir ia. Bin si mna ro Sabat, bej’user prenta ia. Sabat posa, 2 ) si kobes ariaun fa si frur Man- seren kraf Biëda. 1) Pilatus i wan si fes abra kuker tjap biëda ro keru romantar. Oso i d’un bur keru ia, inari abra ma tjapia i muk. Ma bebrani pangar tjap ro Kaiser Roma, i sma hrvVrvm nabjeba kaku, imnis ansona kaker oso i bas oso wese soerat, i sma hoekoem. 2) Hari Sabat posa riani mandira Hari Minggo, Jehudt si fararur wer ma bin si mbrain be toko. Si fararur ro rob fa si frur ariaun ma meser nawer si mbrain be jafia. 250 KANKENEMIA I POK iSJADI MARMABJA. a. Abiberia. b. Manseren I swor be Nanggi! KRISTUS PAPOIK BIEDA. Hari Dominggo meser nawer. Sabat posa, — isna wer, tatewai beba oso miun, snar Malaëkat Manseren Biëdi d’adu ro nanggi ma i kris keruia bur kubiria rwari; ma i kein ro bori. Roepa biëda i snaser kaku; sansun biëda i pioper imnis samfar. Besin kubir sia, si frar. Besin kubir ansi, makakakia i frur si, e, imnis se si mar. Ono si frar be menuia fa si kofenbadir roi bebedjadi kwar onane faro Imam sia bebarara sesi. Bebarara sia s’fandur fa s’awosiae si ro mang- gunsi. S’awos i muk kwar, s’buk koempang faro soldadoe besin kubiria ansi ma s’oser faro si: „Mgo kofen munda : Moerid Biësi s’rama, si jokef I ro rob, snar ng’enef. Toean Resident i mnaf kada, inari ng’awos faro i, * 1 ) insa i msor mgo ba.” Soldadoe s’un koempang ma si frur imnis bebarara si farkor nanjan faro si. Wos orne, kawasa Jehudi si faja user isof ras ine. 253 254 Biëda kwar ma nggo faü mob, si rir I ro ia ba!” Bin bestvar Manseren Jesus, Ro arwo babo, isna naba, Johana ma Maria (Jakobus snari), Salome ma wese s’rafa fa s’akmam kubiria. Ro mararain seda, s’awosjae si, s’obo : „Mun- diri inari kris keruia bur kubir rwari P” 1 ) S’mam ra, fama keru ani bekris bur kwar. Ma si sjun ro kubiria, bape si mam Manseren Jesus baken Biëda ba. Ma si kamanen snar orne ma si mam snonkbor oso i kein ro rwar kaku, i sansun i kuker sansun pioper bekwaim. Ma si mkak naba ma s’ararjof. Ma Malaekat i kofen faro si : „Mgo mkak awer Mgo serf bekenemia fandu bemarsia snaro ? Jesus I sja ro mobine ba, boi I d’iber I kwar. Mgo mamnepen mobia, si rir I ani kwar. Mgo swarepen wos I kofen faro mgo kwar, ro fior I sja kuker mgo ro Galilea: Inari si bob Romgun kawasa faro kawasa sasar, insa s’paku I ro aprop ma ro ras bekior beri I d’iber I wer.” Ansona si swarepen Manseren wos Biëda wer. Si frar bur kubiria, snar si kandor ma si mkak naba. Randak si kofen roioba, snar makakaikia. Bape kniko s’rafa fa si kofenbadir kam faro moerid Biësi. Bape moerid sia si kiar si ba, s’obo wos famfnom. Manseren moerid Biësi sum, su mam kubiria. Petrus ma Jobanes. Petrus i bur be kubiria J) Bin ansi, si faubaim, soldadoe si sin kubir ia, snar Imam s’awos kuker Pilatus ro Sabat, rasowinda. kuker moerid suminia. Su mbrain kaim fama moerid suminia i mbrain fasau wer ro Petrus, riani i pon ro kubiria; i kunem i knenef ro dori ma i mam kruben, fama i randumba. Ansona Simon Petrus i piur ma i rama. I kada i sjun ro kubiria, i mam kruben na sja kam ma toeala i barek ro mob wese, imnis oso i d’aper i, i papiar kruben wese ba. Moerid suminia d’aksjun; i kada i mam rariria, i kiar. Snar si fau Refo baim, i buk wasia Jesus inari d’iber I ro kubir. Ma moerid su our be rum subeda, su kandor snar roi nakam su mam kwar. Jesus I fasnabadir manggundi. Maria Magdalena i mam Jesus. Ma Maria Magdalena i d’ores ro wondi, ro kubir andindi. Ma i kanes. I kunem i knenef ro kubiria dori, i mam malaekat di suru su sansun sansun bepioper kam, su kein ro kubiria dori; suminia ro mun rwuri, suminia ro mun wesi. Ma su kofen faro i: „Baija, kwanes snaro ?” I kofen faro su: „Snar s’un Manseren jedi ma ja fau mob si rir I ro ia ba.” Ma i d’awos rariria, i mam be kruri ma i mam Manseren Jesus, I d’ores fanam i, bape i fauba Jesus I ria. Jesus I kofen faro i: „Baija, kwanes sna ro ? Wa serf mundiri ?” Maria d’oboda snon befakwak (bemamwark) jafia di ria, i kofen faro I: „Toean, Au, W’un I kwar ia, Wa kofen badir maro aja, mob Au Wa rir I kwar, inari Ja ra ma j’un I.” Jesus I d’or i: „Maria I” Ma Maria i siber i, i kofen faro Manseren: „Rabbouni” (is orne : Goeroe) 1 Jesus I kofen 255 256 faro i: „Wa kin Aja awer, snar Ja swor baim be Kma Jedi. Bape wa ra be naik Jesi ma wa kofen faro si: „Ja swor be Kma Jedi ma Kma mgobedi, be Allah Jedi ma be Allah mgobedi I” — Maria Magdalena i bur ma i kofenbadir faro moerid sia: „Ja mam Manseren kwar, ma I d’awos rariria be aja I” Moerid bembrain be Emmaoes. Ro ras ani kako moerid di suru^su mbrain be menu oso, snori Emmaoes (Njan ro Jerusalim be Emmaoes, i kwaim Kilometer samfur seser oser). Su j’awosjae faro su ro roi bebor kam, na bedjaai kwar ro Jerusalim. Kniko fama Manseren I kbos fa I mbrain so su; bape su manbadir I ba, snar I pambar su mgasna. Manseren I fuken su : „Rosei mu mbrain ma mu j’awos ro sampak ine bori ’ria ?” Su j’ores kar ma su mam I. Sumindi oso, snori Kleopas, i kofen faro Manseren: „Au jer e, snon dagang, berama babo ? Wa fau perkara beba kaku ma roba e, ansona bebedjadi ro Jerusa lim ?” Jesus I fuken su wer : „Perkara rosei ?” Su kofen : „Perkara ro Jesus, snon ro Nasaret, Nabi bepoik ro fararur ma ro wos, ro warpon Manseren Allah ma kawasa kam; resari rariso Imam sia kuker mananur nggobesi se hoekoem I fa I mar, ma si pai I ro aprop. Nggo kada nggo kiar, I so —, Berama ia fa I faspar kawasa Israel. Ma ras ine ras bekior rape, roi bebor onane ne djadi kwar. Ma arwandadi wer, bin nggobesi ono, si frur fa nggo kandor; arwo prim s’rande ro kubir fama si mam baken Biëda ba; si kaber ma s’obo: s’mam malaekat, si kofenbadir I kenem. Min nggobesi ono s’rande, s’akmaem, fama kaku ro bin sia wos seda. Bape Jesus, s’mam I ba I” — Jesus I kofen faro su : „Mu bodok so, — ma mgo snemna kankomba manggenem fa mu firuser Nabi sia wos seda ! Roi bebor onane kam na nanem (kiur) Kristus baboi; soesah rariria Kristus njan Biëda, fa I randum ro pajamium Biëda.” Ma randak ro Moses, — Manseren I d’apfasna faro si buro Nabi sia ma Refo siper s’fas ro I kwar. — Sko mbrafen kwar ro menu su mbrain snar ani. Ma moerid su bab I fa I kein so su. Su kofen faro Manseren: Kwein so nu, snar mandira kwar, ori i sjun rape. Ma Jesus I randum, I marisen I kein so su. Ma ro fior I kein so su ro medja, I d’un mamami ma biëberkat i; ma I panasnis i resari I buk faro su. Ansona su mgasna n’bas ma su mambadir Manseren, fama I miumen bur su. Ma su j’awosjae faro su: Ku snesna na swar kaku snar wos Biëna kuker ku ro sampak, I bas Refo be ku ?” Ro fior ani beri, su kbawes beri ma su siber be Jerusalim ma su sma moerid sia kuker kawasa, bej’akfandur kuker si ma si kofen faro su: „Kaku 1 Manseren d’iber I kwar, Simon i d’akmam 11” Ma su faja asuser faro befandursia ro roi bebor kam ne djadi ro sampakia ma su mambadir I kuro I panasnis mamami ia. Manseren I fasna manggundi faro moeridsia, sfandur kuker kawasa wese ro sim ro aren ia. Ma s’awosjae ro si, snar roi onane kam, si sisen kerwaia ma djendela ro sim se befandur ani nabje kaku, snar si mkak Jehudi sia. — 257 17 258 Kniko fama Mans eren I d’ores fandu si ma I kofen faro si: „Assalamoe’ alaikum I” 1 ) — S’kandor ma si mkak, snar si swarepen, s’obo si mam snon rur oso. Bape Manseren I kofen faro si: „Mgo kandor snaro ? Ma mgo sware pen ramuna snaro ? Mgo mamnepen rwa ma we Jesu; manggundaja ria! Mgo pan Aja fa mgo maem, snar rur i bekraf ma i bekor ba, imnis mgo mam ro Aja 1” Manseren I d’awos rariria, I fasna wesi ma rwasi fa si mam. Si pokba si kiar, snar si marisen kafkuf ma si kandor munda, riani Jesus I fuken si: „Robean ker i sja fa J’an e ?” Ma si buk in besorep, menuk oso faro I ma umber (roi bej’inem). I d’un na ma si mam I d’anan. Posa, — I kofen faro si: „Ja kofen bepon kwar, fior Ja rojus mgo, J’obo roi bebor kam Moses, Nabi sia ma Masmoer si kofen ro Aja kwar; ansona nakam na mnis kwar. Ma Manseren I bas si snesna insa si fawi user Refo ia. Ma I kofen faro si: „Si fas rariria kwar, Kristus inari I sma soesah, resari I d’iber I bur bemarsia ro ras bekior; ma randak ro Jerusalim, kawasa kam inari si mnaf: oso i susu bur sasar biëna inari i sma maf. Ma mgo besaksi ro roi onane kam. Manseren I d’awos posa kwar, I wuf jo Biëda faro si ma I kofen: „Mgo sma Rur besren I Mgo buk maf faro oso sasar biëna, inari i sma maf; ma mgo mewer mgo maf faro oso sasar biëna, inari i sma maf ba kaku.” Manseren I fasna manggundi faro moerid sia x ) Assalamoe alaikum. — Slamat, damai faro mgo. wer ma Thomas i fnowek si. Ras ani, Manseren I fasna manggundi faro moerid Biësi, Thomas i d’akmam ba, snar i d’akrandum ba. Ma moe rid wese si kofen faro i: „Nggo mam Man seren kwar!” Bape Thomas i kofen faro si: „Ja mam ngapnajer (kapruwan) ro rwa Biësu ba ma ja kuk rwapin jeda ba ro sneper, ja kiar ba kaku !” Ras di war posa, moerid sia s’fandur wer ro sim ani ma ansona Thomas i fnowek si. Kerwa na sisen kam. Kniko fama Manseren I d’ores fandu si ma I kofen: „Assalam alaikum 1” Ma I d’or Thomas, d’obo: „Wa su rwapim mu ma wa mam rwa Jesu ma wa sawar rwamsi fa wa pangan ro ingapnar bero ro snependi ine; insa wa kiarba wer, bape wa kiar kaku I — Thomas i kofen : „Manseren jedi ma Allah jedi 1” — Ma Jesus I kofen faro i: „Wa mam Aja, resari wa kiar. Slamat faro bemambaimsia, si kiar 1 Mgo mkak awer! Mgo kofen faro naik Jesi, si ra be Galilea. O rwa inari si mam Aja.” Ro dokeno (darnosen, swan hekrat) Genesaret. Warpur wer, Jesus I fasna manggundi faro moerid Biësi ro dokeno (swan bekrai) Tiberias. I badir (bjaur) manggundi radine: Simon Petrus ma Tomas (s’ap i kako Didimus) ma Natanael ro menu Kana ro sup Galilea ma Sebedeus romgun biësu ma moerid di suru wese kaker s’fandur (si kein fandur). Petrus i kofen faro si: „Ja ra swan.” Min biësi si kofen: „Nggo so au 1” Si randa kam ma s’ek sampan seda beri. Rob ani si sma in oser ba beri. Isna jar, Jesus I d’ores ro kajen ia 259 260 bori bape moerid sia si fauba Jesus I ria. Jesus I d’or si d’obo: „Romgun jemgo! Mgo sma mamfna o ke ?” S’karem: „Roba!” Manseren I kofen faro si wer : „Mgo san pam mgobeda ro rwar kaku, inari mgo sma.” Ma si san pamia ro rwar kaku ma si sma in si bor kaku, si sjob napok pamia ba. Moerid, Manseren I swar ani, i kofen faro Petrus : „Manseren I ria!” Simon Petrus i mnaf, — Manseren I ria, i sansun i ma i d’oper ro war. Moerid wese s’rama kuker sampang, s’fanam sup kwar, d’oboda Meter utin, ma si sjob pamia kuker in sia. Ma s’rande kam kwar, si mam in biarek ro fondes benanem ma mamami i sja kako. Jesus I kofen faro si: „Mgo j’un in mgo sma babo sia ono ma !” Simon Petrus i d’ek ro sampang ma i d’un pamia be sup. Ma pam i fo in beba, beba munda; si kor si: utin oser, samfur di rim seser kior. Si bor rariria jo, pam i muk ba. Manseren I kofen faro si: „Mgo rama mg’anan.” Ma oso i braniba i fuken faro Manseren: „Sei is Au ?” Snar si kam si fau, ome Manseren I ria. Ma Manseren I d’un mamami ma I buk faro moeridsia ma in kako. Iriria, Manseren biadir I bekior faro moerid sia, warpur I d’iber I bur bemarsia. Manseren 1 d’ow Petrus fa i be Rasoel wer. S’anan posa kwar, Manseren I fuken Simon Petrus, d’obo : „Simon, Jonas romgun biëdi, wa swar Aja naba sjadi min besine ?” Simon i kofen : „Mboi Manseren, Wa fau ja swar Au 1” Ma Jesus I kofen faro i: „Wa fan domba mgun Jesi.” Ma Manseren I fuken besuru: „Simon, Jonas romgun biëdi, wa swar Aja e ?” Ma Petrus i kofen faro Manse- ren: „Mboi Manseren, Wa fau ja swar Au.” — Jesus I kofen: „Wa fakwak (mam wark) domba Jesi.” Ma Manseren I kofen bekior: „Simon, romgun ro Jonas wa swar Aja e ?” Petrus i besoesah, snar Manseren I fuken i bekior: „Wa swar Aja e ?” Ma i kofen faro Manseren: „Manseren, Au wa fau nakaim! Wa fau, — ja swar Au!” Ma Manseren I kofen faro i: „Wa fan domba Jesi! — Ja kofen nanaps faro au: Ro bepon, — fior be snonkbor, manggund’au wa bowek sifermsu ma wa ra be mob manggundau wa marisen, bape wa bemansar kwar, inari wa sawar rwamsi ma oso wese inari i fes sifermsu ma i d’un au be mob au wa marisenba.” Wos orne I kofen faro I, I buk bardi kuker marmar rariso, Petrus inari i buk sanandik faro Manseren Allah. 1 ) Manseren I d’awos posa kwar, I kofen faro Petrus : „Wa so Aja 1” Petrus i siber i, miam moerid Manseren I swar ani ia, i d’akso.” (Moerid bekein sandem Manseren Jesus ro Medja Sren ma i fuken : „Manseren, isei inari bob Au ?” ani.) Ma Petrus i mam moerid ani, i kofen faro Manseren Jesus : „Manseren, ma i rariso ?” Manseren I kofen wer : »J a swar kada i kein isof Ja siber wer, ome i kiur au ba. Au wa so Aja munda 1” Rariria naiksi faja user moerid ani inari *) Refo i fajaba, bape ro soerat wese ko wasja: Petrus kako i mar ro aprop. Bape manggundi i kofen, i mar imnis Manseren biëda, ome — hormat beba manggenem, riani si pa i rwuri be sop. 261 262 i mar ba. Fama Jesus I kofen faro i ba, inari i mar ba, bape I kofen: „Ja swar kada, i kein isof Ja siber wer, ome perkara beda ba.” Moerid ani; i so —, befas faja onane kam kwar ma ko fau i saksi napes kaku. Manseren I fasna manggundi faro moerid, befandur ro Galilea sia. Ma moerid samfur seser oser ansi, s’ra be Galilea be bon Manseren I kofen badir fari si kwar. S’mam I, s’kunem faro I. Bape ono se kamanen. Manseren I rama faro si ma I kofen: „Aja ,— Ja sma papoik kam ro Nanggi ma papoik kam ro doenia kwar, riani mgo rafa ma mgo farkor kawasa kam, mgo buk masasi faro si ro snonpor Kma ia ma Romgun ia ma Rur besren ia. Ma mgo farkor si fa si ffur roi nakam, Ja beprenta faro mgo. Ja rojus mgo ras nakam, isof ras fawar.” Jesus I swor be Nanggi. Manseren Jesus soesah Biëda posa kwar, I fasna badir manggundi faro moeridsia kuker roepa-roepa nabor, bewari si fau kaku, Manseren I kenem kaku. Si mam I, ras samfur di fiak ma I d’awos kuker si ro Keradjaan Allah. Ma Manseren I kein kuker si, I d’akan ma I kofen faro si: „Mgo kon ro Jerusalim, isof mgo sma Kmari sasoser Biëda, J’un faro mgo ani. Johanes kada i buk masasi kuker war munda, bape mgo inari mgo sma masasi kuker Rur besrenia, fioroba rape.” Ma Rasoelsia berama orwa kwar, si fuken I: „Manseren, ansona Wa bawes Keradjaan Israel wer e ?” Manseren I kofen faro si: „Kemari manggundi I fau fior ia ma I fau rariso. Kankunes ome mgo fuken awer i. Bape Rur besrenia inari I kawef mgo; ma inari mgo saksi Jesi ro Jemsalim, ro Judea siper isof doenia pemberi.” Posa, — I d’un si be Baitani ma I sa war rwasi, I beberkat si. Ro kur I beberkat si ia, s’mam asuser I swor bur si be Nanggi, isof mandif oso i dwark I bur mammam seda. Ma moerid sia si waker, kniko fama snon di sum su kbos, su sansun, — sansun pioper kaku, su j’ores fanam si ma su kofen: „Mgo snon Galilea, mg’ores ma mgo wa mgo-mgamna be nanggi snaro ? Jesus beswor bur mgo ansona, inari I siber ma wer, imnis mgo mam kwar I bur.” Ma moerid sia si siber ro bon Saiton be Jemsalim kuker marisein beba (kuker marisein i ba kuf). 263 ■ WA WASJA FAFAJA. ro ram Wosia 5 Malaekat i mam Sakarias fa i kofen faro i swari inari d’aben romgun oso 9 Malaekat i d’un Manseren Wos Biëda faro Maria .. 10 Maria i bur be menu Juta fe i mam Elisabet .... 12 Johanes bebemasasi biëdjadi 13 Jesus I djadi snunkaku ro Baithlehem 14 Maria ma Josuf, s’un Jesus be Allah Rum Biëda ro Jerusalim 17 Manantir berama ro rwar Murim, si sjom Kristus .. 18 Manseren Jesus, oemoer taoen samfur siser suru, ro Rum Allah ro Jerusalim 20 Manseren Jesus romawa rum Dafid 25 Johanes bebemaSksi fararur biëda 25 Manseren Jesus I sma masasi 27 Imam sia si fuken faro Johanes bebemasasi: mundiri d’is i 28 Johanes fiasna Manseren Jesus faro moerid biësi.. 29 Manseren Jesus moerid Biësi be pon 30 Jesus I siber be Galilea 31 Manseren Jesus I farkor si ro Nasaret 32 Manseren Jesus I fasten Manseren Jahwe Rum Biëda 37 Nikodemus 38 Johanes kako i bemaf Manseren Jesus 39 Herodes Antipas i sisen wark Johanes ro kota Makerus 40 Manseren Jesus ro sup Samaria 41 Kawasa Samaria si kiar 43 Jesus I farjan be Kafemaum 44 Jesus ro sup Galilea 44 Manseren Jesus I wan moerid Biësi fa si kikef pamia 45 Manseren fararur Biëda ro Kafemaum 46 Ro Simon Petrus rum biëda 47 Kawasa si serf Manseren 47 Jesus mararain Biëda ro sup Galilea 48 Wamdofer ro doken Genesaret 48 Manseren I benabje snon bemabak ro sup Gadara .. 49 Jesus I siber wet be Kafemaum • 50 Jesus I d’or Lewi be moerid Biëdi 51 Wa wasja fafaja : ro ram Jairus * 53 Manseren I frur mga bepraf di sum fa su mam wer 54 Snon tarapoi öSo, bilis i swobr i . 55 Keradjaan 59 Jesus I ra be Jerusalim faro festa Paska 60 Moerid si panuk gendoem joren ro Sabat ....... 63 Snon kuker rwasi bepadorem 64 Manseren I susu be sup Galilea 64 Manseren I sra farfir moerid Biêsi 65 Manseren moerid Biësi si snosna 65 Radja I buk prenta ro Keradjaan Nanggi (Farkakor ro bon) •.......................... .\....... 66 Kerumasen ma Isna faro doenia 67 Saswar faro naiksi 68 Ro perkara bin 68 K’awos nanaps 69 Ko aruwa ~. 69 Ko swar benaba sia kako 71 Poeasa kaku 72 Arta Nanggi 72 Isna ro ko-snesna 73 Ko pokba ko so manseren di suru 73 Saswar faro kawasa wese 74 Sansiren ma ajub 75 Kerwa befios ma kerwa besjarbam 75 Bon bebje ma bon bebjeba 75 Agama ro sbari munda i beslamatba 76 Manseren I marisen ko frur sasoser Biëda. (Rum ro sup ma rum ro buk) .... 76 Jesus I fasren snon bepado oso 77 Manseren I frur faker Roma hamba biëdi fa i bje wer 77 Jesus ro Nain 79 Johanes bebemasasi i wan moerid di suru fa si fuken Jesus . i............ 80 Ro Simon, snon Farisi rum biëda. (Bin besasar) .. 81 Manseren I jau bilis oso bur snon bemabak ma Farisi s*obo bilis mananur sedi i fnowek Jesus ...... 83 Sasar be Rur besrenia 84 Snon befau Refo ma Farisi s’or tanda 85 Manseren Jesus snari ma min Biësia 86 Sarbejer ro snon bekikef mor ro jaf, sapropia besase (sisie) 86 Wa wasja fafaja : to tam Bekeria i d’enef; rokaker i sur 89 Gendoem kakuba ro gendoem kaku fanduri 89 Sawanggen mor ; 90 Ragi (moer) i* 90 Arta beba ro sapropia dori 91 Moetiara bekakur 91 Soma 91 Manseren I wan moerid Biësia fa si farkor ro menu- menu kam 93 Radja Herodes i mnaf abar ro Manseren Jesus.. 96 Herodes i wan fa si perem Johanes bebemasasi rwuri 96 Manseren moerid Biësi, si farkor posa si siber faro Manseren wer 98 Manseren I farkor kawasa ma I fan si. (5000).. 98 Manseren I mbrain ro wak na bo 100 Manseren I sarber Manggundi be Mamami ro Nanggi 102 Simon Petrus i mengakoe, Jesus I Allah Romgun Biëdi ria 105 Ro rari banban 109 Manseren prenta Biëda ma kawasa rari sena 110 Manseren Jesus ro sup Tsur 110 Manseren Jesus ro Dekapolis. I frur kawasa beduf si bor & si bje wer 111 Manseren I fan kawasa kangramu kuker mamami di fik ma in ono 112 Manseren ro sup maper Galilea. Farisi ma Sadoeki s’or tanda ro nanggi 113 Manseren I farkor moerid Biësi kuker Farisi ma Sadoeki ragi seda 113 Jesus I frur snon mga bepraf oso ro Baithsaida fa i mam wer 114 Jesus I mbrain ro kankunes be Jerusalim 115 Jesus ro festa undaim ro Jerusalim 115 Jehudi s’obo si for Jesus fama djadiba 117 Rjuber war bekenemia. 117 Farisi hamba sesi, si mewer si for Jesus 118 S’un bin befrur sasar faro Manseren 118 Isna belsna doenia 119 Jesus I kofenbadir inari I bur fasau 120 Jesus I badir; Jehudisia inari si mun I 121 Manseren Jesus I bas snon oso bemamba ro randakia nga biësu 123 Wa wasja fafaja : ro ram Gembala bebje 127 Kerwa ro kandang 127 Gembala bebje ma snon bej’an sewa 128 Kawasa Jehudi s*obo bilis i swobr Manscrcn Jesus 128 Manseren Jesus I fuken faro moeridsia, kawasa s’obo mundiri d’is I 129 Manseren Jesus I kofenbadir faro moeridsia, inari I mar ma inari I kenem wer 129 134 Manseren I farkor kawasa Biësi fa s’uf aprop 130 Pajamium ro bonia bori 131 Manseren I fur romgun beterapoi kuker bilis oso, beswobr i, fa i bje wer 132 Setater ro ijen sbari 134 Moerid si famfaber kuker mundiri kiaki sjadi .... 135 Oso i msor ko, -ko frur rariso ? 137 Ro jar „ampon” 138 Kawasa ro menu Samaria oso, si mewer Manseren kuker moerid Biësi s’enef ro menu seda 139 Beso Manseren sia 139 140 Manseren I wan moerid samfur di fik fa si farkor Keradjaan Nanggi i fanam kwar 140 Manseren I sasiar bur sup Galilea ma I besoesah snar menu nakam na mewer Wos Biëda 141 Manseren I frur beduf padosia fa si bje wer 142 Soesah, — tanda ro sasar beba maroba 142 Araknam biëbonba 143 Ro ras Sabat, Manseren I frur bin oso, kruri bemiap fa i mbrain nanaps wer 143 Farkakor kuker Ras Manseren I behoekoem kawasa 144 Angakinem ro Manseren Jesus faro Radja Herodes 145 Jesus ro snon Farisi oso medja biëda 145 Manseren I farkor kuker mob nasan 146 Wos peper ro bej’akjai festa si mewer si ra be festaia 147 Manseren Jesus I farkor Farisi sia befuken I kuker jar : snon ma bin su farbuk kwar, su faspar wer.. 147 Prenta beba 148 Snon Samaritan bes war snon Jehudi 149 Wos peper ro manamom befararur ro jaf anggoer 149 Nasan Keradjaan Nanggi ma nasan keradjaan doenia 151 Moerid samfur di fik si siber faro Manseren Jesus wer 152 Ro Maria ma Marta rum subeda 153 Snon oso i d*or Manseren fa I fnowek i ro perkara oso 153 Wa wasja fafaja : ro ram Mgo waren 154 Manseren I farkor nadi faro moerid Biësi 155 Mgo mna awer kuker nadi 156 Manseren I badir soesah inari kiur kawasa 157 Manseren I bur be Perea, snar Jehudi ro Jerusalim s’obo si so Manseren kuker keru 158 Beso Kristus sia, si frur rariso 159 Domba berio 160 Soekoe berio 161 Romgun berio 161 Faker benapsba 163 Wa bjeüser ro jar kapirare 164 Snon benai nana nabor ma Lasarus 164 Ko manfarmian famfnom munda 165 Manseren Jesus ma kasunsia 166 Ko frur rosei fa ko sma babje (Kankenem) iioro fioro 166 Hakim benapsba 168 Snon Farisi ma snon bej’or belasting 168 Lasarus ro Baitanie i mar ma Manseren I ban i wer 173 Sanhedrin s’obo si mun Jesus 176 Jesus I susu bur Jerusalim ma I kein ro Efraim .. 177 Sakeoes 177 Sabat bepupes ro Manseren Jesus kankenem Biëda 178 Salome fararior biëda 179 Wos peper ro Radja bebob koempang faro manfamian biësi fa si dagang 179 Wos peper ro Talenta 181 Bartimeüs 183 Maria i rem Manseren Jesus wesi 183 Judas d’obo i bob Manseren 185 Jesus I d’ek keledai ma I ra be Jerusalim 185 Jesus I kanes snar Jerusalim 187 Snon Grika ono s’obo si mam Jesus 187 Manseren I fras araknam 189 Manseren I jau befarbean sia bur Rum Allah .. 189 Bedufsia ma kasunsia si ra faro Manseren Jesus ro Rum Allah 189 Bebarara sia si kiar Manseren Jesus ba 190 Isna berama ro doenia 191 Farkakor ro araknam bemiais 191 Bebarara si fuken Manseren kuker snonpor mundiri I frur nakam 192 Wa wasja fafaja : to tam Romgun di suru besisje 193 Wos peper ro jaf anggoer 193 Wos peper ro festa farkiam (farbabuk) 195 Manseren wos biedi ro jar belasting 196 Sadoeki si fuken Manseren ro Abiber ia 197 Katib oso i fuken Manseren kuker prcnta beba ia .. 198 Manseren I fuken Farisi sia 199 Manseren I farkor Katib sia snar kankenem seda ma farkakor seda na mnis ba 199 Manseren I kofenbadir hoekoem faro Farisi sia ma Katib sia 201 Farisi oso i d’or Manseren fa I d’anan so I 202 Koempang kabom oso i rir ro burwa koempang . 204 Rum Allah inari i d’aksma hoekoem 204 Hoekoem bemin Jeroesalim 204 Kawasa kafir inari si kok Jeroesalim 206 Soesah bepioepes na kofenbadir doenia inari i ro 207 Mgo sasor mgo ma mgo waren 208 Wos peper ro ingbor samfur 209 Hoekoem bepupes 210 Manseren I kofenbadir faro moerid Biësi inari 1 mar ro festa Paska 211 Moerid di suru su fasos Medja Sren 212 Medja Sren 213 Anggoerknam ma snau biëna 220 Manseren I kofenbadir faro moerid sia buro beso doenia inari si mewer si 221 Manseren I kofenbadir faro moerid sia inari si sma papoik ro bojas 222 Nadi ro Tmam beba ia 225 Jesus ma moerid Biësi si mbrain be bon Saiton .. 227 Getsemani 229 Farsaser beba 230 Tanda kanandor fa Manseren I fnowek snon benai I ba 231 Manseren 1 d’awos kuker kawasa befor I sia 232 Moerid si bur 232 Manseren Jesus ro warpon Anas 232 Simon Petrus i famiumnepen Manseren 233 S’un Manseren be Kajafas 234 Sanhedrin si fuken Manseren ma si behoekoem 1 .. 234 Judas i mun manggundi 236 Wa wasja fafaja to tam Jesus ma Pilatus 236 Jesus ma Herodes 237 Jesus ma Batabas 239 Jesus ma soldadoe sla 240 Njan be Golgota 242 Ro Golgota 243 Mansoren I mar 246 Josef ro Arimatea ma Nikodemus 248 Jesus ro kubir 249 Soldadoe si frar bur kubir ia 253 Maria Magdalena 253 255 Bin bemam kubir sia 254 Petrus ma Johanes su mam kubir 254 Moerid bembrain be Emaus 256 Moerid befandur ro Jeroesalim, si mam Manseren. 257 Moerid samfur seser oser kam, si mam Manseren. 258 Moerid di fik si mam Manseren ro doken Genesaret 259 Manseren I d’ow Petrus fa i be Rasoel wer .... 260 Moerid kam si mam Manseren ro bon ro Galilea. 262 Jesus I swor be Nanggi 262